Aftonbladet – 23 mars 1859, sida 2

luster ar, att de mänga nyoppnade smästationerna kosta vida mera än de inbringa. Månge af dem draga en utgift af 3—4000 rdr, men inbringa ej mer än 3—400. ——— AA Från Nordamerika ha vi fått oss tillsändt ett n:r af en tidning, kallad Revue Icarienne. hvilken på franska språket utgifves uti St. Louis i Missouri och utgör organ för ett samfund, organiseradt efter de kommunistiska principer, som Cabet framställt i sin bekanta bok IIcarie. Vi finna i nämde blad en arrikel af en svensk, F. H. Widstrand, som, lemnande tjenstemannabanan, för några år sedan utvandrade till Nordamerika och efter att någon tid ha varit nybyggare i Minnesota nu synes ha slutit sig till det nämda kommunistiska samhället. I nämde artikel skildrar herr Widstrand ett besök, som han gjort i den svenska kolonien Bishop-Hill uti stater Illinois, hvilken uppsats vi anse oss böra i öfversättning meddela, då de uppgifter, som der finnas rörande denna af de 8 k. ErikJansarne bildade koloni, torde intressera åtskilliga af deras hemmavarande anhöriga och bekanta. Uppsatsen är af följande innehåll: Kolonlen 1 Bishbop-Hill. Denna koloni, hvars organisation hvilar på den fullkomligaste kommunism, är grundlagd af svenskar; den har för sin existens att tacka den religiösa intoleransen i Sverge. Grundläggarne af detta samfund, som icke kunde förmås att tro det Luthers lära, sådan den bekännes och tolereras i Sverge, är öfverensstämmande med bibeln, reste sig och predikade mot densamma. Härför blefvo de anklagade och flera bland dem dömdes till fängelse eller höga böter. Efter tre års förföljelser fattade de beslutet att emigrera till Förenta Staterna, och om sommaren Hög begåfvo de sig af till ett antal af omkring 1100. Då de lemnade Sverge, ordnade de allting på en kommunistisk fot, till följd hvaraf de vid framkomsten befunno sig utan personlig förmögenhet. Många, som endast sökte förbättring i sitt läge, skilde sig från samfundet, då såväl nödig föda som tak öfver hufvudet började att tryta. Sjukdomar träffade dem äfven, och döden decimerade deras leder, så att kolonien, efter tre års förlopp, endast egde omkring 400 medlemmar och var fördjupad i skuld. År 1852 började koloniens tillstånd något bättra sig och derefter förkofrade den sig hastigt. Ända dittills bodde dess medlemmar i usla trähus. Nu uppgår koloniens befolkning till ett antal af 800. Den eger omkring 14,000 acres jord af yppersta beskaffenhet, äng och skog, dessutom finnas der stenkolsgrufvor. En flod flyter genom kolonien. Uti Galva, en stad, belägen på 4 mils afstånd derifrån, har den ett stort magasin vid jernvägen och några andra hus, Dessutom besitter den några fastigheter i Chicago. De skörda så mycken hvete att de kunna sälja 10,000 skäppor om året. 7 å 800 acres äro besådda med mais; dermed göda de cirka 1500 svin. De ega omkring 1000 st. hornkreatur, 300 får, 200 hästar och mulåsnor 0. 8. V. Deras boningshus, uppförda efter 1852 till ett antal af 10 st., äro ganska stora öch bygda på ett egendomligt sätt. Der finnes 1 ångqvarn med 2 parstenar, i såg, 1 hyfvelmaskin, 1 vattenqvarn, 1 garfveri, 1 stor smedja med 6 ugnar, 1smedja för tillverkandet af hästskor, verkstäder för målare, sadeloch vagnmakare, 1 sockerbruk, 1 handelsbutik som talrikt besökes af grannarne. Kolonien eger 1 hotell för resande, hvilket utmärker sig fördelaktigt genom sina beqvämligheter, sin förträffliga oeh billiga mathållning och den höflighet, hvarmed man der blir bemött. Trottoarer dels af trä, dels af sten, omgifva husen och kloaker flnnås under flera gator. Kolonien har blifvit inkorporerad af Illinois lagstiftande församling år 1851. Administrationen är anförtrodd åt 7 trustees (förmyndare) hvilka ombesörja detta uppdrag för obestämd tid, så länge man med dem är belåten. Sammankomster hållas en gång i månanaden och alla män, som fyllt 21 år, åtnjuta rösträtt. För att erhålla tillträde till Bishop-FHills samfund är tillräckligt att tro det bibeln är ett verk af gudomlig ingifvelse. Hvad beträffar dess tolkning, så kan hvar och en i detta fall följa sitt samvete Hvarje medlem har äfven rätt att uppträda såsom predikant. De hafva en stor afsky för s. k. lärda prester, hvilka draga stora aflöningar för att förvränga bibelns bokstaf och anda. Predikningarne äro under all kritik, den förskräckligaste gallimathias. Sången är god, ej så långsam som den svenska kyrkosången. En svensk skulle blifva förvånad öfver att höra så vackra och öfvade röster från flickor i simpla bomullshalsdukar, den vanliga koeffyren hos koloniens qvinnor. Koralboken har titeln: Sånger och böner af Eric Jansson, koloniens förste grundläggare. De hafva stor fruktan för studerade läkare, emedan då de ännu anlitade deras hjelp, sjuknade och dogo flera af deras medbröder, För närvarande, sedan en af deras medlemmar utan studier, men som läst några läkareböcker och förvärfvat någon erfarenhet, betjenar dem såsom läkare, finnas få sjuka. Då jag besökte deras hospital, en storartad inrättning med tre våningar, förvarades der ingen enda sjukling. : I kolonien finnes en engelsk och en svensk skola, som för närvarande hafva omkring 120 elever. Den undervisning, der bestås inskränker sig till innanläsning, skrifning, räkning och några få andra ämnen. För högre vetenskaper uttrycka de en allmän fruktan, emedan, enligt deras åsigt, kunskaper göra menniskor högmodiga, och det är bättre att icke ega något hvaröfver man kan förhäfva sig. Deras redan gjorda erfarenhet håller dem jemt i den tron att man med kunskaper måste likna de svenska presterna, som fordom förföljde dem; de inbilla sig att det icke kan gifvas lärda af annat slag. Emellertid har nödvänPi