Aftonbladet – 21 mars 1859, sida 3

aAmpa TUE. HJFILRLEMEN si nt Ja AT rt 2 ör friheten, skulle föra till en oerhörd missräkning och endast sätta nya hörrar i de förras ställe; att hvarje krig, hvaruti italienarne skulle inbilia sig, att tillkämpa sig frihet och oberoem de under Louis Nar poleons auspicier och i förbund med honom, vore en dårskap, emedan det vore fö. honom ett sjelfmord, att uti Italien med vapenm akt uppträda till försvar för friheten, hvilken han i Frankrike qäft t blod, samt en förbrytelse, emedamr förbundet med despotismen förnekar de principer, ..som göra den italienska saken rättvis och helig, söndervliter förbrödringens band med de andra nationerna, hv.lka göra Italiens sak till en europeisk, och neddraga folkets banär frånrättvisans höjd till den lokala egennyttanns smuts — förbrytelse .af den svåraste art, emedan Louis Nåpo-leon Bonaparte endast skall nedstiga till Italien i den: afsigt, att i Frankrike för sig återvinna opinienen, som: dagugen blir allt mera, ogynsamt stämd mot honom, med militärisk ära och landvinning nedtysta begäret örter fribet, eröfra erättning för, afträdt område åt sin bundsförvandt, utplantera en gren af sin dynasti, eller atföra den neapolitanska iden, att Medelbafyet skall vara en fransk sjö; R p att mellan de italienska, patrioterna och Louis Napoleon Bonaparte såsom en evig, .oförsonlig:. protest, står det italienska blod, som blifvit utgjutet i Rom; att, om icke i stället för: bort: med. österrikarne! fältropet blifver: bort med utländningarne! hvilka de än må vara, kriget aldrig... är. eller .kan. blifva nationelt; å å : att kriget, i förbutid med ;:oeh under ledning. af Lonis Napoleon, aldrig kan före till Italiens. enhet, tvilken icke: kan förlika sig med hans, äregiriga -afsigter, och af honom förklaras för.en omöjlighet; att ära, fäderpesland,..,medborgared; och. framtid skulle förrådas, om man reste sig för en bråkdel af Italien, men ville öfverlemna det öfriga åt tyranniet, en usel. styrelse,.och sönderstyckning; a ätt ett förbund mellan piemontesiska monarkier och Louis-Napoleon oundvikligen skulle leda till en europeisk koalition mot den sak,som dessa båda tagit under sitt protektorat;. och, att redan blott möjligheten af ett sådant förbund beröfvat den italienska saken mycket af den: sympati, som hela Europa förut. skänkte densamma; 3 I denna öfvertygelse förklara undertecknade: Att om italienska kriget skulle börja under ledning och patrenat af samtiförbund med Louis Napoleon, så skola de, beklagande sådant, afhålla sig från deltagande .deruti; att hvad angår piemontesiska regeringen det för närvarande icke är fråga om republik, utan om enheten och folksuveräniteten; att de, under förbehåll för rösträttigheten och den fredliga agitationen, nu såsom alltid äro beredda att offra sin individuella öfvertygelses seger för flertalets väl och åsigter, att. föl:a den piemontesiska monarkion på valplatsen och med alla sina krafter verka för en lycklig utgång på kriget, förutsatt, att detsamma .uttryckligen börjas för den italienska nationens enhet; att de alla, förut med råd och dåd deltagande i Italiens strid emot den österrikiska usurpationen, åter skola strida, der det, strides för Italiens befrielse, men att de, emedan 1848 förrådde dem på samma :bemedlingsormiråde, som de nu åter föreslå, äro berättigade: att bevara en oberoende hållning och icke ingå några förpligtelser, utom emot landet; så länge de icke bafva en otvetydig pant för regeringens förhållande; att de, äfven om en nöjaktig pant gåfves och blefve mottagen, skulle prostestera emot hvarje förslag till en kunglig diktatur, emedan denna skulle förneka. ländets eget lif och afskära alla dess yttringar samt våra farlig, då den skulie förbereda despotismen, och förderflig för ett krig, i hvilket ingen seger är att vinna, om ieke genom den allmänna entusiasmen, genom press, association och offentliga tal, nationens: hela kraft uppkallas; att de; såsom italienare och i full tro på folkfriheten såsom en oafytterlig rätt och såsom det enda medel att konstituera Italien utan den ena delens tyranni öfver de andra, med kärlek blicka på Piemont, såsom Italiens ädlaste provins, kalladt af gynsamma omständigheter till ett ärorikt ivitiativ, att de med förtroende helsa dess folk såsonr ett folk af bröder; men att de måste såsom: en förolämpning emot Piemont sjelf betrakta tanken-att någonsin antaga det såsom herrskande; och att det för framtiden måste tillkomma icke Piemont, utan hela italienska folket att efter landets befrielse på laglig väg bestämma nationens öden; att de anse lika afskyvärdt, lika förderfligt för Italien att österrikare ståi Lombardiet-Venedig, fransmän eller hvarje annån beväpnad utländsk makt i Rom. eller på hvilken annan punkt af Italien som helst; att de med lika kärlek omfatta Siciliens italienare som det alpiska fastlandet, och att de med denna sinnesstämning vilja kriget och arbeta. för detsamma, icke ett krig af slafvar, icke ett krig sådant som medelålderns emot en utländning till.den andras bästa; Icke ett krig för ett stycke Italien, för en dynastisk-förstoring, utan ett krig af fria, ett krig af alla för alla, ett krig i den nationella principens namn; som i Europa är heligt erkänd, ett krig: af folket;-som, troget sina stora snillens anda och sina stora martyrer, vill tillkämpa sig ett fädernesland, ett: baner, en: gemensam grundlaga so. ox 4 Sådant erkänna: de i.den. djupa. öfvertygelse,satt hvarje krig, som icke företages: med dessa syftemål, icke utgår från :dessa principer, måste föra.Italien till Onyttiga. blodseffer och sluta med skam.:och. nederlag.Djupt: uppfyllda ,.af.-känslan -utaf den:stora och högtidliga sansvarighet,.som -under. närvarande kris hvilar öfver italienarne, .oeh till följd af. inre gödvändighet, oppkalla undertecknade. sina bröder 4 deras namny, hvilka för dem. dött, i. namn af de rruktansvärdalärdomar, -som...den förflutna . tiden gifvit oss, I namn. af framtiden, att ansluta sig till dei denna förklaring innefattade grundsatser, att föra kriget i folkets namn och för dess bästa, samt att, om jnitiativet skulle komma från annat båll, genom en allmän manifestation. påtvinga dess uppbofsmän folkets program, och att i stället för hvarje annat vidhålla endast det fältropet: Lefve Italien! Lefve det förenade fäderneslandet! Lefve folksuveräniteten! Må de finna gehör, eller icke, de äro öfyertygade att genom denna. förklaring . uppfylla :en af de heligaste pligter, som åligga dem såsom menniskor och italienare, . London den 28 Febr. 1859., Bland underskrifterna märker man namnen Aurelio 3affi, Giuseppe Libertini, Mattia Montechi, Maurizio Guadrio, Alberto Mario, Giuseppe Mazzini och Edward Matra. TURKIET: : Från Jassy skrifvesden 4 dennes, att het manerna?i de båda furstendömena medelst krigsråd -beslutat-att sätta milisen påkrigsfot och landet i försvarstillstånd. Genom fekrytering och värfning kommer milisen att ökas till. 50,000 man. Flera tusende plojeschs (bergsskyttar). komma att göra garnisonstjenst i furstendömena, under det dessa trupper inöfvas. AMERIKA. Den bekante irländske patrioten och beriådade deporterade hr Smith OBrien, hvilken befinner sig på. besök i Förenta Staterna, har under sitt vistande i Newyork rönt ett mycket hjertligt bemötande. Uti sva på de välkoinstI hellsningsadresser, som bliffit, aflemnadetill ihonom, bar han likväl förklarat, aft han ej kommit för att framkalla demonstrationer, och jatt haåns resa öfverhufvud ej har något..poliTtiskt ändamål, utan att han-endast kommit för latt widefrätta sig om de 7sogiala framstegen I uti en stat, som, enligt bans åsigt, iu ärdet I enda Jand, som man kan beresa med nytta FÄSTA er 2 ER nh atar