Aftonbladet – 19 mars 1859, sida 3

ENGLAND. Den 10 dennes inlemnades till underhuse en stor mängd petitioner från åtskilliga delar af landet mot. den. ministeriella reformdbillen. Derefter tillkännagaf lord John Russell, att han ämnade, då reformbillen föredrogs till andra läsningen, föreslå underhuset att förklara, att det är hvarken rättvist eller politiskt att på det i billen föreslagna sättet göra intrång i rösträtten för freeholders i England och Wales, samt att icke någon Iny reglering af rösträtten skulle tillfredsställa .J underhuset och landet, såframt den ej införde en större utsträckning af rösträtten valkretsarne. (Lifliga bifallsrop). Hr Miles Å förklarade, att han vid underhusets komitebehandling af billen skulle föreslå, att så länge låta freeholders i städerna behålla sin rösträtt vid grefskapsvalen, som de i enligdÅhet med den senaste valregistreringen befinna dsig i besittning af denna rösträtt. I anledning af denna förklaring anmärkte hr Disraeli, att det ej vore regeringens afsigt att Åberöfva freeholders i städerna deras rösträtt. Saken hade för kort tid sedan ånyo tagits i öfvervägande af regeringen, och han skulle för underbuset framlägga en serie af tilläggsJartiklar, som voro egnade. att bilägga den Inu rådande tvedrägten i afseende å valmän: Ånens i städerna och i grefskapen rösträtt vid grefskapsvalen. Detta meddelande skulle han göra redan före den för andra läsningen af billen utsatta dagen. Hr Wyld förmälde sig vilja till det af lord John Russell utlof. vade amendementet göra ett tillägg om inf förande af hemlig omröstning vid parlamentsJT valen. Reformvännernas i Birmingham förut omnämda möte hölls. i stadshusets stora sal och antages hafva bevistats af 8000 personer. Hr Bright höll ånyo ett långt tal, hvari han bland annat förklarade, att om den ministeriella reformbillen icke förkastas, så skall han aldrig mera intaga sin plats i underhuset; ty då måste han förtvifla om alla folkklasser. Men han räknade ej blott på, att billen skulle förkastas, utan äfven att ministeren skulle störtas. Dermed vore väl det afgörande resultatet dock ännu ej uppnådt. Ty lord John Russell, som då sannolikt skulle träda i spetsen för regeringen, vore, ehuru personligen välmenande och frisinnad, dock ur stånd att helt och hålletidentifiera sig med folkets önskningar; mer eller mindre. skulle dock äfven han, likasom lord Derby, vara en aristokratiens minister. En äkta, genomgripande parlamentsreform kunde endast folket sjelft. förskaffa: sig, och för detta ändamål vore det nödigt, att invånarne i manufakturoch åkerbruksdistrikten samt i hufvudstaden slöte sig fast tillsammans samt på möten och genom petitioner till parlamentet oupphörligt ånyo gåfve sin vilja tillkänna i reformfrågan. Efter talets slut antogs följande resolution: Den af hennes majestäts: regering inlemnade reformbillen. innehåller, under det den ger sig sken af att vilja ställa frågan på det klara, icke några lämpliga förfoganden till förlänande af rösträtt åt arbetareståndet, beröfvar en intelligent och oberoende klass af valmän i grefskapen rösträtt, inför icke det i sluten omröstning liggande skyddet, och lemnar de små, för korruption utsatta och beroende städerna i besittning af en grad af inflytande, . som motverkar landets sanna opinion, qväfver den, är ett hån mot folket samt erfordrar det ibärdigaste motstånd af alla reformvänner. Bland de på mötet närvarande befann sig äfven den bekante kartisten Ernest Jones, men sinnesstämningen mot honom var så fientlig, att han ej kunde få ordet. ja ett formligt beslut fattades att ej låta honom uppträda. — Äfven i Leeds, Sheffield. Southampton, Herford m. fl. betydande provinsstäder, äfvensom i några: af hufvudstadens valkretsar, höllos den 8. och 9 dennes möten; riktade mot ministerens reformbill. Den första rättegången mot medlemmar af den irländska Fenixklubben börjades den 8 dennes inför assisdomstolen i grefskapet Kerry. De anklagades antal var femstvå skolmästare, en apotekarlärling och två småhandlande;:rålet handlades dock särskildt för hvar och. en: af de tilltalade, emedan de vägrat gemensamt underställa juryn hvad de hade att till sitt försvar andraga. Generaladvokaten i Irland, som personligen. utförde. åtalet, grundade detsamma på de anklagades: bekännelse, att haf-va velat införa en fri, demokratisk republik i Irland,samt på den bevisning; kronan åtagit sig framlägga, att de anklagade för detta ändamål ingått sammansvärjning, förberedt.en insurrektionel rörelse i Irland, eggat Amerikas folk till. ett infall i-Irland samt-stiftat en hemlig förening, i hyilken de uppsade drottningen lydnad. samt: förbundo sig att ovilkorligt lyda sina anförare och på hvad tid som helst inställa sig till strid med de kongl. trupperna. Komplotten antog åklagaren hafva ingåtts i början af sistlidet år. : Den i London utkommende italienska tidningen Pensiero ed azione innehåller en förklaring af Mazzini mot den fransk-sardinska krigspolitiken. Det är ej fransmännens kallelse att blifva Italiens befriare, heter detderi; ingen nation kan genom en annan nations vapen befrias. Om icke i stället för fältropet: Bort med österrikarne! sättes: Bort med främlingarnel skall kriget aldrig kunna blifva nationelt.. Förklaringen, är försedd med 153 underskrifter af italienare. SPANIEN. Uti Madrid skall uppbyggas en. domkyrka. Den junta,, som blifvit tillsatt för att leda denna angelägenhet, har beslutat att inbjuda Europas arkitekter till täflan uti ritningars uppgörande.. Kyrkan skall uppföras i götisk stil, Den arkitekt, hvars. förslag antages, kommer att få sig kyrkans byggande anförtrodt. För den bästa ritningen, näst den som antages, är utsatt ett pris af 1000 piaster. Under konungens presidium är en junta