Aftonbladet – 19 mars 1859, sida 3

-kandra och förmågan att rätt läsa och tyda Tlagen samt förstå dess grund vara vigtigare, än att ensamt. studera ett rättssystem efter professorns fingervisning, med hvilket man i praktiken ofta står temligen handfallen. Efter vår tanka behöfver den kommentatoriska lärometoden visst icke vara kasuistisk. Att deråt gifva en sådan form ogilla vi lika mycket som författaren. Och vi kunna derföre icke inse, att ett studium af juridiskt arkiv, sådant det här i landet utgifves, kan vara hvarken nödigt eller nyttigt för dem, som i Upsala studera rättsvetenskapen, emedan, om än professorn besitter förmågan (hvilket kan vara ganska tvifvelaktigt), att riktigt analysera de 1 nämde arkiv refererade rättegångar, en sådan förmåga sannolikt sällan faller på en ung juris studiosi lott. — Götheborgs K. Vetenskapsoch Vitterhetssamhälles Handlingar. Ny Tidsföljd femte häftet (Götheborg, Bonnier 1839). Thomander yttrade en gång, att Göteborg har, men icke är något vetenskapsoch vitterhetssamhälle. Det har emellertid äfven yvarit ganska tunnt med vetenskapligheten och vitterheten inom nämde sambhälle, hvilket uti köpmannastaden Göteborg skulle föra den högre odlingens talan. Då nemligen nämde samhälle år 1850 uti .72 år hade haft åliggande att allenast en gång om året utgifva handlingar, hade det blott under 8 å: mäktat utgifva någonting. Från nyssnämde år började en litet lifligare verksamhet och en ny tidsföljd af samhällets handlingar begyntes, hvilkas första häfte utkom 1830, 2:dra häftet 1831, 3:dje häftet 1855, 4:de häftet 1838; hvadan sålunda likväl under de 8 år, som samhället haft bestånd, blott 18 häfte: handlingar lemnats åt allmänheten. Detta och annat mera erfar man at den historik öfver vetenskapsoch vitterhetssamhällets litterära verksamhet, af P. Wieselgren. som förekommer uti det nu utgifna femte häftet af handlingarnes nya tidsföljd. Man finner i detta häfte dessutom följande afhandlingar: Om allmänna helsotillståndet i Göteborg och om möjligheten af dess förbättring genom införandet af sanitära reformer, af Ch. Dickson; Om några iakttagelser öfver ljuset och det strålande värmet, af E. v. Schoultz: En blick på våra exdynastier, såsom fostrare af kronpretendenter, af P. Wieselgren; Några ord om ett förmodadt ämne till irrbloss och stjernfall, af H. G. Trolle-Wachtmeister; samt åtskilliga korta nekrologer öfver bortgångna ledamöter. : — Under det Orvar Odd skrifvit i hvarjehanda tidningar å ena och andra sidan Sundet, ha tiden och hans goda lynne tillåtit honom att jemväl skrifva ett nytt häfte af den serie skizzer, som han började utgifva för ett par år sedan under titeln: ?Följetongen på Jernväg, nytt och gammalt.? Detta nyligen utkomna tredje häfte innehåller åter en hel del trefligt framställda ?svenska reseintryck från den gamla goda skjutstiden? under färder från Sundet norr-ut. — I Paris utkommer den ena skriften efter den andra om Balizuc, Frankrikes största och mest produktiva romanförfattare. Leon Gozzlan har framställt honom i nattrock och tofflor med hans naiva åsigter och gyllne drömmar. Teoph. Gauthier har gjort oss bekanta med hans lif och verk, Taine med tänkaren och filosofen Balzac. Nyligen har hans vän och förläggare Werdet åtgifvit ett verk under titel ,Balzacs trogna porträttn eller hans 1iB lynne och karakter.. Vi meddela ur denna bok följande: Under åren 1827—48 har Balzac offentliggjort 97 arbeten : om 10,800 tättryckta sidor och i ett format, som innehåller åtminstone tre gånger så mycket som vanliga romanupplagor. Han betjente sig dock aldrig af en handsekreterare, utan nedskref allting sjelf. Han efterlemnar ett stort antal påbegynta och fullbor dade arbeten. Bland annat de afslutade Brefven till Louise och en komedi. — En dag foro förläggaren och författaren i en droska från Chaillot till Paris. Balzac stiger ur i Champs-Elysåes, och hr Werdet frågar kusken: Hvad tror ni att den der herrn är? Boskapshandlare från Poissy, svarade äkaren med mycket lugn. Så såg han ock verkligen ut; hans klädnad kunde med skäl kallas sluskig och hans fasoner häntydde verkligen på att han skulle kunna ba en eller annan befattning med oxar. Hans betjent stack hvarje dag några sous i hans ficka, för att han icke skulle sakna bropenvingar. Sjelf tänkte han aldrig på att förse sig med penningar. Hans hus, amöblemang, ekipager, betjentlivråer o. 8. v. voro deremot lysande. — Första bandet af lord John Russells lefnadsteckning öfver Char!es James Fox (The Life and Times of Ch. J: Fox) har nyss utkommit i London. Den litterära kritikens omdömen deröfver låta ej särdeles fördelaktiga. Så säger Atheneum: En bok öfver Fox, skrifven af en fullblodig whig, är en intressant företeelse; men en äkta biografi ifver denne jätte är och förblifver ännu ett desideratum. Lord John Russell har behandlat sitt ämne på ett fragmentariskt sätt, hvarigenom sammanhanget nästan helt och hållet gått förloradt. Det nu utkomna för sta bandet är föga annat än en kommentar., — Ett intressant bidrag till historien om kampen mellan den verldsliga och andliga makten under. medeltiden utgör ett i Paris nyligen utkommet arbete af Cherrier, medlem af institutet, med titel: Histoire de la lutte des Papes et des Empereurs pendant tout le moyen ages. — Med det nyligen utkomna femte häftet har K. Goedeke fulländat sin Grundriss zur Geschiehte der deutschen Dichtung, ett mycket förtjenstfullt verk, särdeles utmärkt för sin ovanliga: noggrannhet och fullständighet i de bibliografiska uppgifterna. UTRIHES: I går afton bekommo vi med södra snällposten tidningar från London af den 11, PaAT rr ka EE