skåphyllan; och är du fätt sömnig, så lägg dig du — du har ju ibland suttit uppe för räkning. Jag skall göra det i qväll för 18. Så hederligt det vat ... Men du slarfvar väl inte och låter mig. bärå hundhufvudet?s sTycker du det! Då skule du ja kunna säga till påtron Hjelm; sont är din gynnare, att det var jag som gjorde det — och;nej gu, vill inte: jag: ha något otaldt med honom eller;rättare; att han skulle få något otalt med migh Så lägger jag mig dålp ; Oeh Gustaf hade icke väl kommit i sängen, innän han söf somr n-stock: Nu reste sig Janne i sin tur och lyste på kamraten med ljuset. Sedan hån samlatihop de uppstaplade slant-högarne, låste han in dem i skåpet och släckte ljuset. Ste scenen. I magasinet. Efter det Janne inträdt i denna del af buset; der vi förut värit, tände han en blindlykta och satte sig att vänta. Till: fördrifvande af tiden och för att hålla sig vaken, gjorde-han emellanåt hemgång än i sviskonlådan och än i mandelfjerdingen. Ändtligen hördes en knackning påden yttre dörren. : Janne skyndade att öppna? Hölt inträdde. : Nå, har det lyckats -— Har Gustaf värit: inne med rapport ? Det är tvärsäkert !) Bra... Hjelm är då fullt öfvertygad att här fins något farligt i magasinet ? Jä; det vill jag våga hvad som helst på, att nog är ban öfvertygad inom sig; men han hållr-i sig? med att EE se och ingenting höra... Skulle jag nu få lof att göra Herrn en fråga? . Låt höra! den