Aftonbladet – 9 mars 1859, sida 3

: (Insändt.y Till Redaktionen af Aft-nbladet! Uti n:r 33 af Aftonblådet för innevarande år ä n fölkskölan och dess angelägenheter införd en med gnoaturen T. R. ganska: detaljerad artikel, hva rutinm författaren. söket bevisa dem abseluta nödvändigheten af en verklig reorganisation i värt folkundervisningsväsende; förmenande T.R. att i annat fall mensklighötens sanna vil och intellektuella utveckling äfventyras. : Folksköle-reformsfrågan har, som. det synes, någon tid hyilat i tysthetens sköte. sedan under det.förflutia året, uti tidskriften Föreningen; striden derom emellan grefre T. Rudensenöld och nämde tidskrifts redaktion blifvit till den förres föga fromma utkämpad. z Småskole-systemet må nu vara T. R:s uppfinning och — förtjenst (om man så vill); iden-må ock huru mycket som helst vittna om nit och omsorg för..en förbättrad folkundervisning; tåtom oss dock framställa nå-gra betraktelser, såväl öfwer de hinder, hvilka ovilkorli. gen möta denna skolplans realisation, som de blitt vande följderoch resvitat af den skolordning T. Mt. så ifrigt förfäktar. Se Inskränkte sig de af. honom så oaflåtligen -påyrkade småskolornas verksamhet till det första förberedande kunskapsmåttet för nybörjare, vore derom iutet att säga, Sådana skolor äro genom K. M:ts nåd. kungörelse, angående folkundervisningens befrämjande, den; 29 September 1853 och den 5 Juni 1858 påbjudna, att just. för sådant ändamål, oberoende utaf afståvdet från folkskola, som. är med examinerad lärare försedd, och till det antal, som, församling för Iättad tillgång till undervisning för derinom varande barn finner behöfligt, inrättas; men sådant är likväl icke: med T. R:s skolplan förenligt; han påstår, att det för alla nödvändiga kunskapsmåttete bPoringas bäst uti tätt spridda småskolor. (Märk! et för alla nödvändiga kunskapsmåttet.) Skölande: alltså dessa, enligt hans. plan, blifva ,de egentligaun-dervisningsanstalterna, som just. .skulle bibringa allmoggns barn, detta.kunskapsmått..; ga vi nu denna skolplan i vederbörligt skärskådande, såpåtvinga sig, i materielt afseende betraktadt, först och främst dessa frågor, på hvilka tillfredsställande svar äskas: Huru vill.T. R. i en fattig landsbygd lokalisera dessa småskolor? Skola de pla-seras-i kanske mörka och trånga bondeller torpare-stugor, der icke allenast de--husliga-göromålen ovikkorligen komma att störa undervisningen, utan, må hända ett eler flera spädare barns vanligen oroande tillvaro förorsaka ännu mera hinder och mehn?: Eller skola församlingarne åläggas att uppbygga en mängd r vändamålet tjenliga skolhus jemte de, förutvarande? Hvem skall:dessutom underhålisskyldigheten för, småskolornas lärarepersonat åligga? sjAftustaten skall; draga. omsorgen. derför; lärer väl billigtvis:ej kunna begäras... Skulle, härvidlag den-löjliga invändningen. göras, att underhållet: för småskoleslärärne icke kan bli så. känbart, enär -(T. R.shar yttrat detta. vara hans öfvertygelse) till. sådana .kunna.användas: gamla, anspråkslösa, till annat arbete oförmögna per-soner, som kommune; i alla fall måste underhålla. så svaras: Eho det våta må; som. genom sjukdomu, ålderdomssvaghet eller andra: omständigheterär till arbete oförmögen, är ock. absolut oförmögen. .och odugligtill skollärare. Vil folkupplysningen -ej seg återfalla till sitt fordna status, så duga icke. de läraresubjekter (byskräddare och fattighushjor, m. m; d.), som T.-R. föreslagit; utan måste-ovilkorligt under-visningsbestyret handhafvas af stadgade. och kraftfulla personer, som icke allenast -i det allmänna lifvet föra.en kristlig och stilla vandel, utan jemväl! besitta de i-egemskap af lärare för det uppväxande slägtet erforderliga kunskaper, sitra Vidkommande det föregifvande att småskole-lärare: ej erfordras så-många, emedan dessa skolor icke: benöfva vara i gång mer än tvenne dagar i veckan,. som T. R. påstår, till följd hvaraf en lärare kunde: sköta tre skolor, gifver den dagliga erfarenheten vid! handen, att om ett, barn : är frånvarande :ur sskolgra lå 2 dagar i-veckan, så är följden ej så: obetydligt menlig för fortgående utveckling. Hvad skan då-horspas för resultat. af. en:skola,-der blott-2:ne dagari veckan undervisades?:— Lika förhoppnings)ös och misströstande torde. hemmens: iospektion och. kontroksöfver de Rudenschöldska skolorna. blifr,g: ty; frågora bandtverkaren, jordbrukaren eller Ösgakarlen; Om ban: vill och kan åtaga, sig någon SP ölinspektion,sm.en -dårom oss icke med hoppet. om ett tillfredsställande svar! Måhända är det bland gusets qvinliga Personal; som: P. RB. tror sig finna Vjenliga. imspektörer : öfver: småskolorna? Vi befar a han lika mycket bedrager sig; lerutinnan; allder stund husets inre-göromåloch vård; ;om är qvinnap?s äliggande, säkert tager hvarje sitt kall trogen hr smoders hela både tid och krafter i anspråk. ö t ve g j Det sade ;s, och skall, om så behöfves, faktiskt besas, att det ingalunda duger antaga fattighushjon Ner aP dra, genom ålderdomssvaghet eller sjukdom, ilk ar pete oförmögna personer (de må vara i sitt Rrde för öfrigt huru. goda menniskor som -helst),. 35; ickerheller un gå och Jlefnadsfriska, somej: veder. frligen genomgått en Järokurs-vid: Seminarium: eller innan högre skola, sämttillika i det: allmänna lfve föra en dygdig fandel, såvida det för alla nödvän