Aftonbladet – 3 mars 1859, sida 3

(Insändt.) Ytterligare om den senasto statsrevisionen. I anledning af den nyligen från trycket utkomna berättelsen om nästlidne års; statsrevision uppträder i Aftonbladet n:r 45 en insändare, som kallar sig nockså en revisor, med åtskilliga eftertänkliga. anmärkningar, för att ådagaligga det, oriktiga, taktlösa, ja till och med grundlagsvidriga sätt, hvarpå, enligt bans förmenande, revisorerna gått till väga. För den, som emellertid vill taga i betraktande de svårigheter, hvarmed fullgörandet af cn ståtsrevisors uppdrag i anseende till mängden och vidlyftigheten at de räkenskaper, som skola granskas, är förenadt, måste insändarens anmärkningar, jemförda med det nu framlagda resultatet af revisorernas arbeten, förefalla åtminstone obilliga och, vi torde kunna påstå det, i de flesta tall alldeles obefogade. Under den korta tiden af 2 månader åligger det revisorerna att verkställa och afsluta granskningen icke allenast af hela statsverkets förvaltning, med alla dertill hörande fonder och kassor, utan ock af bankens och riksgäldskontorets räkenskaper. öfver hvilka senare de afgifna berättelserna redan iörliden höst blefvo för allmänheten tillgängliga. Den tid, som i följd häraf kan användas för revisionen af Statsverket, uppgår till föga mer än en månad. Mera torde icke behöfva sägas för att visa, om man blott kastar en blick på den nu utgifna berättelsen, att revisorerna, ehyad man annars må tillvita dem, åtminstone icke förspilt sin tid, utan tvärtom måste hafva underkastat. sig ett ganska mödosamt arb. te. Insändarens humoristiska skildring af revisorernas präktiga frukostar, med derefter först kl. 11 begyngande (matsmältnings?) göromål, torde således böra betraktas endast såsom ett. alster af. denna skämtsamma. revisors spelande fantasi, som tyckes utmärka goda anlag för komedien. — Men i verkligheten förvandla sig de der trefliga revisionsfrukostarne till ett från kl. 9.på morgonen intill: middagen fortsätt träget arbete, och detta midt under den heta Augustisommaren. Att så varit förhållandet vid den sista statsrevisionen och att sammanträdena utan afbrott fortgått, med undantag af de eftermiddagar, som det ansetts nödigt att lemna ostörda åt kansliet för dess göromål, kan insändaren af egen erfarenhet intyga. Emellertid, menar vår revisor i Aftonbladet; hafva statsrevisorerna icke uträttat någon ting atttala om. Man finner ej i berättelsen några stora anmärkniogar, — Detta oaktadt behagar samme förtattare sjelf meddela åtskilliga af revisorernas anmärkningar, som han erkänner vara af särdeles betydelse,, ehuru han icke kan få klart för sig; huru de fromma sifferkarlarne vågat sig frana dermed. Vi kunna ej underlåta att taga fasta på detta insändarens erkännande, att revisionsberättelsen verkligen innehåller anmärkningar af en särdeles betydelse. Hura rimmar sig nu härmed den upprepade beskyllaingen, att revisorerna endast fästat sig vid siffrorna, alt ng fallit kgl. kammarrätten i embetet, med mera dylikt? nd i 3 1ee) ve taolseral at Jat TA insändaren för öfrigt ej kan apsen hafva gått ärligt till väga, må man. med skäl påstå, då han uppräknat nästan hvarendå. sifferanmärkning, som förekommer i berättelsen (af hvilka dessutom några, intingen med afsigt eller af enfald, äro.på ett. v: ställande sätt återgifna), men deremot:förbigått största delen af. de anmärkningar eller. framställningår, söm icke afse siffrorna, utan förvaltningen och dispositionerna, Att sådana emellertid finnas som tillhöra .. den senare klassen, har insändaren lyckligtvis. sjelf upplyst allmänheten; och ehuru vi lätt kunde: öka förteckningen med ett större antal, torde, det vara aog med att hänvisa läsaren till sjelfva revisionsbe-: cättelsen, hvaraf han säkrast kan inhemta, huruvida revisorerna förbisett den S af deras instruktion, ,som tadgar att de hufvudsakligen skola granska dispoösizonerna och förvaltningen, utan att, såvidt omstänr digheterna medgifva, förbigå detaljerna, — Att revisionsberättelsen för öfrigt, genom de statistiska uppiysningar den innehåller, lemnar en god ledning för bedömandet af statsförvaltningen, har insändaren äfyen behagat medgifva; och det torde böra tilläggas att denna del af arbetet — uppgörandet af en fullständig -öfversigt af statsverkets ställning ialla dess delar — icke är det minst vigtiga af revisorernas åligganden, Men då vi äro på kapitlet om stora och små anpmärkningar, må några korta erinringar i detta afseende vara på sin plats. Aftonbladet och dess insändare klaga öfver de senaste statsrevisionernas beskedlighet; man påstår att revisörerna nu äro vida smenlösare, än förr, då det vankades ljungande anmärkningar, hvilka till och mednågon gång föranledde riksrätt, 0. s. Vv. — Vi tro, att dessa åsigter innefatta betydlig öfverdrift.. Om man genomgår de äldre revisionsberättelserna, så får man verkligen äfven der leta efter anmärkningar af stor och: riksvigtig veskaffrenhet. Derömbot utvisa protokollerna, att cs vatterna då för tiden visserligen voro: i allmänhet? mycket hetsigare, att det rådde en större agitation, att partiintressena vorasvida verksammare än på are tider, — Att revisionen härigenom blef. för. same och föpsallmänheten af större intresse, ja vi gj-bestrida, . Men månne ärendenas behandig derföre var grundligare, månne de ändlösa diskussionerna medförde någon synnerlig nytta för det allnänna? Att man var så i farten med voteringar, att revisorerna t. o. m. måste genom omröstning afgöra, hurnvida deskulle sammanträda en timmå förr eller. senare — var Kanske detta ett bevis på revisionsförs ättningärnes större förträfflighet? . ct (GEA