Aftonbladet – 1 mars 1859, sida 3

passar in på den person vittnet uppgifvit sig hafva vid ifrågavarande tillfälle sett vänta. Skomakaren Wahlberg och han hustru hade begge annandag jul varit hos Ekenbergs, och der sett Boklund, icke då de kommo, men:senare på efter: middagen. Öfverkonstapeln Thalen och konstapel Löfvenberg hade intet annat att förmäla än hvad som rörde sjelfva arresteringsåtgärden, då Ödberg blef gripen. Pigan Esterberg, som känt Boklund sedan någon tid efter det hon ankom till Stockholm, hade en gång i början af November besökt henne,för att helsa på, men då icke varit längre än i tamburen, och hade vidare. någon dag förr än mordet skedde vid pass ötiden på eftermiddagen träffat henne i MästerSamuelsgränd och dervid de stående framme på gatan samtalat; men inne i portgången hade de då ej varit, ej heller hade någon af dem haft någon karl i sitt sällskap. Boklund hade följt Estenberg ett stycke upp på gatan och sedan återvändt. Pigan Johansson, i tjenst hos kammarjunkaren Engelhårt, hade på tisdags morgon varit nere på gården och vid sin återkomst derifrån träffat Boklund i förstugan. Boklund berättade då, att hon ickevisste huru: det stod till med öfverstinnan; tamburdörren hade funnits öppen, men salsdörren stängd, och på sina bultningar och rop hade hon ej fått något svar. Vidare hade vittnet då af Boklund hört, att hon varit hos Engelharts redan om aftonen för att efterfråga öfverstinnan samt när hon ej träffat henne sofvit i köket om natten. För öfrigt uppgaf vittnet ätt Boklund: fredagseftermiddagen förut, då öfverstinan: varit hos Engelharts på besök; kommit dit mellan: kl.:6 och 7 och genom en uppskickad gosse begärt få tala vid vittnet samt dervid frågat om vittnet visste när öfverstinnan. ämnade gå hem,emedan Boklund skulle bemtahenne ifall hon7ej komme till kl. 6... Boklund ville nemligen begagna tiden för att gå bort på något annat ställe, hvilket hon lik: väl bad vittnet icke omtala för öfverstinnän; Boklund menade; att detta icke inträffat på fredagen; men vittnet sade sig derpå vara säker. Ynglingen Carl Adolf Mangelsson hade hört sin moders pisa vid ett tillfälle, då Boklund var inne på mjölkmagasinet, fråga dennahuru öfverstinnan Vore, och derpå hade Boklund svarat, att hon var särdea les svår, samt tillagt: Måen är hon mycket elak; så tar jag lifvet af henne, eller något dylikt. Wallin bade ingenting vidare att upplysaj än hvad . han förut berättat. Petterssons berättelse om sitt sammanträffande med Övberg; Carlberg och Zetterström på Stadssmedjegatan innefattade endast hvad han förut uppgifvit. Oakz tadt Ödbergs förnekande, vidhöll: Pettersson på sin! raken ed, att Ödberg; sedan Carlberg och Öaberg ( OÖTEAR SURA VJGD US BAM BE 4 AST ARV skramlat. till bränvin och de varit inne och supit, under samtal om det begångna mordet skulle hafva yttrat: Kanske di tro mej om det; jag bori samma gränd. Arbetskarlen Zetterström hade icke heller om Ödbergs yttranden vid detta tillfälle något nytt att be: rättas. Han hade icke hört Ödberg fälla de ord; söm Pettersson omvittnat.. :Peremot uppgaf Zetterström, att Ödberg en gång förliden sommar utanför huset, der hofihtendenten Westin bor, yttrat: Min mor är bra olyeklig, som inte får vara qvar för en gammalt kärings skull, som bor här i huset, men intet namt ade dervid blifvit uppgifvet. Äfven detta yttrande örnekade Ödberg. För slutligt utlåtandes afgifvande skulle allmänna åklagaren få del af handlingarhe och målet anstår 1 dagar. — Pigan Maria Catharina Johansdotter, häktad och tilltalad för att hafva kastat sitt: nyss förut framfödda foster i sjön, dömdes i dag af rådhusrättens 5:te afdelning att, enligt 16:kap. 2 S missgerningsbalken jemförd :med kongl. förordningen den: 20 Jatr. 1779, straffas med 20 dygns fängelse vid vatten och bröd. Utslaget skulle underställas hofrättens pröfning: v — Rådhusrättens 5:te afdelnicg afkunnade i dag atslag uti ransakningsmålet angående stenhuggaren G. A. Edmans enka Emma Christina Magdalena, rödd Gode, och dömde henne, att för 3:dje resan stöld till ett värde af 1 rdr 50 öre böta 4 rår 50 eiler i brist af tillgånd undergå 4 dygns fänelse vid vatten och bröd samt derefter i 3 år och 2 månader hållas till allmänt straffarbete å korrektionshus. Å -— En falsk Östgötha banks sedel å 10 rdr bko r nästlidne lördag inlemnats till vexling uti en kryddbed vid Jerntorget. Poliskommissarien Thomasson, som härom underrättades, vidtog undersökning, för att få utrönt, hvarifrån sedeln utgått, och kom till det resultat, att en skrädderiarbetare Johan Peter Norström, som jemte en kamrat i yrket vid namn. Johan Oscar Åberg är boende uti huset ner 15 Österlänggatan, först sökt göra bruk af densamma och temnat den åt Åberg, som i sin ordning låtit den komma i händerna på ogifta Maria Charlotta Roden. Maria Sofia Lundqvist, som bor tillsammans med Roden i huset n:r 2 Kolmätaregränd, hade derefter fått tag i sedeln och af henne gjordes försöket till vexling i-förenämda kryddbod. Samtliga dessa pers oner voro i går inkallade till förhör i poliskamnia-. ren, men uteblefvo då alla utem Rodån, hvarföre målet blef uppskjutet. . Då målet i dag åter förekom, voro så väl Norström som Åberg upphemitade till förhör. Norström uppgaf att han hittat sedeln uti en byrålåda uti det rum han nu bebor; -Sedelns falska beskaffenhet hade hin varsnat, men med Åberg öfverenskommit att ätta den i omlopp. -Båda erkände ätt de lemnat sedeln till qvinspersonen Roden. , Målet uppsköts, men då så väl Norström som Åberg sakna laga sysselsättning, och dessutom Norströms afskedsbetyg och prestbetyg befunnos vara falska, så blefvo båda inmanade i häkte, och målet uppskjutet till om fredag för vidare upplysningars vinnande. å — Genom skrifvelse från stadsfiskalen i Upsala hade härvarande polis erhållit underrättelse att i Upsala stöld föröfvats af ynglingen Gillberg, hvilken från en student tillgripit en ny bonjour och ett par korderoysbyxor. Gillberg, hvilken blef häktad, hade erkänt stölden och uppgifvit att han försålt det stulna till en norrländning, som med sin fora på väg till Stockholm passerat Upsala; I följd häraf gjordes härstädes öfterspåningar, som hade till följd att. herhmansegaren Anders Schedin från Öfvernäs i Arnäs socken uti Ångermanland jemte dennes dräng Anders Johansson upphemtades till polisförhör. Schedin erkände att han köpt, byxorha för 36 sk rgs, och Johansson att han köpt bonjouren för 7 rår rmt. Schedin innehade byxorna, men bönjouren hade tills återresan qvärlemnats uti Björkmans qvarter i Upsäla, hvarest köpet uppgjordes. Båda sattes änder bevakning medan till Upsala telegraferades, och då det sedermera erhölls svar att uppgiften var sanningsenlig, ställdes båda å fri -fot. De äro tills i dag ålagde att inställa sig hos rådhusrätten i Upsala, der stöldmålet förekommer. — Förlidet år i Augusti månad bortstals från en sradpasserare vid lifgardet till häst ett guldeylinderur. Stadsfiskalen Kock har nu lyckats att hos artillerikonstapeln Leyonberg anhålla klockan, och då denne uppgifvit att han köpt densamma af lifgardisten Hell vid ryttmästaren Beckfriis sqvadron, så har efter i dag hållet polisförhör sådana besvärande omständigheter mot Hell förekommit; att han blef häktad. Målet uppsköts tills om fredag. ——————L LANDSORTS-NYHETER, Helsingborg den 21 Febraris En Håttebåt, örd af skepparen Cornelius Börjesson; lastad rned tyckegods: och destinerad till Helsingborg, Bandscrona och Malmö, strandade i fredags äftom under Hötjocka strax söder om hamnen. En del uflasten ir skadad: Båten tros blifvåvrak, 200 fatet