Aftonbladet – 26 februari 1859, sida 3

sjöförsvarsdepartementet likaledes blifver upphöjd öfver hela : amiralitetsgraden och hela flottan, och sålunda stäld närmast konungen. I Februari 1859. Vv. N. stent TEKNISET. Fonoanlts nyasto teleskoper. Redan för halftähnat år sedan omtalades i Aftonbladet (1857, n:r 134) en ny uppfinning af Foucaul,memligen: den, att genom, utbyte af -metallspeglar mot speglar. af försilfradt glas. få-teleskoper för billigare. pris och af större. varaktighet -än de äldre, men ändå så kraftfulla, att ett.-jemförelsevis litet teleskop med. glasspegel : gör samma tjenst; :som ett flera. gånger: större -med metallspegel. Vid tillverkningen af dessa nya teleskoper fann instrumentmakaren Porro iParis, att oförsilfrade eller alldeles genomskinliga glasspegJar-kunnasbegagnas Aill--Helioskoper.(solbeskådningstuber), som öfverträffa alla äldre: Porros helioskop beskrefs i Aftonbladet för 1838, n:r 43, och ixn:r 186: hade vi tillfälle att äfven berätta om den-Foucaultska uppfinningens öfverflyttning till Miänchen, samt att man der kan erhålla förträffliga glasspegelsteleskoper, tillverkade under Steinheils ledning. Efter franska vetenskapsakademiens Comptes rendus kunna vi nu tillägga att Foucault upptäckt en förbättning, hvarigenom man får .debya teleskopspeglarne felfritt paraboliska, en hittills fåfängt eftersträfvad forn? fullkomlighet hos teleskopspeglar i allmänhet, och att man med ett af hans nyaste teleskoper, ;som har en parabolisk spegel om 33 centimeters. tvärmått, men en fokaldistahs af endast 2,25 meter; kunnat kl. 3 på morgonen den 22 sistlidne Juli urskilja de 3 stjernor, som tillsammans. utgöra stjernan Garoma i gtjernbilden Andromeda; två af dessa stjernor, som. till färgen äro blå, visa sig i vauliga teleskoper blott som -en enda,; och ha förut endast kunnat åtskiljas med tillbjelp af den Frauenboferska refraktorn i Pulkowa, det största instrument i sitt slag, som finnes. Vulkaniserad olja. (Efver Comptes rendus. Nov: 1858.) Vulkaniserad olja skiljer sig från vanlig olja genom åtskilliga egenskaper, som ieke tillhöra oljor i allmänhet. Hon liknar en kallnad limtösning och har samma spänstighet, men kan fås nära så styf som kautsju; hon uthärdar i detta stelnade skick väderlekens åverkan utan förändring; hon angripes icke af såpsjudarelut, ammoniak; utspädda syror; flytande olja, etHer, alkohol; hon kan gjutas i form och antäger deri samma skarpa och noggranna prägel som gjutet draglim. Hon ärså elektrisk att hon kan nyttjas till elektrisermaskiner, elektroforer o. d. I Linolja är det vanliga råämnet till detta nya preparat; eburu äfven annan fet olja —t ex. bomolja — kan-begagnas dertill.; ; Vulkaniseringen sker genom inblandning af svafvelchlorur (den flytande rening emellan svafveloch -chlor, som fås genom anledning af chlorgas i svafvelblomma); oljans förummdring berör på tillsatsens större eller mindre belopp. Svafvelehloruren gjutes småningom i oljan; som ihopskakas dermked, för att få blandningen jemn; småningom uppbettar sig massan, föreningen sker, ch oljan blir mer eller mindre fast, i mån af chlorurtillsatsen. Genom 5 procent ehlorur blir. oljan !endast mycket seg, men låter ännu lösasig i alla de ämnen-som lösa vanlig olja; ökas ehloruren till 15 å 20-procent, så blir blandningen styf som stelt draglimm och oangriplig af oljors: vanliga lösnäsmedel; med 25 delar svafveleklorur till: 100 blar Nindlja får blanddingeh sin största styfhet. Om man, efter de begge ämnenas noggranna ihopslandning, men innan blandningen stelnat, utgjuter idennä på en glatt yta, t. ex, på em spegelglasskifva, och jemdar det pågjutna, :så sker föreningen inom .femå till ;sex:. minuter; : hvarefter man kan vid: ena hörnet-lossa oljhinnan och afdraga. deny utan att; hon -gårösönder, Man kan på samma sätt lägga flera. hinnor -ofvanpå ; hvarandra, blett man: väntar: med et ry: hinaas påläggning tills den förra bunnit svalnact På glaskulor kan man bilda små. ballonger; Nikardem af-kautsju. Oljan kan. färgas förut; mar-: moreras e. s. v., med tillblandning af någon. färg, som icke förändras af :svafvelebloruren.--På andra formar kan man bilda elastiska valsar, dosor, etuier im m.,c genomskinliga. eller färgade; de: ha.väl ibörjansenvidrig lukt af svafvelehloruren,: men.som. getom Iuftdrag eller-i vattenånga snart försvinner. :: ; Dösulloring af svafvelsyra ur gläsretort: Destilleras svafyelsyra tur glasretort, så uppkommer. vanligen dervid en så stötande kokning, att retorten. lätt sönderslås; och det är af. denna orsak mån vid vafvelsyrefabrikerna nödgatsänvändaj retörter tina till syrans koncentrering, i trots af d kostnaden; af dessa kokkärl ..ye on qgt Nyligen: har. likväl en tysk kenö st, protefta sann, Jyckats-att-genom destillation. i, glaskärl koncentrera, ;n redan förut högt koncentrerad svafvelsyra, nemligens, Nordhauser vitriololja, utän fara för. retorten, och att drifva koncentrationen ända derhän, att. destillatet fåtts vattenfritt, d.v.s. stelnadt; oaktadt den, nordhausiska syran har 1,856 egentlig. vigt och kokar först vid 288 OC. Medlet att förekomma stötningen,, bestod., endast i att uti retörten inlägga en ihopvecklad: platinatråd, men som måste ligga. på tortens. botten och med ena ändan räcka upp öfve den i retorten befintliga syrans yta. Förlaget. befannysig: i ett vattenbad om. 10: C., och retorten upphettades öfver en, lampa med dubbelt luftdrag. I förlaget visade sig nu hvita fläckar, som småningom ökades; tills. slutligen omkring hälften af destillatet stelnade. till .en hvit massa, eller till vattenfri syra. Tager man förlaget ur vattenbadet och lemnar det öppet, så. afdunstar en del af innehållet, medan återstoden stelnar till en vattenfri syra, (Verhandlungen der Wiraburger .physikalisch-medicinischen Gesellschaft, von 30: October 1858.) Rättegångsoch Polissaker: --Jerngjutaren Erik. Petersson, hvilken varit ne