Aftonbladet – 24 februari 1859, sida 2

fessionen i mineralogi och geologi förenade föreläsningsskyldighet. Filos. mag. K. J. Lönnroth har på. egen begäran af filosofiska fakulteten blifvit föreslagen till docent i botanik. — Man läser i Upsala-Posten följande redogörelse för ett af prof. Ribbing: uppgjordt TOR till ändringar i de till filosofiska fakulteten hörande. examina: Professor. Ribbing har vid. filosofiska fakultetens sammanträde den 18 Februari framstält ett förslag till vissa ändringar i de till fakulteten hörande examina, i afseende på hvilket fakulteten kommer att; efter austäld pröfning, uttala sin åsigt samt måkända göra detsamma, mer eller mindre modificeradt, till sitt eget. Hvad angår den inledning, i hvilken prof. Ribbing. motiverar sitt. examensförslag, är den alltför omfattande och lång, att kunna i tidningen intagas. Vi inskränka oss derföre till anförandet af sjelfva de grundsatser, hvilka för professor Ribbing varit bestämmande. Den första af dessa är, attingen examen till giltighet och valör bör bestämmas med blott afseende på qvantiteten af de insigter, på antalet af s. k. betyg, utan i första hand efter qvaliteten af vetande och insigter, det är efter vissa vetenskaper, i hvilka godkänd insigt skall fördras såsom minimum för godkänd examen, samt högre grad i flere eller färre af desamma såsom indice af i högre grad utmärkt examen Den andra fordran i afseende på examensväsendet, som prof. Ribbing framställer, är den, att det bör så ordnas, att de allmänna och mera formella och elementära studierna verkligen .komma att föregå de speciellare Den tredje fordran. hvartill prof. Ribbing:kommer, är den; att ingen förberedande. examen rätteligen får utgöra och på samma sätt, i samma syfte idkade, hvilka sedermera till en annan examen skola fortsättas. Med denna fordran afser professorn hufvudsakligen medicofilosofiska examen i dess nuvarande beskaffenhet och förhållande till. medicine kandidatexamen. Till de allmänna anmärkningar och motiver, hvilka inledningen innehåller, bifogas ett par preliminära erinringar,. Den första af dessa är, att den för järis och medicine kandidatexamen förberedande examet, som föreslås, allt för väl skulle kunna remplucera kansliexamen, träda-i stället för den s.k. preliminärexamen för hofrätten samt utgöra den teologicofilosofiska examen, som redan för många år sedan af konsistorium och på teologiska fakultetens ledamöters enhälliga Söckan blifvit föreslagen, blott med vissa modifikationer för hvartderå ändamålet. Den andra erinringen är den, att förslaget blott upptager hvad som skall komma att utgöra minimum af fordringar för godkända. examina, så hvad ahgår de särskilta ämnena, som betygen i dessa,. — Sedav professor Ribbing i inledningen grundligt och väl motiverat sina åsigter, framställer han sitt förslag i afseende på ordnandet af de särskilta till filosöfiska fakulteten hörande examina på följande sätt: Angående den nuvarande filosofie kandidatexamen föreslår jag: : 1:o. Att denna exåmen, med afseende på det ändamåloch den omfattning han nu eger, delas i tvenne, nemligen: en förberedande; allmänt humanistisk, i viss mening motsvarande de nuvarande juridieooch medico-filosofiska examina, kallad t. ex. fi losofie kandidatexamen; samt en till prof på högre insigter inom en viss riktning af vetenskaplig forskning inskränkt filosofie licentiat eller doktorsexamen. 2:0. Att för den förra, jemte ett föregående latinskt skrifprof, motsvarande den nuvarande skrifningen pro gradu, såsom minimum fordras ådagalagda prof på godkända insigter i latin, historia, en af de båda filosofiska disciplinerna (logik och metafysik eller etik och politik), samt antingen grekiska, matematik eller den: andra filosofiska disciplinen, efter fritt val af. examinanden mellan; dessa trenne; för öfrigt med rättighet för honom att tillika blifva tenterad och examinerad samt erhålla betyg på sina dervid ådagalagda insigter i hvilka bland de tillden filosofiska fakulteten hörande läroämnen han sjelf önskar. Och anser jag att denna examen, som med ordinära förmögenheter och studier isin nu bestämda minsta möjliga utsträckning ungefär på tvenne år efter fullständigt genomgången latinsk studentexamen borde kunna afläggas, jemte sin betydelse at förberedande examen för dem, som sedermera ville aflägga den högre inom filosvfiska fakulteten, samt för teologie kandidatexamen, borde kunna anses.såsom tillräckligt teoretiskt prof för befordran inom läroverkens nedre afdelning (den förr s. k. trivialskolan), naturligen med erhållna betyg på ådagalagda kKunskapsprof, utom i ofvan uppräknade, nödvändigt for dråde ämnena, alltid äfven i det, hvari anställning såsom lärare söktes. 3:0. I betraktande af: läroämnenas. inbördes förhållande, torde den filosofiska fakulteten, såsom den nu är organiserad, kunna indelas i 5 sektioner: Den lingvistiska, omfattande 5 särskilta ämnen, nemligen latin, grekiska, österländska språk, nyeuropeisk lingvistik och litteratur samt fornnordisk och svensk språkforskning. Den historiska, omfattande för det närvarande tvenne särskilta ämnen: historia och statistik, Den filosofiska, omfattande 3:ne ämnen: logik och metafysik, etik och politik, estetik samt litteratur och konsthistoria. Den matematicofysiska, omfattande 3:ne ämnen: matematik, astronomi, fysik. Den naturvetenskapliga, omfattande 4 särskilta ämnen: allmän och åkerbrukskemi, mineralogi och geologi, botanik samt zoologi. Fordringarna vid den högsta examen inom des filosofiska fakulteten (filosofie licentiateller doktorsexamen) skulle nu vara: avt exanmiinanden med fritt val bland alla de ämnen, som hvartdera ega en särskilt lärostol inom fakulteten, i det bland dessa, han gjort till sitt hufämne, sjelf författar och till fakultetens pröfning re examen inlemnar en afhandling motsvarande den nu varunde disputationen pro gradu), hvilken, om den af fakulteten godkännes, tryckes och offentligen ventileras samt af fakulteten så till innehåll som försvar vitsordas; att han derefter -i samma ämne, som han disputerat, i muntlig examen ådagalägger prof och fär betyg på större grad af mognad och insigt (laudabla eller insigniore cum laude approbabla insigter), samt derjenate på goda insigter i tvenne andra, med detta beslägtade ämnen, hvari. han tillika, särskilt för hyartdera, erhåller betyg; att, hvad de tvenne sistnämnda ämnena beträffar, valfrihet för examinanden eger rum inom följande Sränser: om Hufvudämnet är ett lingvistiskt, eger han att såsom, det ena hbiämnet välja ett annat inom den ingvistiska sektionen; såsom det andra ett ämne hom en af de ofvan klassificerade lingvistiska, bistoriska eller filosofiska sektionerna; med ett Historiskt hufvudämne, 1) ett annat hi-: störiskt, 2) ett lifigvistiskt eller filosofiskt; med ett filosofiskt, 1) ett annat filosofiskt, 2) ett ilosofiskt, lingvistiskt, historiskt eller matematico-. ysiskt; forne ett matematico-fysiskt, 1) ett annät matenatico-fysiskt, 2) ett matematico-fysiskt, filösofiskt sller naturvetehskapligt; ; med ett naturvetenskapligt, LT) ett annat naturveRATE SANSAT VOM Ars TR tt Hågonting för, mig oförklarligt tilldragit sig med pappa, och så underligt det kan yckas, förekommer det som om han på samna gång önskade och afskydde denna för hö Ån Rn RNA 7 RR ER RNA SR lr Hvilka examinanden. kan aflägga prof, d. v. s. efter I blott eller öfvervägande en början af samma studier FRE SVEA eka ( r g 4