Aftonbladet – 23 februari 1859, sida 2

grundlagsenligt sätt förordna om sådana dndringar i den gamla valordningen, hvilka äro : oundgängliga för att densamma skall kunna j numera vid riksdagsm denna åsigt har synts vår kollega erbjuda en äg att rädda något af den gamla surdegen, och, genast är han färdig att taga mautväg gistraten under armar både henne och hennes förslag. Att tidningen förut uttryckligen och på det skarpaste ogillat och fördömt en svärar henne nu lika li haft någon betänklighe gen prisa såsom. vist den andra förklarat vara fullkomligt lagstridigt. Vi ba helt nyligen h om, att då Stockholms tober hänsköt behandli frågan tilt klasserna, fick man samma dag i Svenska Tidningenläsa, att detta beslut var af de trenne utvägar Men tiden fortskred, nes vänner ledo, såsom det komplettaste nederl Då fick pipan genast ett annat ljud. En fraktion af husegarne, Tidningens förläggare och ledare, hr Hazelius, notoriskt var den egentliga själen, ingick till örverståthållareembetet som gick ut på att ådagalägga att magistratens förut så beprisade Naturligtvis fann Sv. Tidn. ingenting härvid ait anmärka, och då omsider öfverståthållaren, hed anledning af de nämda, besvären verkligen ogillade magistratens åtgärd, då triumferade Sv. Tidn. åter öfver sin öfverståthållaren för det han i allo gillat de 33 husegarnes besvärn. remligen tvärsäkert, att detta utslag, om det ärverklagas, vmner K. Men sedan nyss anförda ord nedskrefvos — det är icke längre sedan är den 7 i denna månad — har man börjat komma under fund med, att då öfverståthåll aren, följande de55 busegarnes egen vink denna del, grundlagens tydliga ord och meagen) flera gånger ytrat, att vi trodde maraten måste aga för att slita frågån. mma artikel upprepades icke mindre än tre inger, att de som föranledt samma beslut voro de lagligen segrande.n mmans, och det visade sig att de icke alls llo hvad de lagligen segrande af dem ade väntat sig. Sveåska Tidningen oeh henannaval tillämpas — ne samt understödja sådan utväg, det betet; som hon tillförene t vid att den ena daoch lagligt Hvad hon aft tillfälle erinra dermagistrat den 16 Okngen af valordningssom vi (Svenska TidT klasserna kommo tillman vet, uti klasserna a: uti hvilken Svenska med en besvärsskrift, beslut vore lagstridigt. seger och prisade högt Också förutsades det M:ts fastställelse. — och för resten, i ning — för allo bröt stafven öfver de fordna. valklasserna och förklarade, att de valberättigade. s indelning i klasser, såsom icke inrymmande tillkomne nya valberättigade, ej vidare kan vid riksdagsmannaval tillämpasn; då fann äfven Svens ka Tidningen, att öfverståthållaren derigenom varit på väg att tillstänga ett af de kryphål, dit man möjligen för en viss händelse skulle kunna draga sig undan och bjuda trots ten bland de valberätti åt den stora majoritegade; och då magistraten nu ingår med besvär i syftning att förebygga den förut af Svenska Tidningen utlofvade fastställelsen af öfverståthållarens beslut, Jå finner Svenska Tidningen äfven magiswrat.ns tanke vara ganska riktig. Men när tidningen sålunda, trogen sin vana, grep om någonting som såg utatt kunna tjena hennes hufvudsyfte, rå kade hon glömma, eller trodde aft alla andra åtminstone skulle rörgäta, att hon för predikat en åsigt, alld några månader sedan eles snörrätt stridande mot den nyssnämda magistratens tanke. De festa bland dem, som icke så noga följt med alla Svenska Tidningens fukter, skola troligen anse en sådan karakterslöshet, en sådan total brist på hållning hardt när omöjliga. En hvar kan dock lätteligen sjelf öfvertyga sig derom att detta tyvärr icke är händelsen. ställa Svenska Tidning fällen bredvid hvarand döma. Se här! Den 8 April 1858 yttrade Sv. T. med anledning af den kongl. skrifvelsen om valordningarne: Några ordkunde vi också hafva otalade med koncepisten till det kongl: brefvet. Huru kan denne känna förhållandena så illa, utt han låter K. M:t ifrågaätta huruvida någon förndring i det hittills öfliga: valsättet för riksdagsman savaäl kan finnas af behofet påkallade — ehuru injen enda af rikets städer innes, der ej en ny var ordning måste införas, just i följd af den nya grund-j tagen ? Och i Svenska Tidningen för den 21 Sepcember 1858 heter det uti den bekanta, den jången för mera eftertrycks skull, med J. A. H(azelius), underteckI nade artikeln: Slutligen bör erinras om nödvändigheten af att hvad som skall ske måtte ske snart, och att en valordning uppgöres, som man kan hoppas blifva af kohunBENET 5 Ser ena BL LR FRASEN FEN Vi skola ens ord vid olika tillra och låta läsaren sjelf I går afton, den 22 Febr. 1859, läser man i Svenska Tidningen dessa ord: Oss synes den magisiratens tanke vara ganska riktig, att, för den händelse de nytillkomne valberättigade så bråka med valordningen, att den icke hinner blifva färdig innan riksdagen, så böra de gamle valberättigade icke derföre hafya förlorat all sin välrätt, hufvudstaden förlora sin representation, och borgareståndet förlora 10 riksdagsmän, hvilket kunde göra utskottstillsättningen snart sagdt omöjlig. Man kunde ju tänka sig att de valberättigade fattade det ena beslutet efter det andra, som konungen nödgades neka sin stadfästelse, och att härmed foörtfores under åratal, åtminstone under hela riksdagen. -Vore det då någon billighet, att alla de öfriga, nu valberättigade klasserna skulle förlora sin. valrätt, endast derföre att de nytillkomne, hvilka visserligen icke kunna med de förre mäta sig, hvarken i antal eller förmögenhet, lågga hinder för nv valordnings