Aftonbladet – 19 februari 1859, sida 3

måste kallas förmånlig. Utan att beräkna byggnadens olämplighet för isolering och det inflytande, som sysslolösheten utöfvat, trodde man de anstälda försöken hafva ådagalagt det auburnska systemets stora företräde framför filadelfiasystemet; och denna åsigt gjorde sig icke blott gällande i Newyork, utan vann också anhängare till och med i Pennsylvanien, hvilket, såsom jag nyss nämde, hade till påföljd, att man 1825 i Filadelfia instälde arbetet på det der under byggnad varande nya fängelset. Filadelfasystemets anhängare förlorade dock icke modet, och efter treåriga bemödanden Ålyckades de år 1828 utverka en ny lag, som Janbefalde anstaltens fullbordande enligt den I tillförene utstakade planen. De 3:ne flyglar: som redan 1825 voro färdiga, började år 1829 Jatt användas, och slutligen år 1836 var hela FH fängelset fulländadt samt innehöll då uti sina 7 flyglar 586 celler, hvilkas rymd varierade TJ emellan 780 och 1100 kubikfot. ) Beslutet, att byggnadsarbetet skulle fortsättas, föranleddes hufvudsakligast deraf, att man efter moget öfvervägande ansåg för afgjordt, att de uti Auburn uppkomna invändningarne emot fångarnes isolering hela dygnet om icke vore tillämpliga på sådana isoleringsfängelser,. der fångarne tillhölles att arbeta; och det stadgades derföre såsom en regel för den nya anstalten, att fångarne icke finge vara sysslolösa.— Man sökte också inrätta arbetet uti anstalten så, att fångarne lärde sig något handtverk, hvarmed de efter frigifvandet kunde försörja sig sjelfva. En senare tids erfarenhet har prisat det beslut, som åt Pennsylvanien räddade det der uppkomna fängelsesystemet; ty det har visat sig, att den andliga isolering, som det auburnska systemet åsyftar genom tystnad, icke kunnat någonstädes genomföras, oaktadt de talrika och stränga disciplinarstraff, hvarmed öfverträdelse af förbudet emot fångarnes inbördes meddelanden plägar beläggas. Frestelsen hos fångarne att meddela sig med de personer, vid hvilkas sida. de tillbringa hela dagen, är gemenligen så stor, att den icke kan öfvervinnas. Den håller fången hela dagen om uti spänd väntan på hvarje obevakadt ögonblick, då en öfverträdelse af fängelse-ordningen kan vågas, medan å andra sidan fruktan för det hotande straffet alstrar en hycklad undergifvenhet för samma ordning. Men att dettd mäste motverka fångens förbättring, är lätt att inse. — Disciplinarstraffen äro också uti fängelser efter auburnska systemet ganska vanliga, då de deremot ytterst sällan behöfva anlitas i ensamhetsfängelser. Utiintetdera slaget af fängelser behöfva bojor användas. Filadelfiasystemet har också visat sig medföra en annan förmån, som det auburnska systemet icke kan åstadkomma, utan tvärtom motverka, nemligen att fångarne efter trigifvandet icke igenkänna hvarandra. Huru förderfligt ett sådant igenkännande kan blifva, må följande exempel utvisa. En bondson ifrän vestra delen af Pennsylvanien begaf sig vid 14 års ålder till Filadelfia för att söka arbete. Men då han icke genast lyckades att erhålla sysselsättning, samt saknade bekantskaper i staden, lade han sig första natten till hvila på ett fartygsdäck. Der upptäcktes han, greps och insattes såsom landstrykare uti ett ransakningshäkte, hvarest han fick tillbringa en månad i sällskap med tjufvar och andra förbrytare. Moraliskt förderfvad utgick han ur fängelset och anslöt sig till ett tjufband, men ertappades snart vid en stöld och dömdes till 9-ärigt fängelse i en klassafdelning af Filadelfias äldre fängelse. Enligt hans egen berättelse, gjorde icke någon för1 siggången förbättring, utan blotta iakttagelsen, att de flesta ibland hans medfångar kort tid) efter sitt frigifvande ånyo begingo brott och återkommo till fängelset, ett sådant. intryck på honom, att han föresatte sig att framdeles undvika brottets stig; och som hans uppförande i fängelset derefter förbättrades, blef ban efter 7-årig strafftid benådad. Ifäingelset hade han lärt sig skräddareyrket, fann derföre också genast anställning hos en mästare i Fi-l: ladelfia och gifte sig. Men en dag fick han besök af tvenne fordna medfångar, hvilka be-Å gärde att af honom få Jåna en större summa I penningar, och hotade att för hans mästare omtala hans fordna brottslighet, ifall han vägrade att uppfylla deras begäran. Han bad dem då återkomma följande. dag, men: afseglade redan om qvällen jemte sin hustru till Baltimore. Här fann han åter arbete hos. er mästare, men efter någon tid erhöll dennel: ifrån Filadelfia undenättelse om: den -fordne fångens öde. samt afskedade genast sin arbe-tare och underrättade äfven öfrige mästare il: staden om dennes tidigare lefnad. Fåfängt sökte han derefter arbete i sitt yrke. Endast : vid ett jernvägsarbete lyckades han få anställning såsom simpel arbetare, men sjuknade snart och fördes i detta tillstånd till Filadelfia : Efter tillfrisknandet sökte han ånyo förgäfves att få arbete. Ingen ville mottaga den fordne straff-fången. Då förbittrades hans sinne; han lät sin bustru sälja det sista, som de egde, köpte sig en pistol och begaf sig, matt och svag såsom han..var, till. landsvägen -utanför staden. Af den förste, han der mötte, for-s drade han med pistolen för bröstet dess plånbok, men greps och insattes på 9-år i det dåmera uppbyggda nya Piladelfiafängelset. Härl: lärde fransmännen. Beaumont-och Tocqueville att känna honom. För dem skildrade han ensamhetsfängelset såsom hårdt att uthärda, men tillräknade det såsom cn synnerlig förtjenst, . att han efter de 9 årens förlopp icke skulle kunna igenkännas af sina medfångar samt kanske derföre ännu en gång kunna ärligt försörja sig och de sina, Sedan man börjat vända en större uppmärk-J. samhet åt fängelseförbättringen,; insåg man också snart, hvilka svårigheter som möta den frigifne straff-fången redan vid hans: första försök, att beträda cn. bättre bana. Misstroende och förakt möta honom .hvart .han.-än kommer, och det fordras det fastaste uppsåt och den ståndaktigaste vika ätt icke nedtrvekas