Aftonbladet – 15 februari 1859, sida 3

utaf dåtidens fängelser med följande ord: HN Platsen för desamma, yttrar han, är ofta illa vald, och ännu oftare sakna fängelsebyggnaderna en för helsan gynsam konstruktion och inredning. Man kan till och med säga, att, med undantag af ett högst ringa antal fängelser, det icke finnes något enda i Europa, som skulle vara inrättadt på ett ändamålsenligt sätt. När man ser dessa å osunda rum, uti hvilka man plägar sammanvräka, eller, rättare sagdt, lefvande -besrafva det största antalet fångar, känner man sig frestad att säga, det lagen, då den tillåter en persons häktande, beslutit att han skall dö af förpestad Jluft.. — Tilläggas bör, att Villermå i det följande visar, det ett stortantal fängelser utgjordes af fuktiga källrar. Historien har också upptecknat några bevis på hvad en sådan förpestad atmosfer kan istadkomma. År 1557 utbröt, i anledning af densamma, en svårartad febersjukdom uti fängelset i Oxford. Icke dess mirdreställdes åtskilliga fångar ifrån detsamma till rätta in för assisrätten, hvars sessionstid då var förs handen. Men både domare, jurymän och åhörare angrepos utaf sjukdomen samt spridde densamma kring staden och dess omgifningar, så att 510 pensoner hade aflidit i farsoten, då densamma efter 9 veckor upphörde. — Dylika tilldragelser inträffade i Exeter år 1586, isTaunton. år 1730 och. i London år 1750. Det var också emot fängelsefeberns härjningar, som fängelsernas reformator, den ädle John Howard, riktade ett af sina första bemödanden för deras förbättring. Son till en förmögen handlande i London och född år 1727, egnade han sig först åt handeln, men öfvergaf yrket efter sin faders död samt genomreste Frankrike och Ttalien, Hemkommen till London år 1752, sysselsatte han sig någon tid med studium af fysik och medicin; trädde följande året i äktenskap med ett äldre: fruntimmer, men förlorade sin maka redan 1756. För attskingra sin saknad företog han samma år en resa till Lissabon, i afsigt också att taga i öghasigte verkningarne utaf: den förfärliga jordbäfning,som nyss förut hade ödelagt Portugals hufvudstad. Men 7åriga kriget utbröt i detsamma och det fartyg, hvarå Howard färdades, blef uppbringadt utaf en fransk Kapare samt fördt till Brest. Här blef Howard vittne till den misshandling, som krigsfångarne nödgades utstå, och när han efter 2 månaders fångenskap fick återvända till England, skyndåde han att derom underrätta singregering, hvilken det också lyckades att getiom föreställningar utverka åt krigsfångarne ett blidare öde. Sjelf dreg sig Howard undan till ett landtställe vid Lymington, gifte sig ånyo, men blef snart åter enkling. Han flyttade då till sitt fädernegods Cardington nära Bedford, hvilket hade till påföljd, att han år 1773 blef utnämd till sheriff uti grefskapet Bedford. Med detta embete följde uppsigten öfver grefskapets fängelser. Howard anträffade desamma uti det uslaste tillstånd. Ibland annat väckte det hans uppmärksamhet, att ett stort antal fångar qvarhöllos i fängelse, oaktadt de utaf domstolarne hade blifvit frikända.. Hans efterfrågningar ledde då till upptäckten, att fångvaktarne .plägade, uppbära afgifter af fångarne samt att de, som icke kunde erlägga dessa afgifter, måste qvarstanna i fängelset. Han utsträckte då sina undersökningar också till andra grefskapers fängelser och fann i flera af. dessa icke allenast fängelsefebern, utan äfven koppor och skörbjugg vara rådande. Anledningen dertill var sm oftast den, att fängelserummen voro osunda och öfverfyllda af fångar, hvilka sällan eller aldrig fingo lemna desamma. Så fann: han t, ex., att fängelset i Warwich. bestod utaf en hvälfd källare, belägen 187, fat underjorden, Rumnnet var åttahörnigt med en djameter af allenast 10, alv. Men det oaktadt lågö;32. fångar fastkedjade uti detsamma. Enhvar af dem bar särskilta fjettrar; mer man hade förenat dem alla medelst en gemensam kedja, hvilken leddes uppför fängelsetrappan och fästades på yttre sidan af rummets dörr, Den instängda atmosferen var förfärlig och fängelsets osunda beskaftenhet förökades ännu mera deraf, att man för fångarnes behof af dricksvatten lät en ström af vatten utifrån rinna in i fängelset och uppsamlas uti en pöl på golfvet. Af dessa och flera dylika iakttagelser fånn sig Howard uppmanäd att derom underrätta parlamentet, hvilket också till följd deraf år 1774 utfärdade en lag, som åsyftade att: för framtiden förekomma fängelserummens förpestande och fångvaktarnes utpressningar. Sjelf fick Howard utaf underhuset uppbära en högtidlig tacksägelse för sina ädla bemödanden. Året derpå anträdde Howard en resa till Europas fasta land, och besökte under loppet af 2 års tid ett stort antal fängelser. uti de länder, sam han passerade; Hemkommen 1776 kringreste han i samma ändamål ännu en gång England samt utgaf 1777 sitt första stora arbete om fängelsernas tillstånd i Europa. Genom detta och ett betydligt antal senare arbeten sökte han att-åstadkomma en genomgripande reform i fängelsevåsendet. Han visade, hurusom dåvarande fängelser icke allenast undergräfde fångarnes helsaj.utan moraliskt förderfvade-dem derigenom, att de utan urskillning sammanfördes, den grofve brottslingen med den oskyldigt anklagade, den unge förbrytaren med-den, som grånat i synd och brott; samt att derföre ingen bättring var att vänta, ; . Han: föreslog i anledning häraf, icke blott att bättre straffanstalter skulle uppbyggas, och fångarne -behandlas på-ett skonsammare sätt, utan ock att-deras bättring-borde åsyftas, hvarföre fångarne skulle hållas till arbete samt indelas i afdelningar, så att. männerna blifva afskilda från qvinnornay de unge förbrytarne ifrån de äldre, samt att alla fångar skulle efter förbrytelsensbeskaffenhet och deras uppförande i fängelset fördelas i särskilta klasser, der de. borde -hållas. till gemensamt . arbete, men till sofrum-erhålla-hvar sin cell. För öfrigtskulle religiös undervisning meddelas