Aftonbladet – 14 februari 1859, sida 2

vötas nu i det senast hitkomna numret cf rbogatidningen af en annan insändare, F. K., om bland annat med anledning af den förres ttrande: ; De finnar, som qvarstannade i Sverge, blefvo isst icke glömda. eller eftersa:a; och hafva nånga bland ,demuppstigit till. ganska höga mbet.n, -genmäler: — . 2 Många finnar, som-först qvarstannade;blefso verkigen glömda och eftersatta; hvarföre.oekså flere af lem -återgingor till: Finlands: En Otto, Fieandt,-hvilen, enligt Runeberg, förde egen sk ra, samt storvorsriddarne, G. Ehrenroth,. G:Aminoff, E.Malm och Sk..m. fl. sökte, men fingo ej ledigvordna :regemenen utan blefvo eftersatta en Carl Cederström? och Jarl Anckarsvärd, omkring 30 årssunga karlar samt atani krigsförtjenster, hvilka dej-ehuru med:bästa vilja; ej--kunnat förvärfva i Norge: Också säger den sistnämde i sin politiska tfosbekännölse sid: 39, med den honom egha uppriktighet öch -Sanningskärlek, att detta krig var det mest passiva i verlden, och detta till den grad att anfallskriget var genom genetalorder förbjudet; och att något försvari brist af anfall ifrån fiendens sida aldrig kom i fråga. Således blefvo förstnämda frejdade anförare glömda och eftersätta, öcksjelfvå Döbelnså godt som förbigicks af Anckarsvärd till Nerikesregemente. Ek erhöll väl slutligen Jemtlänningarne, men med:en schefslön som, enligt general Boys yttrände från sin riddarhusbänk, gaf mindre än intet. Kan herr R. E: försvara sådant; och månne han kan försvara att storkorsriddaren Ek fick ohulpen.: lemna tjensten och dö i Stockholm såsom jernbärare? — Följande af Wermlandstidningen gjorda anmärkning rörande löneanslagen till statistiska centralbyrån är onekligen af den vigtyatt den bör framkalla en förklaring huru med dessa löneanslag egentligen förhåller sia: Det officiella bladet har nyligen meddelat ett regeringsbeslut, -som åtminstone för oss här på afstånd förekommer temligen mystiskt. På hemställan af t. f. chefen för statistiska centralbyrån har nemligen K. M:t bemyndigat denne, att af öfverskottet af 1858 års aflöningsstat för nämde byrås. tjenstemän lyfta ett belopp af. 625. rdr rmt, för att emellan samma tjenstemän fördelas. Men vid-senaste riksdag erhöllo den statistiska byråns tjenstemän, om vi icke missminha. oss, temligen fördelaktiga lönevilkor; och den besparing å 1858 års anslag, som borde uppkomma derigenom, att. byrån först under senare hälften af året inrättades, skulle naturligtvis ingå-.till statsverket. Då man väl icke kunnät godtyckligt innehålla någon del af de bestämda lönebeloppen, till. dess man fann. för, godt utdela dem, måste rregeringen med dessa gratifikationer. ha velat gynna det nya embetverkets personal på ett sätt, som icke kan undgå att observeras; Det-skulle vara roligt att få veta huru härmed hänger tillsammans. — Kongl: Eandtbruksakademiens Februarisammankomst hölls förliden lördag i akademiens vanliga lokal och var temligen talrikt besökt. t TrR KR sa ER Jemte behandlingen af åtskilliga ärenderaf mindre .vigt, -förekommo följande frågor af mera: allmänt intresse. Rasa Arkitekten Sundius hade 1856 erhållit statsanslag, för att i utlåndet taga närmare kännedom om allmogens byggnadssätt samt om landtmannabyggnader i allmänhet.:eVid anslagets heviljande hade det vilkor blifvit fäkarl, att Sundius,-efter fullbordad resa; skulle rörande hvad -han derunder inhemtat afgifva en berättelse till akademien. Hr Sundius hade nu till akademien insändt första häftet af ett utaf. honom -utgifvet, arbete-med titel Landtbruks-arkitektur, och -hemställdt om icke detta, arbete, hvilket han ärnade fortsätta, kunde få anses uppfylla det-vid-anslagets åtnjutande fästade vilkor. I anledning deraf hade. vederbörande afdelning inom akademien utlåtit sig .att ehuru berörde -arbeteförtjente loford, motsvarade det dock icke en sådan redogörelse för resan, som med anslagets beviljande varit afsedd, hvadan föreslogs att hr Sundius skulle anmodas att med skriftlig rese-, berättelse inkomma. Detta förslag blef af akademien godkändt. Förlidet år hade akademien utsatt åtskilliga pris för täflingsskrifter i flera landtbruket rörande ämnen. Dervid bade såsom: vilkor fästats, att förlagsrätten till de prisbelönta skrifterna skulle tillhöra akademien. Då emellertid antagligt är, att. det arbete. och den möda, som författare nedlägga på. dessa skrifter, särdeles-de af-större omfång, icke godtgöras af det pris, som derför tilldelas, dem, och denna omständighet: möjligen -skall-motverka det afsedda ändamålet; så hade akademiens sekreterare föreslagit att akademien skulle afsäga sig förlagsrätten. till de prisbelönta täflingsskrifterna. Nämde förslag blef. af --akademien antaget, dock med den modifkation, att berörde afsägelse gälde de prisbelönta skrifter som öfverstego tvenne tryckta. ark,.af .samma storlek som akademiens egna handlingar. Docenten Brunius i Lund, som erhållit statsanslag till företagande af en utlänksk resa för att studera agrikulturkemi, hvarvid såsom vilkor fästas, att-berättelse-..om: resan skulle ingifvas, hade nu till: akademien insändt en sådan, hvilken, till vederbörande afdelnings utlåtande remitteradss. NR RES ; Fett af professor. Palmstedt -hållet föredrag edogjordes för den stora verksamhet; som fabrikören Rossing under loppet af. flera år utverkat för befordrande af skogsplantering inom Göteborgs och. Elfsborgs län.. Sålunda hade -hr-Rossing anlagt. en --mönsterskogsodlingspark vid Rågfrd i sistnämde län och en dylik af 22..tunnlands ,vidd.:vid Ekås i Bohus län. Äfven. på Stora -ooh. Lilla Hisingsön hade hr Rossing med framgång anJagt vackra skogsplanteringar. Denna verksamhet lofordades. af. prof. Palmstedt, -som-i sammanhang dermed. föreslog, att hr Rossing skulle kallas till ledamot i akademien.