Aftonbladet – 12 februari 1859, sida 2

förande, svarade de: Vi ha alla bättre på vår sida. Vi ha prester här, och icke sådana der schackrare och bofvar behöfva komma hit och göra fölket tokiga m. m. För att stäfja detta oväsende och sedan kunna få ostördt fortsätta sammankomsten, efterskickades stadsfiskalen öch stadsvaktmästaren, hvilka snart kommo tillstädes och afstyrde oskicket så att läsningen ånyo kunde begynna. Dock, oaktadt stadsbetjeningens närvaro, kunde icke fridstörarne förmås att vara tysta, utan förde ännu oljud, och under det vaktmästareh stod i förstugan; slungade de genom fönstret in i rummet en sten, som dock icke skadade någon. Den 31 Jan. anställdes rättegång, dertill fiskalen medelst stämning kallade tre de värste af fridstörarne: Målet aflopp så att tvenne af dem fälldes till endast 4 rdr rmt böter. När de bötfällde hade åhört denna lindriga dom, yttrade de, att eftersom det icke kostade mera, skulle de göra det bättre nästa gång. Sanmnfärdigheten af denna berättelse bestyrkes under edlig förpligtelse af flera undertecknade. Hvad först angår detta måls behandling inför domstolen, så förekommer det besynnerligt, att, då öfvervåldet sked e i så många personers närvaro, de tilltalade icke kunde genom vittnen öfverbevisas om och fällas för hemgåbg enligt M. B. 20: 4. Då äfven för några år sedan ett dylikt uppträde af samma anledning egde rum i Norrtelje, så synes det vara en uppfordran för lagarnes handhafvare derstädes att med nit och allvar så skipa rättvisa, att icke våldsverkarne af de lindriga straffen frestas att förnya dylika dåd.