Aftonbladet – 11 februari 1859, sida 3

SVR ERGO USRA EI SRAUARIAR ULEERRE PER CNE VIUDBETE BP AASSOTeTE KISA borgskällornas gemensamma utlopp vid den: der in satta jernhällen efter den af mig förut använda metoden för utrönandet af halten på de organiska och mineraliska beståndsdelarne; 2:0 art bestämma dessutom vattnets hårdhet ijemförelse med vattnet från Hammarbysjön och Årsta: viken; och 3:o att bes ämma mängden af den lösta kolsyran och syrgasen. Genom n:r 1 skulle, sm jag uppfattat uppdraget, vinnas insigt om och i hvad mån vattnet förändrat sig gencm den efter förut anställd undersökning företagna upprensning af källorna; genom n:r 2 och 3 skulle, så vidt möjligt ådagaliggas, huruledes Grundsborgs källvatten måtte komma att förhålla sig till ledningsrör af jern. För vattnen från Hammarbysjön och Årstaviken syntes en bestämmelse af hårdhetsgraden -tillräcklig, emedan utförligare analyser om dessa vatten i senare tider äro gjorda och blandningsförhållandet af deras luftartade beståndsdelar med tillräcklig säkerhet kunde beräknas. Visserligen hade det varit bättre att underkasta hvardera källans vat:en en dylik undersökning, men i sådant fall hade jag bort afsäga mig det hedrande uppdraget. Till en enda analys kunde jag tänja ut min tid ech jag inbillade mig i verkligheten att den ena analysen vore tillräcklig för målets vinnande, på skäl, dem jag längre ned skall hafva äran anföra. Jemföras nu dessa uppdrag med mina analyser, så kan visserligen anmärkas, att jag yttrat mera än hvad dessa uppdrag ålagt mig; deremot vill jag reservera mig mot den insinuation, att jag jemfört Grundsborgs källvatten med vattnet från Hammarbysjön eller Ärstaviken, då jag deremot endast hållit för sannolikt att det (Grundsborgs kellvatten, såsom driksvatten nemligen) i den varma årstiden är bättre än godt sjövatter endast och allenast för sin lägre temperaturs skull, men att det sjunker till och med under sjövattens ej sjörattnets, som Aftonbladet i Januari månad refererat) värde i samma mån som temperaturen af detsamma närmar sig sommarluftens värmegrad. Denna min åsigt om Grundstorgs vatten skall jag vidhålla, så länge min snalys ej med bestämdhet vederlägges, och jag hoppas kunna göra det utan att i ringaste mån förnärma hr O. Nyberg. Jag är så långt ifrån att be.rakta både Hammarbysjöns och Arstavikens vatten såsom godt, att jag till och med velat visa med mina observationer att det senire vatten. då för tiden var dåligt sjövatten; godt sjö vatten är sådant, som innehåller blott spår af mineraliska salter och än rihindre af organiska ämnen, som utan smak, lukt och färg i det närmaste liknar rönt destilleradt vatten, men eger äfven blott spår af den välsmakliga kolsyran och dess temperatur varierar, åtminstone på sjöarnes yta, efter den atmosferiska värmegraden. Utan att kunta stödja mig på en analys, skulle jag vara frestad att framhålla vatten från Wettern såsom godt sjövatten. Huruvida vatten från Hammarbysjön och Årstaviken i vissa tider får anses för företrädesvis godt sjövatten, eller huruvida det genom mensklig åtgärd kan bli, är en fråga, som måste lösas genom ofta förnyad analys under olika årstider, genom filtreringsoch andra försök. Godt källvatten skiljer sig, efter mitt förmenande, från godt sjövalten, ej genom större eller mindre renhet från lösta organiska och mineraliska ämnen, utan endast genom större halt af kolsyra oeh en stadigare (konstamtare) temperatur, som i det närmaste är årets medeltemperatur. Om jag får förbyta ordet sjövatten mot åvatten, om hvilket man här är mindre van att tala, så kan man väl tänka sig, att källvatten under troperna ibland är sämre dricksvatten än åvatten, då detstörtar ned i hastig fart från isbergens smältande isfält, t. ex. i Amerikas Cordillerer. I vår latitud förenar deremot godt källvatten med en större kolsyrehalt äfven en lagom låg temperatur och blir genom dessa egenskaper såsom dricksvatten mer omtyckt än sjövatten, dock i samma mån, som dess temperatur stiger till sjövattens sommartemperatur, och som kolsyrehalten minskas genom utsättande för atmosferisk luft, förvandlas godt källvatten till. godt. sjövatten. Och efter samma slutledning förvandlas mindre godt källvatten till mindre godt sjövatten. Med tillämpning häraf på en vattenledning af ymniga mängder sjövatten och på en ledning: med inskränkt tillgång af källvatten, relatift till rörledningens utsträckning, anser jag, att godt källvatten, som först samlas i en bassin och derifrån emellanit pumpas upp genom en långt och fint utgrenad ledning af jernrör, ick kan anpat än förlora i värde, hvaremot godt sjövatten med en liflig och oafbruten omsättning ej skadas, utan tvärtom under den varma årstiden på vägen genom den svalare underjordiska rörledningen blott kan vinna i värde. Jag vågar påstå, att godt källvatten endast isällsynta fall med bibehållande af sina karakteristiska egenskaper kan ledas fram till. och fördelas inom ett större samhälle, och de omständigheter, som här äro rådande, syntes mig ej vara mycke. löfvande. Tvärtom; det syntes mig lättare att inom de enskilta hushållen eller i vattenförsäljningsbedar förvandla godt sjövatten till försvarligt källvatten, än att förekomma äfven det bästa källvattens försämring på vägen till Stockholms aflägsnare malmar. Jag har ej haftskäl att yttra denna min åsigt offentligen, men väl har jag haft tillfälle, att diskutera denna fråga i enskilt samtal: Om mina ord, som citeras af hr OQO. Nyberg, fallit på det af honom angifna sättet, — efter 2 månaders tid är det väl ej värdt, knappt möjligt, att åberopa vittnesmål — så hafva de haft sin grund i den af mig förmodade praktiska ogörligheten af en vattenledaing från Grundsborgs källor öfver hela haofvudstaden, och jag beklagar, att hr O. Nyberg, om dessa ord varit så betydelsefulla för honom, 0j nogare sport om motiverna dertill. Skulle jag hafva lyekats härmedelst ådagslägga, att jag för min egen person (och det kan väl ej vara förbjudet?) slutit till ogörligheten af den påtänkta Grundsborgs vattenledning öfver hela hufvundstaden, alldeles oberoeride af dessa källors goda ellir dåliga vatten, så tillåter jag mig ett tillägg med afseende på vattnets beskaffenhet vid sjelfva källorna. Om min analys är ett sannt uttryck för källornas hopblandade. vatten, så torde man på kemisk grucd kunna sluta, att den jernbaltiga källan är rikare på kolsyra, den jernfria källan deremot rikare på organiskasubstanser än det blandade vattnet. Man kunde till och med säga att den senare källan spisas hufvudsakligen af Hammarbysjön och i mindre mån af en från fjermare håll kommande källådra. Det allmänna omdömet om Grundsborgs källvatten förändras väl ej mycket genom utförlig undersökning af den jernfria källan, och det allmänna omdömet om nämde källor är, att de äro ibländ de bästa af Stockholms trakt. Vattnets låga temperatur låter smaken förbise lysten på en större kolsyrehalt ; derjemte är vattnet klart, färglöst och fritt från all oangenäm bismak, och måhända äro de deri upplösta organiska ämnena, som alltid för en kemist mäste vara misstänkta efter vetenskapens nuvarande ståndpunkt, just de ämnen, som bidraga i väsentlig mån att dessa källor mera förtjena namn af helsobrunnar än af vanliga drieksvattenbrunnar. På samma vis som kemisterna ej kunnat förklara den från urmannaminnen beryktade helsokraften af de så rena vattnen i.Pfäffers, bevisar en kemisk analys ej myeket mot den i flerårig verksamhet af Grundsborgs vattenkuranstalt vunna erfarenhet om vattnets helsobringande beskaffenhet vid källornas brädd, och jag önskar hr O. Nyberg möjligaste framgångi för framtiden, lika uppriktigt, som jag skulle beklaga, om han efter denna upplysning om sakernas: förhållanden vidare: skulle känna sig förnärmad. d Stockholm den 11 Februari 1859. Alexander Miller —