Aftonbladet – 9 februari 1859, sida 2

na den så högt aktade och beundrade mamsell Majken för min hustru? Men en så eländig feghet bemäktigar sig mig i hennes närvaro, att jag verkligen börjar frukta det jag ej genom egna bemödanden skall kunna öfvervinna den. Ingen vet bättre än jag sjelf hvilken slät figur jag i går gjorde, hvilket smärtade mig särdeles för farbrors skull, som gifvit mig en protektion, hvaröfver jag alltid skall vara stolt. Vid Gud, se icke mamsell Majkens ögon tvärtigenom mig! Och den klärsyntheten kommer alltid att bringa mig på fall, såvida icke farbror i sina outtömliga ressurser kan biltta på någon utväg för mig att bli gift utan att fria, Jag skall aldrig våga mig fram, och det är derföre jag beslutar att fly och sätta mina sinnen i jemnvigt långt ifrån henne. -.Denna id6 kan måhända förefalla farbror underlig och illa vald, men i dag på morgonen finner jag mig ännu ohjelpligare än i går. Käraste farbror, råd mig, fräls mig, tala för mig! SG Jag begär icke bättre än att få kalla mig farbrors tillgifne och vördnadsfulle: son Wilhelm Holt. P.S; För att gifva farbror full frihet i sina negociationer haf jag, vid den tid detta framlemnas, redan afrest hem till Svartskär. Jag anmäler min djupaste vördnad för damernal ; Under första minuterna, sedan Moss läst denna. biljett, var hans raseri stumt. Derefter rusade han nedför trapporna och in i sin hustrus rum. Beate-Marie.... Beate-Marie, hvar är du... Har någon af er sett till frun — hvar fan är hustru min?