Aftonbladet – 5 februari 1859, sida 3

rare tortjenade 1U-—12 rdr riksgald om dagen. Men äfven om det stannar vid två rår om. dagen under:7—8 månaders skeppningstid och F rår å 1 rår :24 sk. om vintern, så blir dagakarlens arbete fullt ut så inbringande som en. medelmåttig gesälls i de vanliga yrkena; och då bebölver den förre icke arbeta lika träget som den senare. (Forts:) ; om NEROS George Stephenson, Jernvägarnes uppfinnare. (Slut fr. torsdagsbl.) Det gick emellertid mycket långsamt med vår hjeltes framsteg. År 1807—38 föll det på hans lott att ingå i milisen, och nästan hela sparpenningen gick åt att skaffa ett substitut. Många år derefter sade han i ett tal, som han höll inför ett sällskap utaf unga män i Belper: Som jag icke gått i lära bos någon ingeniör, hade jag föresatt mig att resa till Amerika, ty jag trodde ieke att någon i England skulle hafva förtroende till mig såsom ingeniör. Först emellan åren 1808—12 sattes hans skicklighet som ingemör på prof En närgränsande -kolgrufva hade öfversvämmats, och pumparne voro otillräckliga att draga upp vattnet; efter ett långt dröjsmål beslöto föreståndarne atf låta Stephenson försöka, om han kunde förbättra pumpverket; han lyckades fullkomligt och fick sig tilldelad: en present af tio guinger utöfver hans lön. Nu blef han plötsligen namnkunnig: i hela trakten och kallades än hit än dit för att afbjelpa bristerna på andra ångmaskiner. Som :vanligt sysselsatte ban sig pålediga stunder med sinnrika uppfinningar. Husmödrarne isorten hade honom att tacka för en enkel inrättning hyarmedelst stekvändärne vid spizeln begagnades för att sätta barnens Våggör i rörelse. Han brukade också tillklippa karlkläder med en så skicklig hand, att George Stephensons snitt; än i denna dåg omtalas; emellertid fortsatte han att göra läster och laga ur och klockor på lediga ständer; läsning, skrifning och isynnerhet räknekonsten voro ej heller glömda, Under dessa fyra år bade han sparat ihop 100 guinger, och som guld jäst då efterfrågades, sålde han sina guinger för tjugosex rår stycket oeh kom således i en något mera oberoerde ställning, ehuru hans lön ännu var ganska obetydlig, Han hade bunnit sitt 31 år, innan ban fick någon bestämd sysselsättning såsom ingeniör vid en kolgrufva, med 100 lön: Att skaffa åt sin son Robert en god uppfostran var en utaf Stephensons varmaste önskningar. Han: skickade honom alltså till en god skola i Newcastle, der han varså flitig som till och med hans verksamma fader kunde önska. det. Ynglingens förkofran bidrog till att utveckla fadrens kunskaper, ty när Robert bevistade det litterärt-filosofiska sällskapet i Newcastle, fick han vid hemkomsten lemna ett utdrag af det, som han inhemtat, och man kunde icke se en vaekrare syn än den unge Robert, när han på en lördags. eftermiddag satt i sitt enkla hem i Killinsgworth och berättade för sin fader hvad han lärt i vetenskapliga ämnen, läste någon vetenskaplig bok med honom, ritade eller gjorde experimenter. Barnet och. mannen uppfostrades tillsammians. ; Hästvägarne med sina träskenor gåfvo naturligtvis första anledningen till de nuvarande jernbanorna, och det första: lokomotiv, som gjordes af Stephenson, var endast en inrättning, hvarmedelst kolvagnarnekunde med större skyndssmhet och mindre kostnad drifvas fram på hästvägen. Sjelf beskrifver han saken sålunda: Det första lokomotivet, som gjordes af mig, var vid Killinsgworths stenkolsgrufva, med lord Ravensworths pengar; ja lord Ravensworth var den förste som gaf mig pengar för att bygga ett lokomotiv. Detta bygdes 1813 och kallades af Stephenson My Lord. Han utgaf sig icke sjelf såsom lokomotivets uppfinrare; hvad som mest utmärkte honom var hans ovanliga förmåga att använda och utveckla ting, hvilka annars förblifvit endast vetenskapliga kuriosa; En högst snillrik man å i Cornwall, som hette Trevethie, hade redan 1802 gjort lokomotiv, som skulle färdas på vanliga vägar, Men Huru sinnrik än mekaniken : var, var den förbunden med mycken fara och hade aldrig någon framgång ; Richard Trevethie kan räknas bland utmärkta snillen, ). men han saknade hvad som är lika sällsynt, — lika värdefullt som snillet — klar blick och outtröttlig ibärdighet. Dessa egenskaper var: det som utmärkte Stephenson; och del förde honom längre än det största snillet, dem förutan; År gingo förbi och lokomotivet drog stenkolslaster fram: och tillbaka på jernbanan vid Killingsworth utan ätt det föll någon in att : använda detsamma till passagerares befordrande. Folket kallade maskinen Puffing Billy, och snart brydde man sig icke vidare derom, till dess att en förmögen man, mr James upptäckte — icke lokomotivet, utan George Stephenson, och var nog klok attinse. det ban gjort en stor upptäckt. Han uppfat-i tade genast möjligheten utaf jernvägskommunikationer, och år 1818 offentliggjorde han planen dertill. En annan mäktig: vän visade sig äfven vid denna tid, en utmärkt qväkare, Edvard Pease, om hvilken det blifvit sagdt, att han var en man, som z2åg hundra år framför sin tids Denne värdige man, jemte några Is af bangs trosbröder — Richardson, Backhouse m. fl. — bildade det första jernvägsbolag, och den första bana som nedlades, emellan Derlington och-Stockport, kallades i orten Qväkarebanan. Romarnes största verk voro deras vägar; dessa. stå ännu qvar, sedan deras: krig och allt hvad som härrörde deraf blifvitliksom en gammal saga. Derföre kunna vi ockrå I:s betrakta vår första jerngväg med intresse, ty när minnet af våra krigare och våra segrar förbleknat i tiden, sköla dessa jernvägar för NAO EROS AN mirdd a mk. rikd råd