Aftonbladet – 5 februari 1859, sida 2

iktning gifver vid handen, att den kommer att be 3 öra dels sådan jord, som både med och utan frälerätt är upplåten Gellivara bolag, dels ock jord, om innehafves af andra personer, men till största le!en kronans :ej ännu disponerade marker. Upplåelse af sådan mark, som blifvit såsom lägenhet insynad under hemman och nybyggen, lärer äfven inom denna socken få bero på med innehafvarne.träfd och, hvad jord af kronans natur rörer, af Ks ts befallningshafvande granskad och pröfvad öfs verenskommelse, men i motsatt fall betingas af det beslut, K: M:t kan, i fråga om den sökta expropriationsrätten, i nåder vidtaga. sfHuruvida en jernväg emellan Gellivara och kusten må blifva af allmän nytta och huruvida de sökta uppoffringarne å statens sida böra beviljas, torde till väsentlig del bero på reglorna för vägens begagnande. Står det ett enskilt bolag fritt att bostämma, om och när den af andra får begagnas, vare sig för personeller varutrafik, så ligger det alldeles icke utom möjlighetens gräns, att ett sådant bolag, i afsigt att uteslutande tillegna sig omsättning, ej blott af malm från Gelllivaras vidsträckta fält, utan äfven af trädoch andra varor, som redan till icke ringa del äro, men genom jernbanans inflytande i ännu större grad blifva föremål för rörelse, skulle kunna finna sig föranlåtet att ensamt för sig behålla trafiken å banan, så snart någon täflan vore att befara, I sådant fall vore banans allmänna nytta mindst sagt problematisk. Men under förutsättning att sådana vilkor, hvarigenom den allmänna trafiken mot lämplig taxa fritt inrymmes uti bruket af banan, varda stadgade, kan dess stora allmänna nytta icke sättas i tvifvel. Det är ock under sådan förutsättning, som K. M:ts -befallningshafvande anser sig böra tillstyrka, att nödigt utrymme å kronans icke disponerade marker för en jernbana inom Gellivara och Råneå i den projekterade riktningen må, med afseende jemväl å nedan uppräknade fördelar af en slik bana, anläggarne förunnas, utan afgift till K. M:t och kronan. Hvad åter angår sökandens anhållan, att från kronans parker inom Norrbottens län erhålla för jernvägsanläggningen erforderligt bygnadsvirke samt begagna å dess egor belägna kalkoch stenbrott jemte: grustag, synes tillstånd att hemta sten och grus samt kalk från kronäns område, derest sistnämde artikel ens derå finnes; saklöst kunna medgifvas, hvaremot ansökningen öm upplåtelse af kronans skogar, Så vidt härmed afses andra, i dess omedelbara disposition varande trakter, än som närmast beröra banan, torde böra afslås. Ingeniören Patons betänkande äfvensom jägmästaren C. A. Ennes infordrade, bilagde utlåtande synas antyda, att längs efter den utstakade :jernbanslinien finnes tillräcklig skogstillgång för bygnaden, och inser, vid sådant. förhållande, K. M:ts befallningshafvande icke vinsten för anläggaren att från mera afsides belägna trakter eller delar af länet hemta virke, då sådant icke finnes utefter kusten, utan måste anskaffas medelst forsling, flottning och fraktande sjöledes, hvarigenom virket påtagligen skall blifva vida dyrare, än då det hemtas från i grannskapet af banan varande skogar, hvilka, så vidt de tillhöra kronan, på dessa ställen ieke heller synas böra med uppoffring å kronans sida af annan dess skogstillgång sparas till framtida, annan vinstgifvande näring för anläggaren. Å K. M:ts befallningshafvande hemställer alltså att K. M:t blott såtillvida måtte bifalla den ansökan om upplåtelse från kronans marker af bygnadsvirke till vägarbetet, att detta materiel, derest det antin: gen icke finnes eller utan allt för stor kostnad kan i laglig ordning erhållas från Gellivara bolag eller andra personer med egande--eller besittningsrätt underlydande skogar, endast må tagas ifrån sådana kronomarker, som äro belägna i graonskäpet af och å ömse sidor om jernbanan, med skyllighet för anläggaren, på det kollision med andra och missbruk må kunna förekommas, att lika med skatteoch kronohemmansinnehafvare samt nybygges åboer inom länet, dervid ställa sig kongl. brefvet den 11 April 1844, angående upphemtning af produkter från kronans skogar och hvad om syner för sådant ändamål är stadgadt, till efterrättelse. RR Huruvida deifrågaställda bygnadsmaterialerna utan ersättning af anläggaren må få från odisponerade marker hemtas, är en fråga som. torde bedömas. ej mindre efter uppoffringens pekuniära värde, än det allmänna gagn, som med anläggningen kan förenas. Med hänsigt till dessa förhållanden och hvad K. M:ts befallningshafvande häröfver haft nåden omförmäla, dristar K. M:ts befallningshafvande jemyväl hemställa, att anläggaren, till den begränsning i afseende på kronans markers begagnande, som K. M:ts, befallningshafvande förordat, må erhålla berörde förmån utan all ersättning. Väl torde en del af de ödemarker, som komma att upptagas af banan, genom odling kunna göras fruktbärande äfvensom K. M:t och kronan ifrån skogarne deromkring hemta förs delar: genom inflytande stubbören: Men si betraktande deraf, att en nu saknad kommunikation med banan blifver öppnad emellan det inre af landet och kusten, att. genom markens vidsträckta afdikning, som på många ställen måste föregå vägarbetets utförande, gagn tillskyndas omgifvande trakter, så väl i klimatiskt Hänseende, söm genom lättade tillfällen till bosättningar; att vägarbetet befrämjar biförtjenster och utvecklar arbetsfärdjghet samt isynnerhet att Gellivara vidsträckta malmfält med dess rika och godartade förråder göres tillgängligt för den svenska jernhandteringen, hvilken, ändamålsenligt reglerad, otvifvelaktigt bör kunna hemta stora fördelar af fältets rikedomar, så tvekar icke K. M:ts befallningshafvande att anse dessa förelar vida öfverväga de nu föres.agna uppoffringar å statens sida. Derest K. M:t bifaller hvad K: M:ts befallningshafvande vilkorligen hemställt, torde dervid det uttryckliga vilkor böra tillika fästas, att de förenämde fördelarne hvarken nu eller framdeles må anses ins nefatta något slags privilegium å den mark, hvarifrån bygnadsmaterialierna få hemtas, utan samma fördelar äfvensom all rätt till jorden försvinna, såvida icke banan inom viss tid fullbordas, på det att Å andra; hugade anläggare må stå öppet att ett slikt företag utöfva, och K. M:ts och kronans fria disposition af den till banan afträdda jorden återställas; hvarförutan, derest ett bolag, bestående af vidt spridda och utländska delegare, för byggande af jernbanan kommer att bildas, den förpligtelse vid rättigheten dertill å statens sida torde kunna fästas, att bolaget genom sitt i orten varande ombud skall vara pligtigt, att inför alla domstolar, myndigheter samt embets-. och tjenstemän svara i alla mål, som angå bolagets egendom och andra angelägenheter. NJernvägarne. ; Vid en uppgift i Aftonbladet, att driftoch underhållskostnaden för jernvägar beräknas nl af godkända . författare till mellan 6 och K K Inrocent i medeltal. har Posttidningen gjor