Aftonbladet – 4 februari 1859, sida 3

. stremmade Wik prinsens. palats, Sö att, på OM ikortostundtorg-och: gator: deromkring: voro I så uppfyllda; attvdet blef svårt att framko 7 I ma. När generalfältnjarskälken Wrangel kom ut ur palatset och yttrade till de närmast stöende: ?En rekryt är ankommen?, blef glädjen-bland dessa stor. : Prinsen af Preussen hade vid första underrättelsen skyndat från sitt palats; kastat sig i en förbifarande droskå och sålunda i hast kommit till prins Fredrik Wilbelms palats. När kanonskotten öfverstigit antalet för en prinsessa utbrast folket i lefverop: Detta jubel ökade sig sedan när den hyföddes fader visade sig på en balkong och förnyades, då prinsen-regenten lemnade palatset. fan väckte-snart förslag att, i alla rikets städer bilda komiteer för att till-minne af dagen åstadkomma en stiftelse med syftemål att i utstyrselkassän inköpa alla på den 27 Jan. födda barn. Festliga föreställningar förberecdes på teatrarna, och inkomsten derat var best md till understöd åt fattiga qvinnor, som samma dag blifvit förlösta. På aftonen var staden illuminerad, och folket strömmade på gatorna till fram på natten, oaktadt på aftcnen det började regna. ; Telegrammer hade genast blifvit åt alla håll afsända. Det första var från prins Fredrik Wilbelm till hans svärmöder, drottningen af England, och förde på 10 minuter nyheten från Berlin till Windsor Castle, hvarpå drottning Victorias syar och lyckönskan 15 minuter derefter öfverlemnades till: prins: Fredrik Wilhelm och lans gemål; Äfven konungen och drottningen af Preussen erhöllo genast i Rom den glädjande nyheten. Både herrehuset och repiesentanternas hus beslöto i plenum den-29 att genom deputationer lyckönska prins: Fredrik Wilhelm. Oldenburgs magistrat har nyligen uttalat sig för införande af närivgsfribet, och i en oftentlig sammankomst af stadens representar tion beslöt .man-att förklara si8 för införandet af fullkomlig-näringsfrihet för ella Oldenburgs medborgare: Detta beslut fattades en .hälligt, så när som på en röst. ; ÖSTERRIKE. Angående det gamla mägyariska partiets hållning under närvaranne Kritiska förhållanden anmärkes, att ;Pestbi Naplo., detta partis förnämsta organ, i flere lifliga artiklar poleriserat. emot Frankrikes politik, .och för svarar det österrikiska kabinettet. Må Österrikes fiender vetax, utropar magyarbladet, ätt, så snart det är fråga om monarkiens ära och integritet, så upphöra partiernas oenighet och de olika stammarnes afundsjuka; de vända sig då förenade emot den yttre fienden; må de erfara, att de sympafier, som de måhända förbastadt påräknat, hos oss icke förefinnas!s Såsom Pesthi Naplo skola äfven de öfriga magyariska tidningarne hafva uttalat sig. Kabinetterna i Paris; Londom oe Petersburg hafva i Wien förfrågat rig buru det sått med frågan om segelfarten på Donau, och såväl dessa kabinetter som det preussiska hafva med anledning deraf erhållit den. upps ysningen, att-alla de tyska Donaustaterna äro öfverens om saken. och blott vänta på Turkiets bifall till den emellan dem träffade öfverenskommelsen. ITARIEN:? Uti-en korrespondens från Turin af. den 20 Jannari till sDaily News berättas såsom tillförlitligt, att engelska regeringen afsändt tvenne ed noter, den eva till Piemontech den andra till Österrike. Uti den förstnämda yttrag att England, såsom Sardiniens uppriktige allierade, anser: sig. förpliktadt att söka förmå. dess regering öfvergifva dep farliga väg, som den synes ämna beträda. Piemont orinras, att dess sanna och. adia uppgift utt Italien är, att genoni kraften af. sitt exempel förbättra och lyfta de öfriga italienska regeringarne. Lord Malmesburys andra not är ställd till. grefve Buol och uppmanar, den östervikieka regeringen trängande att afhjelpa de allvarsamma andledningarne till missnöje i Italien, och sålunda undanrödja orsakerna och förevändningarne till det hotande kriget. Om påfliga regeringen yttras i noten, att vycket ofördelaktiga omdömen fällas rörande fensamma, och lord Malmesbury uppmanar Österrike att dess regering. måtte uppriktigt Törena, sig med Frankrikes, för. att utverka intagandet af de förslag, hvilka innefattas ati det memorandum, som sardinska sändeSudet öfverlemnade till kejsar Napoleon unler spariserkongressens. sammanvaro. Utursen annan korrespondens från Turin meddela vis följande: .Under den spänning, som för närvarande råder inom publiken, är nan uppmärksant på allt som talas i de bösre kretsarne, och isynnerhet ådraga sig prins Napoleons yttranden Nifligt intresse. Då han nyligen besökte teatern, gjorde man honom ippmärksam på att bifallsropen till en del sällde honom, FTill en idel äfven krigets, svasade prinsen. Han bar äfven mer än en gång italat den åsigten att .hans .kejserlige släginges politik hufvudsakligen måste gå ut på tt förskaffa sig.mäktiga bundsförvandter, och letta :ätdamål skule bäst vinnas genom att Seferdra den nationella! politiken uti Italien, -medan kejsaren kommit till den öfvertygel.sen, att Frankrikes makt väl inponerar på de uropeiska. regeringarne, men att för öfrigt knappast någon sywipati finnes hos dem för len. napoleonska dynastien. Från Venedig förmäles den 21 Janumi, att lagen förut kl. I ommorgonen.en.stark jordväfningskäkat staden, likväl utan att föroraka någon skada. Stöten, som fortfor några vinutör, var så bäftig, att taflor och-speglar på väggarne sattes 1 rörelse. — Karnevalen ati Venedig .hade försiggått utan att lugnet blifvit stördt. årg 3 Rättegångsoch Polissaker. Vi hafva, förut omnämt, att. torparensFredrik Pers-on, boende å stora Denan inom Röö.socken af. Stocksolms län, hvilken den 14 November sistl. år inkomnit till staden för attsälja ett kokreatur, dagen derpå, ITE RR SERA AR keno SK TRGET FörKvI NTE