Aftonbladet – 2 februari 1859, sida 3

i Furstlig behandling af Svenskan för i fomtio år Sedan. : i Man må klaga huru mycket som helst ät: vet vår tid och öfver ett aftynande af den äkta svenska andan?, som lefde i de ?gamla goda -tiderna, och specielt öfver den litterära i torft:ghet, som-nu råder i jemförelse med det lysande gustavianska tidehvarfvet, så är emellertid en sak temligen viss, den att man nu för tiden känner till och skrifver sitt modersmål bra mycket bättre än man gjorde för i femt 0 år sedan äfven inom de högst och fii nast bildade kretsarne. Då svenska prinsar i I våra dagar skrifva både vers och prosa, som ur språklig synpunkt är god och felfri, kan det vara af intresse att läsa ettbref, skrifvet för något öfver femtio år sedan af Gustaf II: egen broder. ?Illustreradt Konversat:onsblad?, hvarur vi nyligen meddelade ett bref af Sergell, innehåller i senast hitkomna nummer följande: Bref från hertig Fredrik Adolf till hans brer Carl (8. 13:de.) (Kopieradt ordrätt och efter bokstafven.) Montpellier d. 17 Januari 1803. Min Bästa Bror! Kammarjunckaren Stockenström, som hitkomnv för! ett par dagar sedan; har till mig öfverlemnadt Min Bästa Brors bref, ingenting kunde vara mig mera förnöjsammare, och kärkomnare, än ånyo undfå prof af min bästa Väns ihågkomst; det var för mig så mycket mera fägnesamt; som jag rn snart i trenne år sedt mig skiljd från både min Väns, som och Vänners sälskap; saknaden deraf, och de känslor, som följa städse, då man i stillhet öfverlemnad till sig sjelf, kan ej beskrifvas, utan kännes häst, då man är i mistning deraf, och finner sig i uti en främmande ort, där man. tager dagen, som den kommer, utan att hafva någon minsta sort interest, huru lyckligt det kan vara för folk och land som det bebor, en liknöjdhet, som alltid ger en tung tomhet för den, som alltid -bär varma känsler för allmänt bästa, och upriktig vänskap för mina Vänner. Var god och gör sin. Compliment till sin Herti ginna, försäkra henne på mina vägnar, på det artigaste, som min bästa bror kan upfinna, om min ständiga tillgifvenhet och vänskap, för des Person, och att jag städse önskar henne alt godt, som hon sjelf kan önska sig. Min hällsa börjar att något förbättra sig, men ännu är den :mycket ostadig; och kan jag ieke myc ket ännu lita på dess stadgande; men man lemnaär mig städigt allt Hopp, att kunna öfvervinta alla svårigheter, som därtill lägger hinder, till folkomligt förbättrande. Vintern här i Montpellier har varit temmeligen sträng, och som man ej tager några precautioner för att bevara sig från kölden, så finner jag för min del, att man fryser mindre i Sverge än här, föröfrigt roar man sig temmeligen väl, alla dagar äro mest upptagne;: för att antingen vara på Speetacles, eller fe Baler, och på Souper, så att Societeten, fast trenne särskilte, äro ständigt tilsammans, Damerna äro lika aimäabla, som förr, Men så är destomer karlarne förändrade, det vore, synd att säga till deras avantage. — Ty man igenkähner ej mer hos dem, den förut bekanta politesse aimable et galant, som Nation i alla tider förut hafvit företräde för andra nationer, emellertid. så vises mig utmärkt höflighet af alla, och hade jag orätt om jag skulle beklaga mig och finna sejouren ledsam;: Stockenström, som är här, kan vid dess hemkomst, bäst berätta huru har detsamma funrit. Prinsen af Glocester, som nu är i Sverige, och om hvilken min Bror äfven nämner i sitt bref, har jag sett i Rom då han var knapt Ett år gammal, äfven dess syster, som är äldre än han; af alla bref jag fått från Sverige berömmes han mycket; som jag var mycket lierader med dess fader Hertigen, så var god bästa Vän, och hälsa honom från mig; samt framför min regroit att jag ej kunnat, såsom: frånvarande: bevisa honom någon: sort af höflighet, såsom den, hvilken är nn son af en gamal och älskad bekant vad i dess Fader. Här ifrån har jag icke något som kan interessant för min bästa Bror, att omnämna; alla hufvuden äro uppspända på den första här i landet, och väntas dageligen, att han skall täga mera för sig ännu, än han gjordt bit tills dato, man anser honom ej med sådana ögon, som förr, och. den starka entousiasme, har förminskats, till en sådan point, alt om man ej vore trött af allt, som förut sig företedt, vore: intet mycket som felades, att en ny ändring kunde vara i fråga. Det som mest econtribuerar därtill, är att 1:0 han är Corsican, 2:0 att Contibutionerna ej förminskas, 3:o Att Constitution tår dera anstötar, samt 4:0 Den magt och myndighet, amt yppighet uti dess lefverne, han förer, och slutligen att man förväntar, att han vill taga titel af imperateur des Gaules, hvilket de ej kan lida, och börer man som oftast sägas, il valoit bien la peine le tuner Notre Roi, pour devenire pire que nous åtions. Jag är öfvertygad, att för att göra pratet mindre, att någet nytt krigsbrott lärer nära var för handen med England, och således derigenom ätta sig sjelf i mera säkerhet, när tänkesätten blifva spridde. Citoyen höres sällan nämnas, och Monsieur nu beständigt i sväng, till och med ibland det sämre folket, hvilket har en patois, som fan kan förstå; Huru länge min Varelse blifver här, kan jag icke bestämma, det. dependerar helt och hållet på mina Doctorer. -Jag längtar: härifrån och det skall icke länge dröja, då jag får deras lof för att resår härifrån. Bästa Vän förlåt att jag Varit så vidlöftig uti mitt bref; när jag exponerar mig, med att skrifva min bror till, vet jag icke hof, ty den HKogkomsten att kunna vara uti min Väns minne, gör att jag glömmer, att jag kan vara ledsam och abusera åf dess tålamod, att läsa dessa kråkfötter. Det sannaste af allt.det-jag skrifvit, och på hvilket inget tvifel kan vara af.-bane, ärcatt jag stadigt till döden är min Bästa Brors upprigtigaste vän och tillgifnaste-Bror Freatrik Adolph. Noreen RäEttadränen . neh Sallader är