Aftonbladet – 2 februari 1859, sida 3

stämpeL ENGLAND. Minnesfesten öfver skalden Burns firades den 25 Jan. i kristallpalatset i London. Till Times skrifves. från Dschedda, att de britiska undersåternas anspråk på ersättning för deras under de bekanta blodscenerna lidna förluster uppgå till omkring 80,000 . En kommission har varit tillsatt i Dschedda i och för denna sak, och den troddes skola sluta sina arbeten den 13 Januari. BELGIEN. Hr Löwen interpellerade den 26 Jan. i representantkammaren inrikes ministern hr de Luesemans rörande det sätt, hvarpå regerin3en synes vilja befatta sig med embetsmäns handlingar utom tjensten. Interpellationen upptogs till. besvarande af hr Rogier, som, efter det han redogjort för tre fall, då utrikes kabinetet gifvit tjenstemän i särskilta departement en skrapa, förklarade att han ingalunda ville göra sina underlydande till regeringens slafvar, men att regeringen likväl icke vill hålla till godo med direkte angrepp i skrift eller tal af tjenstemän. Hr Dedecker yttrade .sig i samma anda som hans efterträdare på den ministeriella bänken. SCHWEIZ. Från Bern berättas att man i Schweiz hyser farhågor för landets trygghet, i händelse ett krig skulle utbryta... Landets gränser mot Frankrike äro föga skyddade. Uti Genöve har man nedrifvit de sista lemningarne af befästningsmurarne, och staden anses ej kunna försvaras mot ett anfall. Genom Dappendalen hafva franska trupper lätt tillträde till. Schweiz. Som hela. sardinska armen är koncentrerad uti Piemont, så skulle säkert Savoyen blifva besatt med franska trupper i händelse af krig. Derigenom vore schweiziska republikens sjelfständighet farligt hotad, och den vore följaktligen tvungen, att genast . göra bruk af den åt Schweiz 1 wienerprotokollet tillerkända rättighet, sawt förekomma Frankrike uti Savoyens besättande, Uti Lyon oeh Geneve talade man, såsom om en afgjord sak, om Gåeneves besättande med franska trupper. ITALIEN. : Piemonts deputeradekammare har med: 92 röster mot 28 antagit den nya lagen rörande nationalgardernas organisation. Senatorernas kammare hade den 22 Jan. voterat en myct ket fredlig adress såsom svar på trontalet: Denna adress öfverensstämde ej särdeles med len krigiska sinnesstämningen, och utmärkte sig derigenom att den ej, såsom eljest varit brukligt, innefattade en omskrifning af trontalet, utan. syntes gifva de uti detsamma förekommande märkliga orden en helt annan tydning än de i sjelfva verket hade. Till Venedig hade anländt två örlogsångfartyg med en bataljon af Ottoschanergränsregementet. Dessa trupper skulle på jernbanan transporteras till Legnano. Uti Lombardiet har man börjat med en ny oskadlig anti-österrikisk demonstration. Man liter nu sitt skägg växa å la: Victor Emanuel, Från Neapel berättas den 22 Januari att konungen, hvars bhelsotillstånd blifvit betydligt förbättradt, efter ett besök i Tarent ankommit till Lecce, der en illumination blitvit tillställd för att fira hans ankomst. Från Lecce ämnade konungen sjöledes begifva sig till. Manfredonia. . Neapolitanska regeringen ämnade i grannskapet af romerska gränsen bilda. ett läger, i händelse omständigheterna skulle göra det nödvändigt. Flera regementen... hade fått order att balla sig marschfärdiga. Konungen: af Preussen: och storhertigen af Toscana väntades till Neapel. TURKIET. j Porten hade, redan före valet till hospodar i Moldau, tillkännagifvit de främmande makternas sändebud, att den: förbehåller sig: rätten att afgifva veto. Efter välförrättningen har nu Portens officiella organ förklarat valet saf: Cousa till furste i Moldau för fördragsvidrigt. j Uti Konstantinopel har öppnats en ny, ytterst praktfull: kejserlig .bofteater, som med 1. stor ståt öppnades den 12 Januari. SERVIEN. Från Belgrad telegraferas den 27 Januari; att en lag beträffande skuptsehina, blifvit faststäld. Denna lag garanterar tryckfrihet i Servien, AMERIKA. Uti Förenta Staternas: senat, hade referenten uti komiten för utriKesärender, hr Mason, framlagt en resolution, beträffande de mexikanska och .centralamerikanska förhållandena, af följande lydelse: Med hänseende till det oroliga. och revolutionära tillståndet i Mexiko, vissa af Centralamerikas stater samt ull och med några af Sydamerikas, äro ame: rikanska medborgares lif och egendom blottställda för anarkiska våldsambeter. Att er: hålla hjelp på vanlig diplomatisk väg. vore ej att vänta. Men som det är regeringens obestridliga pligt, att skydda nordamerikanska medborgares lif och egendom mot anarkiska våldsambeter, så föreslås, att befullmäktiga presidenten. att disponera öfver landets -arm och. flotta, samt i de: fall, då det synes: honom: erforderligt, ingripa med väpnad hand. : Den senaste omstörtningen i Mexiko, som hadeZuloagas fall till följd, , tilldrog sig den :3 December. General Echeagaray, en anhängare af general Robles, framryckte mot hufvudstaden i förening med de konstitutionella från Jalapa och Cordova. Zuloaga försökte åstadkomma en förlikning med Echeagaray, hvilket dock fullkomligt misslyckades; Zuloaga blef derefter tillfångatagen och i Puebla dömd till. döden; men räddades genom ett i hufvudstaden utbrutet upplopp. General Robles bade försatt alla politiska fångar i frihet och man trodde till en början, att Juarez skulle ställas 1 spetsen för regeringen, Uti Vera-Crua herrskade bland alla partier stort jubel öfver sakernas nya vändning. Om Miramöns val till vresident uti Mexiko nämnes