Aftonbladet – 2 februari 1859, sida 2

gen 507, torsdagen 144V, fredagen JA, IOrdagen 836, söndagen 751, samt måndagen den l! 31 1281 portioner. Således under hela vec-; kan tillsammans 6818 portioner. Det har vi-g sat sig att de dagar, då ärter med fläsk ser-lå veras, är ångköket vanligen mest besökt. d — — De af Göteborgs Vetenskapsoch VWVitterhetssamhälle framställda prisfrågor för åretåc äro enligt Göteborgsposten följande: 1:o Om det redan är historiskt bevisadt, att det) ej funnits en förening af de många urrikena i Dan-lr mark, under en monark, före riksstiftaren Gorm, lt eller i Norge före Harald Hårdfager, med hvilkalafgöd rande grunder skulle man då kunna stödja det vanliga Iantagandet, att Ansgarius,före dessa båda riksbildares I I tid, ofvanom de danska rikena träffat en enda kung t och ett enda rike, det Sveo-Gothiska? o 2:0 Hvilka verkningar på svenska åkerbrukets och 5 isdustriens utveckling böra tillskrifvas de under se; 1 J t f L0 1 ( I c 1 1 t förflutna årtiondet vidtagna förändringar itullkattningen? Priset är 12 dukater; och böra täflingsskrifterna före nästkommande October månads utgäng till sekreteraren hafva inkommit. — Om den tekniska elementarskolan i Malmö rceddelar Snällposten? följande underrättelser: För denna läroanstalt, hvilken för få år sedan öppes, har Malmö stad upplåtit en vacker lokal, som stat något öfver 40,000 rdr rmt. Der finnas pasande lärosalar, rum för samlingar, verkstäder m. m. j samt några boningsrum för lärare. En föreståndare och fem andra lärare, som äro här anstälda, uppbära ammans 9500 rdr rmt. Till inköp af böcker och nschyerk, till laboraterium och ölriga samlingar ; nt diverse utgifter tillika med en vaktmästarelön i !går tillhopa 2500 rdr samma mynt. Hela dettal1i belopp. utgörande 12,000 rdr, är statsanslag. ( Undervisningen, som med korta sommarferier på( k I S 1 4r alla söcknedagar från 8 till 12 förmiddagen och rån 2 till 6 efiermiddagen, är på ett ganska ändamålsenligt sätt så fördelad, att lärjungarnes uppmärkamhet ej tröttas med för mycken ansträngning af vit ämne, men icke så hastigt förflyttas till ett anat, att ett lefvande intresse för hvarje sak derigeom minskas. Inträdande lärjungar böra minst vara l it år gamla, läsa rent sitt modersmål, ha en hjelp:iy handstil samt räkna quatuor species; och lärotit den inskränkes till trenne år. Lärjungarnes antall; utgör för det närvarande tjugoåtta och kan ökas än1 ia till femtio. En lärjunge betalaren ringa afgift,; E s och en mindre bemedlad får efter direktionens prötning fri undervisning. Det är en synnerlig fägnad att öfvervara ett examensförhör i dennä skola. Flere af lärjungarne visa l , ycket vaekra framsteg i de teoretiska ämnena. Un Åi visningen i linearoch handteckning röjer hos de ; irjungar, som derför ha anlag, berömvärda resulta-Å; I ! 1 :er. IT ämnet erfarna personer ha vi hört förklara n synnerliga fägnad öfver den stora vigt, som läges på verkstadsarbeten. Man ser t. ex. smiden sjorda med en sådan skicklighet, som man ej kunde vänta sig; äfvenså många slags modeller, hvilka skulle hedra en vida mognare ålder. — Från Lysekihl skrifves den 27 Jan. till Göteborgs Handelstidning: En dräng vid namn Hellberg och skepparen Bengtssons yngste son från Fiskekihl, eller rättare Christi-: neberg, hvilka under gårdagen seglade hit öfver förå. stt hemta posten, hafva på återresan under en svårl. hagelby kantrat och båda omkommit. Den 9 Jan. på aftonen seglade tvenne fiskare från Mollösund och medförde en hustru och trenne flickor som passagerare. Det blåste temligen styf kultje och fiskrarne seglade olyckligtvis på grund innanför Hjerterön, dervid båten blef förfylld med vatten. Båda karlarne räddade sig med simning till en närbelägen holme, men alla 3 flickorna drunknade; hurun, som satt i plikten, blef af tillkommen hjelp iddad. Den ena flickan var från Mollösund, alla de öfriga hemma på Klädesholmen. — Om snöoch vattenbristen i Dalarne skrifves i Dalpilen för den 29 Januari: Landshöfdingen Järta yttrade på sin tid att ett mehnföre var för Dalarne föga mindre olyckligt, än n missväxt, och vi äro nu komna derhän. Allmogen, som bär ej kan existera utan vinterförtjenster, befinrer sig nu i en ganska svår belägenhet, ej mindre, in bruksoch sågverksegare. Våra, med stenskär appfyllda skogar, göra, det omöjligt att medföra skogseffekter till de för hjuldon farbara vägarne. Fodret nppstillas på hästen, som gagnlös står i stallet, just denna häst, som är orsaken till vår dåliga boskapsskötsel, men nödvändig ändå för vinterförtjensterna. Det är lycka att vi haft en god årsväxt med låga spanmålspriser, ty under denna allmäuna vindstiltje i ila affärer, är det äfven smått om arbetsförtjenster, uu sedan jernvägen hunnit så långt, att den icke mera behöfver de i orten tillgängliga arbetskrafter. Om nu rågen kostade 25 rdr och hafran 12, såsom för icke länge sedan, så vore vår ort beklagansvärd, ty här äro så många, som i vanliga år ej inberga större skörd, än att den räcker till jul. För spannålsproducenterna, som skall taga hvarje skilling från jordbruket, är dock det låga spanmålspriset ganska känobart, alldenstund tjenstefolks löner och dagspenvingen i allmänhet hållit sig, i förhållande dertill, alltför hög. Anmärkningsvärdt är att hafrepriset i Fahlun är lägre än på något annat ställe i hela landet. Detta borde bevisa att jordbruket står högt på åra magra, lena, torra sandfält och -mossiga myror. Men för att återkomma till den allmänna förlägenheten i vår ort, börja äfven vi få vidkännas den kring land och rike öfverklagade vattenbristen, om ock icke i så hög grad, som på andra orter. Äfven här färdas folk 6 å 8 mil innan de finna en qvarn i gång, li och få ofta ligga der och vänta i flera dygn, innan : teras tur kommer, alldenstund en mjölnare nu merl, vanligt måste hålla i helgd gamla ordspråket: en, som kommer först till qvarnen, får först mala.. för den, som sjelf har häst, kan det gå an; men man l ; Ä tänke sig en fattig arbetare, som förtjent sig en half tunna säd, för honom är det värre. Härtill kommer mehnföret: den större delen af vägen är bar, men står styckevis som en glasruta för de slöa hästfötter-; na, på hvilka ingen skoning står vid lag, nu sedan: vi mistat detta ringa slädföre, som en liten tid hugnat oss Denna nöd lärer. dock vara större på andra ; orter; men äfven här kan den, fara värdt, blifva värre I: än den är, ty våra vattendrag krympa allt mera ihop för hvarje vecka, och äfven hos oss börjar man inågra trakter få vidkännas den förr obekanta svårigheten att -på nära håll finna husbehofsvatten, sedan brunnar, källor och bäckar, ja till och med så stora bäckar ait de draga vattenverk, börja utsina, och man släpar lång väg efter en så vatten. Att snart få slädföre är en allmän önskan. Att få vattenbristen afhjelpt före våren, är föga hopp, ty dertill fordrades 1 aln snö med derpå följande 14 dagars sommarregn. — En ej mindre mörk teckning af tillståndet i vissa delar af Wermland ger följande i Wermlandsposten meddelade korrespondens från Öjra Fryksdalen dat. d. 16 Januari TN ANSETT ort Lo. INET be. ae vilja att det vore opasseradt, ty det har öf-d vertygat mig att du, min lilla bustru, i sjelfva s verket är en helt olika person mot den lilla ll