Aftonbladet – 29 januari 1859, sida 2

kabinettskammarherren, öfversten och chefen för Wermlands regemente O. 4. Bruncrona. —— — Posttidningen meddelar följande regeringsbeslut: I anledning af derom gjord framställning. har K. M:t den 4 innevarande månad förordnat, att ett belopp, .stort 2811 rdr 83 öre riksmynt, må af besparingarne å riksstatensandra hufvudtitel till Svea hofrätt utanordnas, för att af hofrätten användas till fyllnad i de arfvoden, som för nästa år tillkomma de derstädes adjungerade ledamöter. — Med bifall till derom gjorda ansökningar, har K. M:t, den 4 innevarande månad, till svenska undersåter upptagit: skomakaregesällen Ole Arnesen Lind från Norge, handelsbokhållaren Noa Theodor Mannheimer från Danmark, handelsagenten Heinrich Julius Häbner från Memel och sockerbagaregesällen Carl Julius Herman Kluge från Preussen. — Sedan direktionen för Strömsholms nya kanalbolag till K. M:ts pröfning och fastställelse öfverlemnat en af kanalverkets öfvermekanikus uppgjord plan för kanalombyggnadsarbetets fullföljd år 1859, enligt hvilken plan upprensning af segelleden till hela dess längd samt kanalen och slussarne vid Westerqvarns och Strömsholms -stationer skulle under året fullbordas samt derigenom hela kanalbygg nadsarbetet afslutas, har K. M:t den 14 i denna mågad, under förutsättning att ifrågavarande plan omfattar hela det återstående kanalombyggnadsarbetet. hvilket under år 1859 bör vara fullbordadt, funnit godt att samma plan gilla. — Med anledning af styrelsens för stamkolländerierna i riket gjorda hemställan, att mede! måtte anvisas till ersättande af bemälte styrelses. enligt företedda räkningar, till 1226 rdr 95 öre riksmynt uppgående förvaltningskostnader år 1858, har EK. M:t under den 14 innevarande månad anbefall statskontoret att, efter vederbörlig granskning af berörde räkningar, de belöpande kostnaderna till godtgörande anordna af besparingarne å sjette hufvudtitelns anslag för. jordbruket, handeln och näringarne. — Sedan, med anledning af väckt fråga omen så beskaffad ändring i hvad genom brefven den 14 Okt. 1853 och 6 Okt. 1854, rörande bergsstatens organisation, blifvit förordnadt, att bergshauptmansoch grufveingeniörsbefattningarne vid Stora Kopparberget måtte vid nuvarande innehafvares afgång indrågas och Stora Kopparbergs grufva förenas med fjerde bergmästaredistriktet, samt att bergslaget, emot afstående af det från kronan lemnade bidraget till nämde tjenstemäns aflönände, måtte få sjelft utse till grufvechef den person, för hvilken bergslaget egde förtroende, — grufvestyrelsen, enligt dertill af bergsdelegarne vid extra bergslagsstämma den 23 sistl. Okt. erhållet uppdrag, hos K. M:t anhållit att, om någon af omförmälta befattningar innan nästa ordinarie bolagsstämma blefve ledig, samma befattning ej måtte återbesättas, utan lämplig person endast få förordnas att befattningen tills vidare bestrida, har K. M:t, i bref till kommerskollegium at den, 30 sistl. December, förordnat, att den, genom förre grufveingeniören C. F. Nordenssons vunna befordran till bergmästare i fjerde bergmästaredistriktet, nu ledigvarande grufveingeniörstjensten vid Stora Kopparberget icke bör medelst fullmakt åter tillsättas, utan lämplig person af kollegium endast förordnas att tjensten tills vidare förrätta, emot åtnjutande såsom arfvode af tjensten åtföljande löneförmåner. ; — Uppå derom gjord och i författningsenlig ordning till K. M:ts pröfning öfverlemnad anhållan har K. M:t under den 30 sistl. December tilllåtit hemmansegaren Sven Jonsson i Hornaryds Andersgård och manufaktursmeden Johannes Jonsson att å en af dem utaf egarne till Kolsboda hemman i Hornaryds socken och Kronobergs län inköpt lägenhet, benämd Malmtaget, få uppföra en räckoch två spikhammare, å — Sedan vid ett inför K. M:ts befallningshafvande i Kronobergs län den 9 November nästl. år hållet allmänt sammanträde af Weziö stads röstegande invånare, enhälligt beslutats, att den stadens borgmästare tillkommande lön, som, enligt nu gällande, år 1822 i nåder faststälda aflöningsstat, utgör endast 750 rdr rmt, skulle, med afseende å tillökningen i borgmästarens embetsgöromål och den stegrade lefnadskostnaden, från 1858 års början och intill dess annorledes komme att beslutas, utgå med 1800 rdr rmt och sålunda ökas med ett årligt belopp, af 1050 rdr, dock endast för så vidt den s. k. aflöningseller stadskassan dertill lemnade tillgång, sedan alla andra föreskrifna utgifter blifvit derutaf bestridda, så har K: M:t, i anledning af derom gjord hemställan, under den 30 sistl. December funnit godt att å berörde af Wexiö stads röstegande invånare fattade beslut meddela stadfästelse. — I anledning af gjord hemställan har K. M:t. bemyndigat kammarkollegium att för länsnotarien, vice häradshöfdingen Rob. Melin utfärda förnyadt förordnande att under ytterligare ett års tid såsom expeditionskronofogde i tjensten biträda kronofogden i Södra Möre härads fögderi af Kalmar län G. Siljeström, mot åtnjutande af derför utfästadt lönevilkor. — För upprättad karta med beskrifning öfver Lockne socken i Jemtlands län har K. M:t, under den 14 innevarande månad, tillagt f. d. vice kommissionslandtmätaren, kapten S. F. Westrell en gratifikation af 200 rdr rmt, att utgå af det på generallandtmäterikontorets stat uppförda anslag föf socknekarteyerkets bearbetande. — Uppå erkebiskopen m. m. d:r H. Reuterdahls framställning, det måtte slottspredikanten i Karlshamn N. J. Cervin-Steenhoff, hvilken under sistförflutna sommar varit anstäld såsom predikant för de vid Carlsbad i Böhmen vistande svenskar; godtgöras för hvad, efter afräkning af bemälte brunnsgästers sammanskott, befunnes brista uti den genom k. brefvet den 18 Mars 1856 brunnspredikanter tillförsäkrade aflöning, har K. M:t den 19 sistl. November anbefallt statskontoret att utaf det å 8:de hufvudtiteln uppförda anslag till extra utgifter den uppkomna bristen 1085 rdr 30 öre rmt utbetala. — K. M:t har den 10 nästl. December, uppä gjord och af chefen för nationalmuseibyggnaden förordad ansökning, utaf samma anslag tillagt timmermannen And. Gust. Eriksson, hvilken under arbete vid nämde byggnad blifvit skadad i högra armen, en gratifikation af 50 rdr rmt. — Enär det i utgiftsstaten för Lunds uni versitet ÖGREN värdet å professorernas löningsspan mål afsåge att utgöra en beräkningsgrund, enligt hvilken spanmålsoch penningelönerna skulle uppgå jemt emot hvarandra, samt då genom k. brefvet den 6 Mars 1856 blifvit förordnadt, att värdet å den under 3 professorslöner uppförda -spanmål skulle ökas med 25 procent, hade consistorium academicum i Lund, som ansåge, att, då penningelönerna inom professorsgraden blifvit vid senaste riksdag förhöjda till dels 4000, dels 4500 rdr rmt, en motsvarande förhöjning i det beräknade spanmålspriset nu åter vore behöflig, på det att-de professorer, hvilka i lön upphära 4ill. anv J5t enanmål och till-en del naenningar