Aftonbladet – 27 januari 1859, sida 1

AN RANA STOCKHOLM den 27 Jani Brights reformplan. Denna plan, hvars fullständiga framläggande så länge varit med otålighet väntadt, har nu omsider blifvit offentliggjord på. ett möte med Bradfords invånare den 17 dennes, tillika med vidlyftiga tabeller, utvisande vals distrikternas nya fördelning. Hvad som. företrädesvis ådragit sig uppmärksamheten uti detta den store agitatorns reformförslag, är dess moderation, dess konseqventa fullföljande af den utvecklingsbana, som beträddes ge nom 1832 års. reformbill; dess öfverensstäms melse med andra reformwvänners, såsom t..ex. lord. Russells åsigter, och dess,hufvudsakliga praktiska syfte att inskränka det mäktiga landtintressets inflytande inom-underhuset. Vi meddela här ur det mer än vanligt långa ta let hvad som kan ge ett begrepp om detta storartade. reformförslag, dess. motiver samt den ståndpunkt, från hvilken talaren betraktar sitt lands förhålanden och. sin. egen ställning I till reformfrågan. Talaren förklarade sig till en. början villig att -.medgifva, det ett och annat af hans uttryck: vid föregående tillfällen. kan förefalla mindre lämpligt, äfvensom att han möjligen kunde ha ; begått ett eller annat misstag; dock jansåg han de;kommentarier, som en stor, del jaf pressen deröfyver gjort, icke hafvalförestafvats af-en ärlig Lea att vänligt utpekade j misstag, still hvilka han kunde ha gjort, sig skyldig, utan af en bestämdt fientlig. sinnesstämning. Det vore svårt att säga huruvida Iden. del af pressen, som representerar den nu varande regeringen eller den som representerar den förra, här visat en större hätskhet i sin opposition. Äfven åtskilliga af pärskapets I medlemmar synas ha blifvit gripna af en erI faldig skrämsel, ; och inbillat sig att folket; i detta land skulle kunna ledas ifrån fullföljandet af ett stort syftemål derigenom att .man I behagade: tillskrifva tal, saker, dem han aldrig sagt eller skulle kunna, gilla. Den: stora: fråga, för hvars diskuterande man Inu hade :samlat. sig, sönderfaller. i trenne; först hvad som borde göras i afseende på rösträttens utsträckning utöfver dess närvarans Ide gränser; för det andra, huruvida. någon förändring borde ske : sättet, hyaruppå denna rösträtt nu utöfyas; för det tredje, hvilka åtgärder måste vidtagas för att. borttaga eller inskränka valrätten för orter och befolkningar, hvilka sakna all befogenhet att utöfva denna rätt, och-på hvilka nya eller gamla städer elder. befolkningar de sålunda vunna platserna må fördelas. Den sista af dessa punkter komme att utgöra hufvudsakliga; ämnet för talarens föredrag denna afton; men han ville likväl dessförinnan i korthetberöra. de båda öfriga. ES ularens förnämsta inkast emot de nu stadgade vilkoren för rösträtt. vore att man derigee nom utesluter den talrikaste klass af alla. -Innehafvare af hus om 10-: erhålla i allmänhet. icke veckoaflöning. Syftet i 1832 års reformif bill var att. utesluta. den samhällsklass, som erhåller arbetslöner. Det vore visst icke nödvändigt att hvar och en skulle ega rösträtt, men nödigt, billigt och rättvist vore, att denna rätt med. möjligaste jemnhet fördelades emellan alla folkklasser, Talaren: vore beredd att i denna punkt antaga det förslag, som hr Fox och lord Grey: föreslogo 1797, lord Durham 1832, och; som blifvit förerdadt af nöx stan hvarje ;reformledare under de sista 60 åren. (Enligt detta förslag skulle. valrätten utsträckas .till alla, som betala fattigskatt.) Men det hade blifvit anmärkt af en stor auktoritet i. detta land (Times), att vådor skulle uppkomma af en så stor utsträckning af valrätten. . Fruktade man. då våldsamheter på Londons gator? ; Talaren hade för. sin del alltid. trott, att rösträtt vore en symbol af moralisk styrka i motsats till den fysiska. En valman behöfde för öfrigt alldeles icke vara djupt bevandrad i historien eller obeoripligt lärd i finanserna; hvad som han hade af nöden vore att ega ett behörigt mått af sundt förstånd, som satte honom i tillfälle att bilda sig en riktig opinion om karakteren bos den man, som begärde hans rösty äfvensom hos det parti, hvilket denne man tillhörde. afseende på valgrunden för grefskaperna hade talaren ingenting, emot att den utsträckes till .hvad som ;mnu gäller. för städerna, nemligen: 10 E... sir vr sESA Hvad frågan om, den öppna eller slutna omröstningen. angår, sade talaren sig ha läst en historia: om Förenta Staterna (och han roppades, att ingen skulle bli förskräckt vid lenna citation), att friheten beror af represenativa institutioner, och dessa åter af sluten mröstning: -Talaren ansåg sig icke skola ia sifvit, sina landsmän någon fördel; med röstätten, såframt ej med. denna vore förenadt let skydd, som den 5slutna. omröstningen in1ebär, och han hyste ej det ringaste tvifvel kn 2 0 2 ÄRA nafva, henne; så vidt jag någotförmår:..: Men