Aftonbladet – 24 januari 1859, sida 3

YyIlenernaDinettet nar tagit I otvervagande maKternas anmärkningar rörande de befallningar österrikiske kommendanten i Semlin erhållit. Om vi äro väl underrättade, så erkänner Wienerkabinettet fullkomligt betydelsen och syftningen af art. 29 i Pariserfördraget och bar slagit ur bågen hvarje tanke på en intervention, om hvilken icke på förhand en öfverenskommelse blifvit träffad med makterna. Österrike har sålunda förstått sitt anbud att eventuelt lemna Porten bistånd, att det måste öfverlåtas åt Porten att med makterna afhandla om det förlikningsförsök, som bör föregå hvarje beväpnad intervention, Makterna tyckas icke desto mindre till principen vidblifva sin protest, och art. 29 i Pariserfördraget skulle derigenom ånyo blifvit sanktionerad. Denna tvistepunkts skyndsamma lösning måste styrka tron på fredens upprätthållande och återföra lugnet i sinnena. Ryktesvis omtalas i Paris flera yttranden af kejsar Napoleon, hvilka citeras såsom bevis, att han numera skall blifvet frediigare stämd. Så skall han upprepade gånger hafva förkla-. rat, att han icke haft ens en aflägsen afsigt att med sitt yttrande nyårsdagen till hr Hubner utfärda ett krigsmanifest. En sekreterare vid den franska beskickningen i London skall vid sin afskedsaudiens af kejsaren fått i uppdrag att gifva Lonaonkabinettet kunskap om nyssnämde förklaring. Man är äfven i Paris fullt öfvertygad om, att det trontal, hvarmed kejsaren kommer att öppna senatens session, skall blifva ytterst fredligt till sitt innehåll. Monitören tillkännager, att portugisiska regeringen, som vid fartyget ?Charles Georgess? utlemnande förband sig att utbetala en skadeersättning åt redarne, kaptenen och besättningen, nu till franska sändebudet i Lissabon utbetalat den summa, som den i Paris för ändamålet nedsatta komitn bestämt. Om summans storlek nämner det officiella bladet icke ett ord, men från andra håll uppgifves den till 343,000 francs. Orsinis medbrottsling i mordförsöket mot kejsar Napoleon, Rudio, har aflidit i Cayenne. ENGLAND. Från London telegraferas den 18 dennes, att Österrike skall lemnat de europeiska kabinetterna tillfredsställande förklaringar rörande Servien. Brights reformbill har nu delvis blifvit offentliggjord. Enligt densamma skall valrätten i grefskaperna allmänt utsträckas till alla, som betala 10 i årligt arrende, samt i städerna till alla, som betala fattigskatt. Sluten omröstning vid valen anses nödvändig. Alla de köpingar, som hafva mindre än 8000 invånare, förlora rättigheten att. såsom sjelfständiga valkorporationer vara representerade i underhuset. Alla köpingar, som hafva 16.000 invånare eller derunder, välja en underhusmedlem, alla, som hafva öfver 24.000 invånare, välja två samt de, som hafva öfver 534,000 till 127,000 invånare, välja fyra. — Times, finner Brights förslag hofsammare, än man hade. väntat. På reformmötet i Sheffield, hvarest Roebuck, såsom vi i ett föregående nummer omnämt, framstälde sina åsigter i afseende å parlamentsreformen, vidrörde han äfven den närvarande allmänna politiska ställningen i Europa och förklarade, under uttryck af det djupaste förakt för fransmännens kejsare, sin öfvertygelse vara, att om Ludvig Napoleon nu uppträder såsom Italiens hjelpare och beskyddare, skedde detta blott för att sysselsätta hans armå och sätta den franska örnen i den österrikiskas ställe. Bättre vore det för England, trodde talaren, att nu genast bryta med Ludvig Napoleon, än att aktivt uppträda såsom hans bundsförvandt. Visserligen kunde England trotsa hans vrede och makt, men vid ett så vigtigt steg måste regeringen kunna räkna på folkets fulla understöd. Enligt Observer lärer regeringen komma att under nästa parlamentssession begära en betydlig tillökning i marinbudgeten, hufvudsakligen till följd af den tillämnade förstärkningen af Kanalflottan. Prinsen af Wales väntas tillbaka till England i nästkommande Juli månad. Då han upplefvat sin nästa födelsedag, är han berättigad att taga säte i öfverhuset. Hr Gladstone har till regeringen insändt sitt utlåtande om ställningen på Joniska öarne och det britiska protektoratet derstädes. Utlåtandets innehåll är ännu ej närmare kändt, Karakteristisk för de irländska förhållandena är följande tilldragelse, som meddelas af Saunders News Letter: Mot brodern till en katolsk prest aflossades på landsvägen ett skott. Kulan träffade dock -ej, och den anfallne, en modig och stark man, grep två af de tre skurkar, som skjutit på honom, men den tredje lyckades undkomma, Emellertid kommo några bönder åkande vägen fram. De båda lönmördarne: föllo. då på knä och bådo om nåd under försäkran, att de misstagit sig på person, i det att deras anfall egentligen varit ämnadt mot en förvaltare. på en närbelägen landtegendom. Denna förklaring antogs för god, man släppte mördarne, och domstolen erhöll ingen underrättelse om detta mordförsök, förr än det sannolikt var för sent att lyckas gripa dem.c Veckotidningen Spectator uppgifver, att icke mindre än 500 unga män, som på ett eller annat sätt stått i förbindelse med de hemliga sällskaperna i Irland, genast, då de första arresteringarne skedde, flytt från Belfast och hålla sig undan. I Ayr i Skotland har på ett möte beslut fattats att föranstalta en insamling (icke under 1000 ) till. en hedersskänk åt skalden Robert Burns systerdotter, en miss Begg. Skulle insamlingen öfverstiga 1000 , kommer öfverskottet att användas till förmån för andra bland skaldens slägtingar. ITALIEN. Uti en korrespondens från italienska gränsen meddelas följande skildring af ställningen uti Italien: Revolutionen har erhållit kontraorder. De högre ledarne — säger Gazette de Savoye — modifiera för närvaHSN 1 Mi JN SNDG. SET. I AR — 2 NÅNN TE RE BD. sm — -— MAR FRE RN AO AA fr AN TN dan pr RR rd ER RE KR RR a Ah -— Pr TN