Aftonbladet – 24 januari 1859, sida 3

förra fördelen at hastigare Iramsteg, så alt de lärjungar, som t. ex. skulle utgå ur skolan med femte klassen, redan kunna hafva hunnit inhemta proportionsläran, med dess tillämpning på geometrien, samt tvenne grader algebra Bland naturvetenskaperna har fysik ansetts böra utgöra ett undervisningsämne redan i femte klassen och kemi i den sjette. För att i denna sistnämda klass lemna fullt utryntme af tid och af lärjungarnes arbetskraft åt dessa delar af naturvetenskapen, afslutas undervisningen i zcologi redan i den femte, så att af detta ämne i följande kiass blott återstår repetit-.onen. De nyare språkens studium intager, der den klassiska språkundervisningen icke finnes, en helt annan ställning och betydelse, och komiten har sökt derefter lämpa sitt förslag. Såsom det språk, hvilket näst efter tyskan bör inträda i undervisningen, har komiten antagit engelskan, af skäl, som den utbeder sig att längre fram närmare få utveckla. För franskan, såsom dels svårare än nämde språk, dels mest ifrägakommande att studera för dem, som fullständigt begagna undervisningen inom läroverket, hafva de flesta lärotimmarne blifvit anvisade i skolans högre klasser. Språkstudiets hela ställning på denna afdelning måste, såvida deri skall vara ett sammanhang, hafva inflytelse äfven på behandlingen af undervisningen i modersmålet. Zn annan plan för gången af dennå undervisning inom de olika klasserna har komitön likväl icke ansett böra uppställas, men den har föreställt sig, att öfningarne här böra vara mångfaldigare, äfvensom den grammatikaliska undervisningen utförligare än efter föregående underyisningsplan, hvarföre åt detta läroämne i alla kiasser blifvit anvisadt ett större antal lärotimmar. Vidare har komiten ansett undervisningen i teckning i hvarje plan för en fullständig realbildning utgöra ett så väsentligt element, att bestämda timmar för meddelandet af denna undervisning böra på lektionsschemat intagas. Teckningen är nemligen, så vidt en användning skall ega rum af hvad som i matematik och naturvetenskap inom skolan biifvit inhemtadt, för realbildningen af den ingripande vigt och betydelse, att den för dess fullständighet och användbarhet kan anses såsom ett oundgängligt vilkor. Ehuru, efter komitens enhälliga mening, på grund af de olika fordringar, som rätteligen måste uppställas för olika undervisningsplaner, undervisningen för lärjungarne på den reala afdelningen, äfvensom för dem på den klassiska, i allmänhet blifver fullkomligare och mera, ändamålsenligt inrättad ,i samma mån som den meddelas åt hvardera afdelningen särskilt, har komiten ,likväl icke i afseende på fiera ämnen än de nu uppräknade velat föreslå ett så olika timantal, att undervisningens: skiljande deraf skulle blifva en ovilkorlig följd. Dels måste i all undervisning, och isynzerhet vid en ännu så ny organis tion som den, på hvilken skolornas inrättning hos oss grundar sig, hvarje starkare rubbning i undervisningens gång medföra betänklighet, dels har afseende bort fästas på förhanden varande tillgångar TI pålärarekrafter, efter hvilka undervisningens ordnande måste vid olika läroverk på mer eller mindre olika. sätt lämpas. För de särskilta föreskrifter, som komitån i afseende på läroämnenas behandling ansett böra iakttagas, torde den få i det följande, vid den rubrik, som rörer hvart och ett af dessa ämnen, i underdånighet Tyttra sina åsigter. På denna sida har icke föreslagits samma förminskning i lärotimmar, som i föregående undervisningsplan blifvit bibehållen, dels emedan några ämnen utom schemat, i hvilka läroverket lemnar undervisning, här icke förekomma, dels emedan bland de på sehemat upptagna ämnen äfven förekommer teckning, hvilken från tankeansträngningen vid de öfriga ämnenas inhemtande lemnar en hvila. Kristendom, Då den plan för undervisningen i detta imne, som i det föregående blifvit uppställd, äfven här kan åberopas, så torde komiten endast behöfva anmärka, att, då läsning af Nya Testamentet på grundspråket, hvilken är föreskrifven i de tvenne öfversta klasserna på den klassiska linien, pårealsidan naturligtvis icke kan förekomma, likväl, der lärjungarne behöfva samtligen begagna ifrågavarande andervisning, de, som icke känna de klassiska språken, kunna i undervisningen deltaga på sådant sätt, att de i den svenska öfversättniogen följa föredragets gång och af lärarens förklaringar sålunda hemta den undervisning och uppbyggelse, som meddelandet af nämde läroämne åsyftar. Modersmålet. Hvad om detta undervisningsämnes ehandling på särskilta utyvecklingssteg blifvit i det röregående anfördt, eger sin tillämpning äfven inom den undervisningsplan; om hvilken nu är fråga. Antalet af de åt svenska språkundervisningen anslagna lärotimmar är likväl i alla klasser ofvanom de tvenne gemensamma större, emedan, såsom komiten redan i underdånighet anfört, dels de anvisade öfningarne här böra inträda något tidigare, dels i allmänhet ämnets behandling måste blifva något olika, der språkbildningen saknar stödet af klässiska språkstudier. Tyska. Det ligger i sakens natur att de nyare språkens studium inom skolans båda afdelningar måte antaga en i flera hänseenden betydligt olika karakter. Under det att på den klassiska afdelningen studiet af de gamla språken med sin litteratur utgör let i formelt hänseende vigtigaste. bildningsmedlet och till en väsentlig grad bestämmer -karakteren af språkundervisningen, så att behandlingen af de lefvande språken ansluter sig dertill. — så intager der:mot på den reala linien dessa senare en sjelfständig och långt vigtigare plats. Dels måste, hvad den srammatikaliska grundläggningen beträffar, denna, såsom här oberoende af latinet, blifva mera vetenskaplig ;ch omfattande, och tillika erfordras, till följd af lärI ungarnes blifvande lefnadsyrke, vidsträcktare och nångsidigare praktiska språköfningar, såväl muntiga som skriftliga. För den teoretiska språkbildningen blir det, till indvikande af ytlighet, angeläget att något visst ,sland de tre lefvande språk, som jemte modersmålet vär ingå i kretsen af skolans undervisningsämnen, öreträdesvis väljes till språksinnets utbildande, så 1itt hela dess bygnad med sorgfällighet studeras och ett djupare inträngande i dess lynne och egenheter kontrolleras genom utförligare skriftliga arbeten, försattade i hemmet. Härtill. torde. tyskan. närmast comma i fråga, såsom det språk, hvilket tidigast och i omedelbart sammanhang med modersmålet börjat studeras; och derföre har i skolans lägre och mellanslasser det största ahbtalet undervisningstinmar blifsit: för detta språk föreslaget. Anvisning har ock lerföre gifvits till talrika grammatikaliska öfningar detta språk inom tredje klassen, oeh.i den fjerde har en skriftlig behandling af detsamma äfven utom ärorummet och således i uttörligare form ansetts söra af lärjungarne fordras. Samma ödfning fortsättes sedermera i de följande klasserna, inom hvilka yskan förekommer, med det syftemål, att lärjungen nå kunna skrifva språket utan:gröfre fel, när sällsyntare. ord eller ordvändningar icke förekomma. På amma gång bör, på grund af den tidiga öfningen i detta språng lärjungen medhinna att göra bekantskap med det bästa af dess litteratur. I sjette klasen torde afseendet härpå böra vara det öfverväganle. . Lärjungen bör nu med :temlig lätthet och säkernet kunna förstå prosaiska författare, hvilkas stil .cke har ovanliga svårigheter, äfvensom det lättare poetiska språket; derföre har i denna klass blifvit öreslagen en kursiv läsning utan förberedelse, för utt leda lärjangen till att allt mera på egen hand sysselsätta sig med den: främmande litteraturens bästa alster: Kor EE Br å 2 Engelska. Näst efter tyskan har komitei ansett 2ngelskan böra inträda i undervisningen, dels deröre att detta språk innefattar många elementer af len, germaniska språkstammen, från hvilken, efter omitens uppställning, språkundervisningen här bör