Aftonbladet – 22 januari 1859, sida 3

Köpenhamn den 17 Jan. 18559. : Orv. Odd. Den Scheutziska räknemaskinen. TwWl Redaktionen af Aftonbladet. Särdeles tacksamma för den uppmärksam het Aftonbladet behagat (i n:r 14 för i förr gårs) . egna åt undertecknades -bemödander att uppfylla ett af vilkoren för anslaget til vårtabellmaskins fulländning, det vilkore nämligen att göra uppfinningen känd utrikes anse vi likväl för en pligt att söka undan rödja några faktiska misstag, som råkat in smyga sig vid öfverflyttningen af de uppgif ter 1 detta ämne, som Aftonbladet meddela ur utländska källor. Sålunda heter det att vi vid verldsexposi tionen i Paris fingo: den stora hedersmedal jen i guld; ehuru verkliga förhållandet med tillerkännandet af guldmedaljerna för slöjd expeditionen var, att den större blef, med få undantag, utdelad åt bolag och ovanligt kost samma etablissementer, hvaremot den mindre företrädesvis bestämdes åt enskilta uppfinnare Ett exempel härpå är just fördelningen af de begge s. k. medailles dhonneur, som komme till Sverge, och hvaraf den större var be stämd åt Motala verkstad, men den mindre åt Oss. Det säges äfven att ingenderaaf uppfinnarne eller någon annan person var då i Paris tillstädes sora skulle kunnat på ett tillfyllestgörande sätt förevisa maskinen och gifve närmare förklaringar. Härvid bör likväl erinras, att en af engelska vetenskapsakademiens ledamöter, civilmgeniören Gravatt, följde grefve P. A. Sparre dit för detta ändamål, och lemnade noggranna upplysningar angående maskinen åt de vetenskapsmän, som önskade taga närmare kännedom om densammay äfvensom att en annan ledamot af nämde akademi och tillika af Franske Institutet, professor -Babbuge — sjelf den ursprunglige uppfinnaren till detta slags maskiner — kom till Paris kort före utdelningen och ställde sig i förbindelse med juryn, för hvilken han fullständigt förklarade den svenska maskinens konstruktion, hvarjemte han isamma ändamål ingaf en Note till Franska Institutet (Comptes rendus för d. 8 Okt. 1855, vol. XII) och förordade i öfrigt, då; likasom Han gjort vid flera tillfällen förut och efteråt, på det högste den svenska uppfinningen. Detta högsinnade handlingssätt af en man, som sjelf i flera år sysselsatt sig med lösningen-af samma problem, står, så vidt vi ha oss bekant, ensamt i vetenskapens, konstens och industriens häfder; också väckte deti Paris -allmän beundran; och i England, der Babbage både med råd och dåd gynnat-den svenska uppfinningens erkännade, ser: man deri ett karaktersdrag af hvad man förstår med .en gentleman i ordets ädlaste mening. Babbages besök i Paris under expositionen torde i väsentlig mån ha bidragit till den pInternationella Expositionsjuryns enhälliga beslut. om belöningen; och det var blott ett ringa uttryck af vår tacksamhet och högaktning för den ryktbare vetenskapsmannen då vi åt honom tillegnade de i London: och Paris till bevis på maskinens praktiska nytta utgifna och med densamma beräknade och satta proftabellerna. Med anledning af hvad i A.B. anföres om Leverrier böra vi: upplysa, att ofvannämda ury räknade bland: sina medlemmar många utmärkta män, ibland andrä ledämöten af institutet professor Matihieu, som sedan lång tid tillbaka haft det kinkiga uppdraget att afge utlåtanden om. de talrika räkneinstrumenter, hvilkas bedömande blifvit hänskjutet till detta lärda samfund, och att han alltså redan var förtrolig med ifrågavarande ämne. 1 öfrigt fästa vi uppmärksamhet på att Leverriers emdöme, som äfven genom redah vunnen erfarenhet i England och Amerika visat sig vara strid mot verkliga förhållandet, ändå kan till-någon del anses ursäktligt, derföre att maskinen flyttades till: observatoriet i Pari först efter expositionens slut, då de begge engelska vetenskapsmännen :redan hade återvändt till London. Den undersökning, hvarpå Leverriers omdöme är grundadt, gjordes följaktligen af personer, som egde ingen eller en högst ytlig kännedom både om maskinen och sättet att använda den. Det var först några månader efter detta omdömes afgifvande;som den ene af undertecknade ankom till Paris: Den i A.B. omnämda artikeln i Atheneeum, som är en anmälan af de i London utkomna proftabellerna. och på samma gång innehåller ett obetingadt vitsord om den svenska tabellmaskinens praktiska nytta, har visserligen författats af professor Aug. de Morgan; men den L satunanihönig härmed anförda jemförelseberäkningen öfver kostnaden för ett oktafark af på hittills brukligt sätt beräknade, satta och korrigerade siffertabeller, och ett dylikt frambringadt medelst den svenska maskinen, har icke blifvit uppgjord af de Morgan, utan af Alfred Peacon, disponenten af det stora tryckeriet Beaufort House i London, der den engelska upplagan af tabellerna trycktes. Deacon torde i denna fråga kunna anses för fullt kompetent, då han icke blott i mer än 30 år haft befattning med ofvannämda tryckeri, utan äfven sjelf uppfunnit en differensmaskin, hvars konstruktion likväl fullkomligt skiljer sig så väl ifrån professor Babbages som vår egen, bland annat deri, att den icke är ämnad att trycka sina beräkningar Vi få ej. heller förbigå att den i A.B. omförmälda förklaringen af Davy, Brandes, Brunel, Baily, Herschel, Kater, Pond, Wollaston, Sabine, Rennie, m.fl. hvilka uppräknas i