Aftonbladet – 22 januari 1859, sida 3

a RER ra a ee presentantkammaren skall jag i yttra mig. Om tulibehandling i Sverge af danska tidningsblad. Vill Redaktionen af Aftonbladet! Jag nedskref för ett par dagar sedan några rader för Aftonbladet, hvilka förmodligen också redan äro mottagna, i anledning af det missöde, för Hvilket den af mig här utgifna danska tidningen IUustreradt Konversationsbad råkat så illa ut. : Jag anhåller att i dag få återkomma dertill, närmast med anledning af något, som ytterligare i frågan förekommer uti n:r 8 af Aftonbladet. Mina förra påminnelser i ämnet voro sjorda under ett lätt och glad sinnesstämning. Jag hoppades nemligen ännu, att Aftonbladets gifnaupplysningar kunde i något vara förbastade, att något berodde på ett möjligt missförstånd, att saken icke var definitift afgjord. Jag finner af de mig i dag tillhandakomna uttryckliga ordalag i Aftonbladet, äfvensom af en liten notis i Öresundsposten (ty direkt till-mig har intet besked kommit), att frågan verkligen är afgjord på ett alldeles diktatoriskt sätt och att den med detsamma har antagit en karakter, som utesluter all muntraåre behandling. Låt mig då denna gång taga saken allvarsammare! Jag har, som sagdt är, icke blifvit satt i tillfille att känna kongl. svenska poststyrelsens : officiella resolution i ämnet, men det tyckes mig afgjordt, att man förklarat mitt lilla blad för ett slags bok och att som böcker måste förtullas, kan nämda blad icke med posterna försändas, likt andra utländska tidningar. Jag Vet lika litet i detta ögonblick, jag tror Jet knappast, att något officielt meddelande härom blifvit gjordt den kongl. danska poststyrelsen, men jag vet att denna önskar hafva ett ord med i laget. Jag är öfvertygad om itt liksom mitt blad står under den danska ryekfrihetens kontroll och bud, så står det äfven under den danska postyrelsens skydd; jag kan icke ha en id om huru vederbörande i Sverge ämna lösa de konflikter, som häraf kunna uppstå. Man har, som mig synes, i Stockkolm icke Awlt fästat en tillbörlig uppmärksamhet vid len omständigheten, att frågan här gäller ett danskt blad, icke ett svenskt. Att jag. utgifver mitt blad på svenska språket är för frågan om postförsändningsrätt en totalt främmande sak. Jag kan i morgon utgifva det på danska, i öfvermorgon på franska; och: jag kan taga en engelsman till ansvarig utgsifvare deraf. Också förekommer, det jag vet, härom ej ett ord i den formella postkonvention, söm mellan Danmark och Sverge eger rum och enligt ; hvilken: det påhvilar de begge: ländernas postväsen ömsesidigt att, utan restriktion af hvad slag det vara må, befordra de i hvarandras land utkommande blad. Det är i förutsättning om att ingen svensk. myndighet, så länge konventionen sjelf ej vär modificerad, skulle kunna lägga hinder emot denna transitorätt för min tidning mer än mot någon annan, jag de: bonne fois har börjat mitt företag. Jag har dervid icke haft att ställa mig någon svensk lag och förordning till efterrättelse , annat än möjligen den svenska tryckfrihetslagen, som stadgar att den svenske justitieministern eger atthafva tillsyn äfven öfverfrämmande tryck, som i riket införes, och jag har också derföre från första stund haft den loyautå och försigtighet att låta genom -justitieministerns. ombud: i Helsingborg ett exemplar af hvarje nummer af min tidning komma hr justitieministern tillhanda. Men äfven förutsatt, att en svensk myndighet skulle; tvärt semot gällande konvention med utländsk makt, kunna vägra transitorätt för periodisk skrift, tryckt härstädes på — svenska språket, förblifver den absurditet icke mindre, att dermed sätta en bom för hela min tidning; denna stränghet skulle: då aldrig kunna tillämpas på mer än hvarje nummer särskilt. Med andra ord, man eger icke. någon enda ens skugga af rätt att vägra mottagandet å svenska postkontor af prenumeration å Illustr; Konversationsblad. mera än å hvarje annat här utkommande blad, enär det ju, som nyss antydt, kunde (jag säger ej att det sker) falla mig inatt i morgon utgifva det på helt annat språk, än det med: fördömelse drabbade: svenska. Den kongl. svenska poststyrelsen skulle då kunna resolvera, att hvarje nummer, som är tryckt på svenskaybör draga tull med 15 öre per skålpundn;men resolvera att bladet (kollektift) skall bära denna tull; detta är i sanning mera än den kongl. svenska poststyrelsen kan stå vid. Ty der är jag herre, att göra dess sio volo sic jubeo till en nullitet. Huru nu en sådan förtullning af ett blad skulle eller skall kunna praktiskt. låta sig göra, så som postförsändningen härifrån är en gång för alla anordnad, det är mig omöjligt att inse; men formen derför blir ej heller, så vidt jag kan döma, min sak, utan uppfinningsrikare hufvudens. Det är nog att jag betalar mina skålpund och pund. Med afseende å detta sista må det tillåtas mig en reflexion: Den gäller den hjertnupna observation af en meddelare till Aftonbladet (väl en officiös, . om ej officiell), att såframt min tidning finge passera tullfritt, skulle tullverket möjligen göra dervid en förlust af årligen närmare 1000 rdr bko. Denna bemärkning shar slagit mig. Den kongl. svenska tullkassan -har ädelmodigt under en följd af år funnit sig i att umbära tull af de från Finland inkommande tidningar: men. den