Aftonbladet – 11 januari 1859, sida 3

Grefven af Chambord har i ett bref till Berdryer tackat honom för hans förträffliga försvarstal för Montalembert. ENGLAND. Times, anser en kris förestå uti Italien, urskuldar Österrikes kabinett att det afslagit franska regeringens romerska refurmförslag. samt sålunda afböjt dess inblandning uti Italiens angelägenheter, samt uttalar sig slutligen för allvaän nonintervention. Morning Chronicle hoppas deremot att Österrike slutligen skall antaga de franska förslagen, som öfverensstämma med pariserkongressens. Antalet af britiska flottans fartyg uppgår. nligt officiel berättelse, till 523, hvaribland 167 kanonbitar. I aktiv tjenst äro 176 fartyg, hvilka äro spridda kring hela verlden. 32 linieskepp, fregatter och mindre fartyg äro förlagda på de indiska och kinesiska stationerna; 25 på de afrikanska kusterna; 16 på Medelhafvet; 15 på Australiens stationer och Stilla oceanen; 15 på Nordamerikas och Vestindiens; 7 på Amerikas sydöstra kust samt 5 vid Cap. De öfriga 61 fartygen begagnas antingen till någon särskilt tjenstgöring eller ligga såsom vaktskepp m. m. i Storbritanniens och Irlands örlogshamnar. Utom de i aktiv tjenst varande fartygen, ligger i Chatham och Sheemess en stark reservångfartygsflotta, bestående af 36 linieskepp, flytande batterier. fregatter och mindre ångfartyg, hvilka på zanska kort tid kunna göras segelfärdiga, under det att de 167 kanonbåtarne samt och synnerligen äro färdiga till tjenstgöring. De esta af dessa sistnämda hafva maskiner om 50 hästars kraft. 11 linieskepp af största storleken, förande 80 till 131 kanoner, samt 13 andra skrufångfartyg äro under bygnad. ÖSTERRIKE. Korrespondenter från Wien påstå, i likhet med schweiziska tidningar, att den för någon tid sedan meddelade uppgiften är ogrundad, det österrikiska regeringen gifvit simma sändebud hos edsförbundet instruktion att genast göra wienerkabinettets betänkligheter gällande i afseende på det ifrågasatta afträdandet af Doppendalen till Frankrike. Från Krakau och Lemberg berättas, att sinnesstämningen inom de högre kretsarne börjar antaga en betänklig karakter och att en mängd häktningar i anledning deraf skett i förstnämde stad. Angående orsaken till den rådande jäsningen innehålla tidningarne olika uppgifter; somliga förmena att de missnöjdes plan varit att återställa fristaten Krakau, andra att alltsammans varit panslavistiska stämplingar. Regeringen lärer gifvit befälhafvande generalen Benedek vidsträckta instruktioner. Rörande händelserna såväl i Milano som Krakau iakttaga de österrikiska tidningarne den djupaste tystnad. På den nya Elisabeth-Westbanan, som den 16 sistl. December öppnades, har redan den 31 i samma månad en olyckshändelse tilldragit sig, i det skenorna hade af obekant orsak skridit ifrån hvarandra, hvarigenom flera vagnar störtades utför banvallen. Endasten menniska tillsatte lifvet, och en annan blef lindrigt skadad; flera andra, som åtföljde tåget, undsluppo med blotta förskräckelsen. SPANIEN. Enligt underrättelser från Madrid, hade senaten enhälligt beslutat att understödja regeringen uti dess åtgärder för Cubas bibehållande under spanskt välde. PORTUGAL. Cortes hade voterat svarsadressen på trontalet. En motion, som innefattade ett tadelvotum mot regeringen, derföre att densamma icke påyrkat Englands ingripande uti Charles et Georgess-affären, hade blifvit afslagen med 83 röster mot 32. ITALIEN. Sardiniens ministerpresident berättås hafva öfversändt till Paris utkastet till det mycket krigiska trontal, hvarmed konung Victor Emanuel inom kort skall öppna kamrarne, för att underställa detsamma kejsar Napoleons bedömande. Tillförlitligheten af denna berättelse torde dock vara mycket tvifvelaktig. JONISKA ÖARNE. Från Korfu berättas, att hr Gladstone skall hafva förklarat, att Joniska öarnes förening med Grekland vore en fullkomlig omöjlighet. Lord Malmesbury skall för en månad sedan hafva utfärdat ett cirkulär till Storbritanniens representanter vid de europeiska hofven, hvaruti de anbefallas att underrätta respektive regeringar, att England anser de pligter otvetydiga, som genom pariserfördraget åläggas dess regering i fråga om Joniska öarnes styrelse, samt att den hvarken hyser någon önskan eller afsigt att frigöra sig från desamma. SERVIEN. Underrättelsen, att den 80-årige furst Milosch skulle hafva afsagt sig Serviens tron till förmån för sin son Michael, bekräftas ej. Furst Milosch skall ämna vid sitt antagande af serviska furstevärdigheten fästa det vilkor, att den serviska nationalförsamlingens (skuptschinas) befogenhet förut underkastas någon inskränkning. Bland de åtgärder; som blifvit vidtagna, för att upprätthålla lugn och ordning i landet, äro följande ganska karakteriserande: 1) Alla de personer, som visat sg fientligt sinnadel mot furst Milosch, hållas fångne uti anständiga privatrum, för att derigenom hindras att tillställa en kontrarevolution; 2) alla, som yttrat sig fientligt mot familjen Milosch, eller vänskapligt om furst Alexander, proklameras såsom rebeller. TURKIET. Enligt underrättelser från Konstantinopel af: den 29 Dec. hade majoriteten inom sändeSats Se bla 0 2 en, AROR RN ENA ot