Aftonbladet – 8 januari 1859, sida 3

ver. Om man vill veta antalet på en kustuppsyningsmans fiender, -kan -:man gås till stranden:och-räkha ssandkornen. Häraf: följer. min Gudmar, att kustuppsyningsmannen måste tänka äfven såsom. enskilt. menniska. Säg. så godt. som sjelfvisk menniska, ty du menar. ändå att han -bör vtänka på sig sjelf. och det är fegt. Må Herren icke låta mig se solen gå upp den dag: jag tvekade emellan: min skyldighet såsom innehäfvare af en kronan tillhörig makt och min tanke såsom enskilt menniska! Än om ditt samvete hadeett ord att tala med dig? Du är; Gud vare: lof, en man som vet hvad samvete vill säga. Just derföre, dyra Majken, är och blir jag utan tyekan... Körer mig.någon:-sak: utom tjensten,: då må jag betänka mig på -bästa utvägen y men såsoms-bevarare at-den flaggbit, mig blifvit anförtrodd, är jag blott lagens verktyg. a Det vill säga att du i den egenskapen icke alls är menniska.?, — Nej, jag är blott och -bart en representerande princip af den faststälda ordningen; Det är icke; mitt fel om den väcker misshag — jag ;utöfvar den hvar. och när jag måste göra det. — O; du käre vän, må Gud tillstädja: att du ej kommer i alltför svår belägenhet! (Blef denna ömma bön hörd? Framtiden får förtälja derom.) 7 Huru. som helst, du: ädla förebedjerska, skall jag just genom dessa åsigter berga min samvetsfrid — och härmed är allt sagdt, som behöfves för att berga nästan. allt annat. Jag tycker, min Gudmar, att det är öfverdåd irdet talet. Kan ej -samvetet höja. sin röst, der pligten talar ? I Det förnekar jag ej — såsom jag redati erkänt — ji enskilta fall, Gud bevare mig