Aftonbladet – 8 januari 1859, sida 3

egenssaperna hos ekeppsskroti at denna form, utan blott bidraga. att hämna fartygets svängningar omkring sin tyngdpunkt och-underlätta styrandet. : Fartyg med skrof af nu beskrifven -form skulle kunna styras på lämpligare sätt än förmedelst vanligt roder. En plan härtill följera På någon passande punkt längs fartygets längd antingen framför eller akterom medelpunkteri, skulle en vertikal axel kunna nedlåtag genom en packningsdosa i botten oeh genom ett rör, som från bottnen uppstiger i den inre, ofvanför vattenlinien liggande delen af skrofvet. I den nedre ändan af denna axel anbringas ett blad af tillräcklig storlek, hvilket bör vara symmetriskt på ömse sidor af axelns medellinie och tillräckligt böjdt eller snedadt i toppen, för att kunna göra en!full använd ning utan att röra den bågformiga botten. Flera än ett sådant roder kunde anbringas i olika ställningar. Öfra ändan af axeln sammanbindes med ett roderbjul eller annan styrinrättning. För tillträdet till det inre af skrofvet och för vädervexlings skull måste passande ingångar anordnas, hvilka bäst inrättas såsom rör eller torn, gående genom: den öfre delen af skrofvet och räckande så långt ofvanom detsamma, som må. anses fördelaktigast. För underlättande af fartygets lastning och lossning, för att erhålla ökad inoch utgångs för att befordra vädervexling och upplysning i-det inre, kan en del af skrofvets öfre del förses med luckor, blindluckoreller andra dylika inrättningar, som kunna öppnas och stängas efter behag. Den till ett sådant fartyg hörande -propeller, som afskär fartyget på midten i tvenne delar; beskrifves sålunda: ; Ifrågavarande uppfinning, som hufvudsakligast afser bafsgående ångfartyg och har till sitt ändamål vinnandet af en mera likformig fart under olika vädertillstånd än som är möjligt att vinna med fartyg af vanlig form, består uti inrättningen af ett skeppsskrof, som kan föreställas med de två ändärne-åf en -ellips, fördelad på tvären hära midten af dess längd medelst en transversalt-vertikal: propeller, som intager ett rum mellan ellipsens två delar, hvilka äro sammanfogade genom en passande ram eller -sleeve, säkert fästad vid deras angränsande ändar och sträckande sig öfver propellern; sammanbindande sålunda de två ändarne och bopfogningsramen, så att deraf uppstår en bygnad af erforderlig styfhet och styrka. Vår uppfinning innefattar äfven ramen, som vi kalla sleevex;, och den rad af tvärbjelkar, som vi källa ribbor (ribs), ämnade ätt sammanbinda ändarne af denna räm behörigen med de angränsånde ändarne af fartygets två afdelningar, görande i likhet med en köl fartygets: gång säkrare och ledande tillsammans med ramen vattnet till och ifrån propellerns blad. Vidare består vår uppfinning af medel att åstadkomma ingångtill och utgång från de två afdelningarne af fartyget eller kommunikation dem emellan; samt af utvägar att vädra dem. Skrofvets hufvudform är en -elhps, hvars tvärgenomskärning på hvilken del som helst är en cirkel, och hvars längd-genomskärning efter axeln, i hvilken riktning som helst bildas af två cirkelbågar; eller andra -kurver, eler serier af kurver och linier; som genom sin svängning omkring axeln åstadkomma en ellips. Tvenne plan gå tvärs igenom skrofvet, icke långt f ån midten af dess längd. De två ände-delarne hafva till det yttre ellipsens form, och der de genomskäöras af de båda planen. äro passande skiljeväggar anbragta, hvilka göra ändarne till behörigen vattentäta afdelningar utaf fartyget. Rummet emellan dessa afdelningar intages af en propeller, som var sin axel i en linie med ellipsens axel. Propellern består i detta fall af en vattentät, på insidan ttillbörligen fastfästad trumma, hvars periferi nästan sammanfaller med ellipsens hufvudyta och förer propellerbladen, hvilka kunna vara af hvilken lämplig form som helst och hafva all erforderlig lutning emot trummans axel. De två delarne af skrofvet äro sammanbundna med hvarandra och propellern innesluten emellan dem genom. följande inrättring. Omkring deras yttre yta närmast, till det rum, der propellern. är, fästas ribbor eller ståndare (standards) på; korta afstånd från hvarandra, dessa ribbor äro bildade af flata metallplåtar och anordnas uti planer, som gå genom skrofvets .axel.. Ribborna skjuta fram något litet utom. propellerns, blad, , och deras ibre och yttre kanter äro falsade (flanged) för att underlätta deras fästande med bultar eller naglar vid skrofvet på deras inre, kanter och vid ramen på deras yttre kanter. Ramen har sn längd, som är lika med längden af de två ribb-ordningarnes och rummet (emellan dem). :om intages af propellern, samt innesluter alltsamman. Denna;ram, som sålunda omfattar propellern och sammanbinder fartygets två aflelningar äfvensom ribborna, måste vara af tillräcklig styrka, för. att fast och säkert förna de två ändarne. För att gifva fartyget rörökad styfhet, kunna ribborna eller plåtarne vid eller ,nära toppen af fartyget. ordnas i sluttande ställning till plan; som gå rakt geom ellipsens axel; men i sådant fall bör desås lutning på .de motsatta sidorna om-metelpunkten vara i motsatta riktningar, så att te framställa en symmetrisk, yta . mot vinden. för att vinna ännu mera styrka för motstårdet af vridningskraften, må diagonalkrampor sättas emellan de öfre.ribborna, och dessa krampor må, om så är nödvändigt, göras flata i riktningen af fartygets axel, för att derigesom. deras motstånd mot. fartygets rörelse i der TOR TOG Tp Ög RR A