Aftonbladet – 7 januari 1859, sida 2

ti Malmö diskont, väckta åtal, för det han åtit gagna sig som kommissionär åt lånesöande samt derför uppburit tre gånger så stort rfvode, som den tjensteman i diskontverket, vilken emottagit lånehandlingarne och redoat lånen, har väckt ett allmänt uppseende. frågavarande riksdagsombud anses hafva öfrat största inflytande öfver pluraliteten inom ;ondeståndet under senaste riksdagen, och man ror sig hafva Ola Månssons fintlighet att tacka ör bifallet till de fabulösa anstagssummörna åväl i statsutskottet söm i bondeståndet. Skulle Ola Månsson komma att straffas, ers igt de uti Östgötha Correspondenten införde stadganden, så är Ola Månsson för alltid utc stängd från representationen: Folkets Röst; som: selt sig nödsakad att publicera de handlingar, hvilka Jigga till grund för åtalet, tröstar sig. dermed: att lånekontoret ingen förlust lidit; att det torde blifva svårt att bevisa att egennytta eller väld legat till grund för det klandrade förfarandet, och att det är emellertid en: väsentlig: skilnad mellan att vara angifven och att vara öfveibevist. Sålunda skulle det uti. nämde tida nings tanka ingenting betyda, att en låntagare, P. Wigren i Onslunda, saknat all slags redovisning för dess den 3 sistl; Juli utfallna lån ur statslånefonden rå 1100 rår 50 öre, och att några och nittio lånesökande på en summa af 162.000 rdr måst vidkännas en afprutning af trefjerdedels procent utöfver det af bankens tjenstemän beräknade vanliga arfvodet. Skulle icke ett sådant handlingssätt lindrigast kunna rubriceras under titel egennytta ? Och: att en direktör i en låneanstalt sjelf mottager och låter inlemina lånehandlingar, med fullt uppsåt att derpå beräkna sig tredubbelt arfvode, under det han sjelf deltager i pröfningen af slika lånehandlingar; kan detta icke kallas väld? Är det troligt att ett lån, som under sådana förhållanden föredrages och pröfvas, icke varder bifallet framför många andra lån, hvilka sakna så mäktiga förespråkare? Visst icke. Under en tid, som den närmast. förflutna, då det varit ganska svårt att erhålla lån ur rikets ständers diskontverk, är det deremot allt för påtagligt, att sådana lånesökande, som vetat vända sig till Ola Månsson, åtnjutit förmånsrätt för mången annan med lika goda papper. Den, som för någon tid sedan uti Folkets Röst läste det äckliga beröm nämde tidning egnade pluraliteten af sista riksdagens bondestånd, för hvilken. Ola Månsson onekligen stod i spetsen, och de bittra utfall, som-samma tidning tillät sig mot tvenne andra ledamöter af nämde riksstånd, Kan icke underlåta. att anse den inträffade händelsen. med: Ola Månsson såsom en lycklig: omständighet: ifall resultatet föratileder dennes uteslutande från nästa riksmöte. Det kan i så fall blifva en möjlighet att bondeståndet. antager en helt annan karakter och icke med sådan lamhet, som under sista riksdagen, bekämpar de ofantliga an-, slag, som dervid icke lära uteblifva, särdeles i och för befästhingen af hufvudstaden, äfvensom de högre embetsmännhens enorma löneförhöjningar, hvilka senare äro endast och allenast egnade att alstra lyx och öfverflöd. Det finnes en princip; som är sann och derför bör vara och förblifva en statsprincip, och denna princip kan betecknas med två ord: bushållssamhet och arbetsamhet — en princip, som gäller iika mycket för det allmänna, som för det enskilta; det är en lifsprincip — framför allt för ett fattigt land... fr Det anstälda åtalet mot Ola Månsson utgör dessutom en helsosa . varning för direktörerna i våra enskilda banker, att icke låta dylika gravamina komma sig till last; Ehuru något förbud för dylikt kommissionärsskap icke finnes intaget uti de för privatbankerna utfärdade reglementen,. så är det ganska påtagligt; att hvad som anses straftvärdt i ett allmänt penningeverk icke kan befinnas öfverensstämmande medgod ordning i ett enskilt dylikt. Om verkställande direktören eller någon af öfrige direktionsledamöterna i en enskilt bank skulle finna för godt att låta gagna sig som kommissionär åt låntagare, samt derför godtgöra. sig provision, så är det alltför påtagligt att flertalet lånebehöfvande skulle vända sig till en sådan, i hopp att lättare vinna bifall åt ansökningen. Men hurudan skulle då kontrollen öfver verkets tjenstemän blifva? Det måste utgöra ett bland bankdirektionens åligganden att tillse, det allmänheten icke otillbörligt prejas på kommissionsarfvoden.:44 Och för att opartiskt kunna. bedöma dylika frågor, rimmar det sig icke rätt väl att hrr direktörer sjelfve äro kommissionärer. Det påräknas dessutom, i. nästan alla Penningeverk, att de derstädes.antagne tjenstemän skola komma i åtnjutande af dylikd sportelinkomster såsom en billig. tillökning i deras ofta knappa Jlönevilkor,;Hvaremot direktionsledamöterna uppbära reseoch traktamentsersättj ningar för den tid de i bankernas ärenden sysselsätta sig, utan att någonsin sportelinKonåster för deras aflöning varit beräknade elIer afsedda. — Vid efterfrågan hos generalpoststyrelsen om :hvad som blifvit åtgjordt i anledning af denna tidnings utgifvares anmälan derom, att på Arboga postkontor vägrats mottaga prebunserktion Aftonbladet; ha vi erfarit att nämde anmälan samma dag. den ingafs. blifvit remitterad till postkontoret, hvars förklaring infordrats och som derjemte förständi