talade sin. förhoppning att icke bli ett helt och hållet bortkastadt sällskap under de ensliga vinteraftnarne, svarade hon blott med en böjning på hufvudet, hvaremot, så snart bon hemtat sig, hon med lätt behag förklarade herr Moss sitt nöje att finna ett kärt fruntimmersumgänge.. Man hade nu kommit till bords: Med ledsnad såg Emilia att hennes man icke syntes rättnöjd med det sätt, hvarpå hön bemötte Holt; och det oaktadt kunde hon ej under -hela tiden, itrots af det våld hon sökte göra på sig, få någon makt öfver dessa intryck: ; Hon var och blef knapp mot den unge gästen. Han deremot var idel. artighet och uppmärksamhet, dock utan fjäsk och efterhängsehhet. Hela hans väsende tycktes eftersträfvö en viss grannlagenhet. Nå, mina herrar, sade värden, sedan han likväl förut i första skålen bedt sina gäster vara välkomna, låtom oss nu tömma ett glas först och främst för... För frisk vind i rörelsen! afbröt Moss något framfusigt. Nej, herr Moss, den skålen sätter jag iandra rummet. Första skålen bör egnas åt enigbeten mellan bolagsmännen, ty på den grunn torde friskbeten i rörelsen hvila säkrar: in: på någon annan. Skålen dracks med hurtighet, med undantäg af Emilia, som knappt fick en droppe öfver läpparnes 3 Derefter sade Moss med en sidoblick på gunstlingen . Holt: Supponerar, herr Hjelm — andras meningar i all ära — att en ständig enighet är någonting omöjligt, till och mec om tvenne qväkare skulle ingå bolag, sedan då annat folk. ,Hvarför icke ? inföll Holt hastigt. sEnighet i beslut förutsätter ickeyalltid enighet i