Aftonbladet – 5 januari 1859, sida 3

Article Image
hade föga annat gemensamt än kassan och styrelsen. Dessa och några andra missförhål landen väckte i norra delen af länet tanka på delning af hushållningssällskapet. Dett var att sätta eld i södern, der en och annan Å hushållsgubbe förut slumrat i frid. på sitt öra. .å Motion om delning väcktes 1856 i-Oscarshamn Diskussionen härom lärer varit amerikansk oct hettan afrikansk. Södern. som var fåtaligt re: presenterad, protesterade, och den segrande ma: Joriteten i norden skrek himmelshögt om rätt visa och billighet på jorden. Man skildes åt för att nästa år bestiga tribunen i Wimmerby. tvärt emot den gamla styrelsens mening, som ville att mötet, der delningsfrågan borde de: finitift afgöras, skulle förläggas till Kalmar. I Styrelsen, som -hyste -engelska -åsigter, fann 1 då för bäst att abdikera, och i Vimmerby infunno sig blott 2 å 3 personer från södra länsdelen. Delningen af sällskapet beslöts endT hälligt. Sedan detta var gjordt, kom man till en ömtålig punkt: frågan om fördelningen af kassan och inkomsterna. Magnaterna i norr voro. som man säger, måna om sig och beslöto dela Tbåde kassa och inkomster. Protester, intriger och oväsen i Barometern, Kalmarposten och Norra Kalmar Lärs Tidning följde som hagelskurar. Kongl. Maj:t måste komma emellan och ställa till. rätta mellan herrarne ino och-söder. De få representanterna från södern, hvilka på Wimmerbymötet riktigt yrkat att de medel, som redan influtit i kassan, skulle delas efter folkmängden, men att de efter delningen inflytande: medlen skulle tillfalla det hushållningssällskap, inom hvilkets distrikt de inflöto, flydde nemligen då de icke blefvo hörda, i underdånighet till Kongl. Maj:t, som utsatte ett nytt möte i Oscarshamn i September 1858, der man skulle i godo komma öfverens., Detta blef mycket talrikt besökt. Intresset för ållmänna angelägenheter hade vaknat hos fölket. Man fann der icke allenast herrar, utan äfven bönder, som rest 10 å 12 mil, för att blott försvara hvad de ansågo som sin. rätt. Sådan är svensken: han tror i det längsta att alla viljahvad som är. rätt och att rätt sker, honom förutan; men finner han motsatsen, så skyr han hvarken eld eller vatten, för att: försvara hvad han anser billigt. Underligt går det ofta till här i verlden. Den saf. 2 personer i Wimmerby bestående minoritetens förslag att-dela kassan och inkomsterna blefnu i-Oscarshamn allas mening: Malisen påstår att man icke gaf med sig derföre att man var öfvertygad om sakens billighet, utan derföre att man var öfvertalad af en mäktig man. Sedan -kunglig stadfästelse numera kommit på delningsbeslutet, är Kalmar län lyckligen försedt med två hushållningssällskap. Vi se häri. ett godt tecken för länets framtid. Måtte det nya frammana det. gamla till täflan. Det senare eger på senare åren några utmärkta medlemmar. Visserligen sof det en tid i go: dan ro. Men, liksom det heter i ordspråket, att säden växer under det bonden sofver, så har kassan vuxit till fyra tunnor guld, under det söderns possessionater slumrade som bäst. Att man under åratal varit overksam, kan nuturligtvis icke ha varit nyttigt för orten; men man eger skäl att hoppas, att de krafter och penningar, som nu äro hopsparade, skola gifva nytt Hf åt ortens näringar och rörelse. Detta lif är redan förut icke ringa. Visgerligen har den bekanta krisen och den förra sommarens nästan totala missväxt på kuststräckan: söder om Kalmar mycket hämmat detsamma. Men man börjar repa sig, sedan en del betalt sin blankokredit med kontanter. en del med konkurser. Man sjunger icke numera i Kalmar som man äfven för ett år sedan. sjöng i Hamburg: j Wo: komt das grosse Ungläck her? Es kommt von Ullberg und Cramör, utan man handlar och vandlar nu som förr. De exportörer,-som hållit sig uppe istormen, lära sällan gjort så goda affärer som just i år. Såsom en bjelp i nöden uppstod förliden sommar den nya filialbanken och minskade i någon mån lagsökningsmanien, som en tid var oerhörd. Denna banks tillgångar lära varitsstarkt anlitade, om man får sluta dertill af det faktum, att goda papper icke der numera kunna genast belånas, Fabriker ha här i trakten :hittils varit sällsynta, Man -har: derföre hjelpt sig fram med att kallagarfvare, krukmakare, urmakare, målare mm, fl. för fabrikörer, ehuru mången kanske i misshugg kallade deras arbetsrum verkstad. Vi-hafva nu på senare tid fått svafvelsticksfabrik, mjölfabrik, cichoriefabrik. men mån kallar besynnerligt nog icke dessa inrättningars egare fabrikörer, ty det finns ingen rättvisa. på jorden, Kalmar hade för få år sedan utseende af en fästning. Vi körde fordom våra brädlass genom ett krokigt, mörkt fästningshvalf, och sätte ej sällan fast oss i portgången. Nu detemot har man gjort en bråche i stadsvallen och der framdragit en bred landsväg, som leder midt in i hjertat af staden. De gamla, förut grusiga och ojemna vallarne äro nu jemnade, bastionerna förvandlade till små khistgårdar, som inöm kort erbjuda den promenerande både ögonfägnad och skugga, om de många nyligen planterade träden kunna segrande gå genom striden mot hafsstormarne. Några ruskiga plank ha makat åt sig, och endast ett par gamla brädskjul hålla sig envist qvar, såsom prof på sina rika egares skönhetssinne. Allt detta försköningsarbete har blifvit verkstäldt af ett sällskap, som kallar sig Dryaden, men som hemtat sina hufvudsakliga tillgångar från det i staden inrättade utskänkningsbolaget, som ander loppet af några få år på dessa arbeten användt flera tusen riksdaler. Hela Sverge minnes utan tvifvel att äfven Kalmar blifvit lyckliggjordt med en frimurareoge. Ryktet påstår att obscur och oupplyst ingdom strömmar dit för att blifva lysande och upplyst. Historien förmäler äfven att hela rakten ända ut till min bygd är en enda muareverkstad. Fruntimmerna lära observerat) n mängd små näpna murslefvar dinogla ; kar DD ORK RS mm tr RIU UD Fr NR RAR tg Jr a KR HED RR I RE

5 januari 1859, sida 3

Thumbnail