Aftonbladet – 5 januari 1859, sida 2

understått sig att begära henne till äkta... begära min dotter ! Partiet konvenerar icke herr Moss? Supponerar, herre, att det just är rätta uttrycket!x Hurudan karl är han då?x En struntkarl, en pappersmenniska — jag undrar bara att han icke blåser öfver bord. när jakten kränger ... Gädda du, har j bortåt er strand icke nyss sport något till den der tulljakts-skatan ? Inte något som är värdt tala om, sedan den sist skratta utanför patrons sjöbod. Skärgårdsqvickhet, herr Holt — gubben har sina friheter. Vi hade visst lite oklart emellan ogs, herr jaktlöjtnanten och jag. Nå, det hör ej hit. Men det gör mig, för faderns och systerns skull, ondt om. pojken: han har redan många fiender; och jag supponerar: att man icke kommmer långt här i verlden med kitslighet och fjäsk, gåfve man dem också hundrade gånger namn af pligt, hederioch slika granna fraser, : Nej, tacka vill jag far hans — så prest han är, har han tio gånger bättre gry isig : Pastorny ja... Mins patron passaschan om hans makrillspredikan? inföll helt ogeneradt! gamle Gädda, i det han vände bussen åt andra sidan och tömde sista droppen i glaset, Af den kan en få hans riktiga fundament så att en vet hvad han går för. Ja, hur var det nu igen med den historien ... berätta den för herrn här, så blirhan lite underkunnig om sin tillkommande själasörjarel, Jo se, jag hörde det med mina egna öronn, tog Gädda ifrigt till orda, och derföre mins jag det ackurat så klarsynt som hade det händt i går ... Det var, må veta, så att vi alla i fiskläget gick i väntande dagar på att makrillen skulle gå till. Allt vari görningen och vi hade det klart med både ywad och dörj och ella båtarna. Men så kom söndagen och predikan ped den; och ingen hade ännu varskott makrillstimmen, fast det inte kunde slå felt att den var i farvattner,.. Nå, gub