Aftonbladet – 4 januari 1859, sida 2

bundit sig att inlemna en bill, likasom jag blifvit anmodad att inlemna en sådan. Han var minister, hvilket jag ej är; men på hela den tiden kan jag icke påminna mig ettenda tillfälle, då Times påyrkade att lord Palmerston skulle framlägga de särskiltapunkterna af sm bill. Allt hvad jag kan lofva Times är, att närhelst jag bevistar ett allmänt möte, skall jag, så vidt det är möjligt med ord, låta mina åhörare inse, hvilka principer jag anser böra ligga till grund för en parlamentsreform; och Jag hoppas och jag har goda skäl att tro att dessa principer skola bli sådana, att billen kan göra anspråk på förtroende af detta lands reformvänner. Ingen menniska kan med mindre rättvisa beskyllas, än jag, att vara en fiende till ordningen. Man har förr förevitat mig att vara alltför mycket advokat för fred med utlandet. Jag är nu icke mindre advokat för fred, ordning och trygghet hemma. Hvaraf kommer det att vi nu hafva så fredligt i landet? Jemför tiden från 1793 till 1842, och man skall finna ganska få perioder, då det fanns en ordnad fred i detta land. Der voro upplopp och insurrektioner, oroliga möten, personer drogos inför domstolarne, habeascorpus-akten suspenderades, en stor mängd menniskor fängslades och icke få blefvo deporterade, under det andra fingo erfara lagens hela stränghet. Huru kommer det sig att allting under de senare åren varit helt annorlunda? Emedan folket känner, att dess intressen icke äro lemnade helt och hållet utan afseende, och emedan den polis, som lägstiftningen från 1842 till 1846 och isynnerbet år 1846 eftersträfvat, har mer än någonsin sökt att gifva folket skydd och lugn och beqvämlighet utom hemmet. År 1848, då hvarje ångfartyg från fastlandet medförde krönta hufvuden eller ministrar, som: undflydde sitt lands hämnd — hurudan var då sakernas ställning här? Jag påminner mig huru jag i underhusets försal hörde herrar och adelsmän lyckönska sig att vi nu icke hade någon corn, law, som uppretade folket. Vi, som egnat de bästa åren af vårt lif för att genomdrifva denna stora fråga — vi hafva gjort mer för detta rikes fred och säkerhet och för kronans heder, än hela pärskapet gjort under hela sin lifstid. Och nu begära vi en stor förändring, en förändring såsom följd af. den, hvilken skedde för tjugosex år sedan. Vi grundade våra förslag på riktiga principer, och engelska . folkets och statsmännens opinion har redan gillat dessa principer. Vi hafva erhållit en. lärdom af det förflutnas erfarenhet. Vårt åtgörande skall vara sansadt i sin styrka, men oemotståndligt i sitt lugn. Det är beräknadt, och såsom jag tror väl beräknadt, att förena alla kategorier af män inom detta rike, och jag är djupt öfvertygad att det skall gifva förökad frihet, storhet och lycka åt detta lands folk: Jag befinner mig för närvarande under omständigheter, som göra det för mig svårt att uppträda såsom talare i en stor församling. Men jag tror på denna stora fråga; jag tror på mina låndsmän; jag tror.-på deras tillväxande intelligens, på deras uppfostran, på deras dygd och på deras önskan, att icke skryta med frihet utan att verkligen hafva den. Jag är kommen till Skottland, skickad af ettstor antal utaf mina landsmän i England, för ati fråga eder om 1 viljen förena eder i dette yrkande; och då jag undersöker eder historie och känner ert skaplynne och ser de tusende, som i afton kommit hit, befarar jag icke ati hafva frågat förgäfves.