Aftonbladet – 30 december 1858, sida 3

Redogörelse för de under administration satta Hamburger-husens ställning. När penningkrisen utbröt i Hamburg förlidet år, var en af de första lindringsåtgärderna, att stadens styrelse stiftade en lag för tillfället, hvilken tillät dem som icke kunde genast honorera sina inströmmande förbindelser, att ställa sig under -laglig med-administration. Detta var detsamma som ett moratorium, fastän i annan form. Hvar och en, som ansåg sig i stånd, om han erhölle tillräcklig tid att realisera sina tillgångar i naturlig ordning och att afvakta ingåendet af utestående fordringar, att göra sina borgenärer rätt, behöfde, enligt den nya lagen; blott att, inom tre dagar efter att han instält alla utbetalningar, anmäla hbos senaten att han önskade medadministration, så förordnades någon embetsman till medförvaltare af hans affärer, och han undgick att göra cession. Från den 2 December, då denna lag utfärdades, och till den 31 Mars blefvoi Hamburg135 firmor stälda under administration. Af dessa hafva sedermera 4 måst göra cession i följd af borgenärernas och 4 i följd at rättens beslut. Af de öfriga hafva 54 blifvit befriade från administrationstillståndet, sedan bland dem 39 betalt till fullo och de öfriga 15 uppgjort ackord med sina borgenärer samt xetalt dem 40 procent eller mindre. Dessa 39 hus, som betalat till fullo, äro följande: George Behre komp., G. Brandt Lättjohann, Droop komp., Jos. Edelheim Nachf., A. G. Eulert, Fesser Vielbaack; Gentz Schultz, Rudolph Goedelt, Görne komp., P. E. Hartenfels Söhne, Huber Haupt, E. T. Jacoby komp., H. Heinrich Jansen, C. J. Johns Söhne, Herm. Kellman, Charles Lavy komp., Pietzcker S hn, E. F.Pinkernelle, Predöhl komp., Fr. Reidel komp., Schenck komp., J: OC: Schläter,; Theod. Schmidt, T: B. Schnitler, W. Scholvien, Oct. Rub. Schröder Biffe, F.O. Schuback, Rud. Stoffert, Vogt Schmidt, Conr. Warnecke, Jens. Weile, Theod. Werlich, H. F. Wilcken, Theodor: Wille, Willwater komp., Witte Kämmel; Wolfson David, M. L. Wärzburg komp., A. Zacharias Wendt. De 15 hus, hvilka uppgjort ackord, äro följande: 5; Ed: Ahlers Son med 40 proc., Gross Lantzius mera behöfligt för den yngre och svagare fru Clarke. Efter fjorton dagar var det värsta öfver för gamla fru Clarke, men allting kom likväl icke så fort tillbaka i det gamla hjulspåret. Denna sjukdom hade varit kostsam. Percy fordrade visserligen ej att läkarearfvodet skulle utgå af hushållspenningarne, men de tusen små godsaker och förnödenheter, som ett sjukrum kräfver, hade gjort djupa hål i Annies lilla kassa. En eller par gånger, då detvarit särdeles knappt, hade hon gjort någon indragning på mannens kost, men han hade alltid yttrat sig allvarligt och missnöjdt derom; och en. gång hade han sagt, att han ej tyckte om hennes. vårdslöshet, som -bör-jade blifva alltför, synbar och var särdeles obehaglig, När hon så försummade honom; hennes man, bur skulle han då kunnvara säker att hans moder, hans älskade moder — sjuk och svag som hon var och nu efter en lång lefnad i oberoende och välmåga nödsakad att söka stöd hos honom — erhölle nödig omvårdnad när han vore:borta? Han var rädd att moderskänslan icke hade vidgat, utan tvärtom sammandragit Annies hjerta, På sitt vanliga tysta: och slutna sitt grämde sig Annie öfver dessa förebråelser och beslöt inom sig att aldrig mer såra honom, det måtte kosta hvad som helst -och hvilka utvägar som än skulle anlitas. Men de förskräckliga räkningarne! Hon kunde ej få dem ned till likhet med veckpenningen, fastän hon gret af harm och sårad stolthet öfver att hon var en så dålig hushållerska och öfver att hon var så ovärdig att hafva hand om hushållskassan. Sedan behöfde Annies lilla barn några nya småkläler, och enligt en ung moders instinkt hade Annie satt sig i sinnet att de skulle vara fina och broderade, och för det ändamålet ha