Aftonbladet – 30 december 1858, sida 3

som plägar falla uppför trappor med tebrickan, steka potatisen svart och smörja stöflar med smöret. Den unga matmodren fick således besväret att se på allting och göra halfva arbetet. Dag efter dag föll hon mera af, dag sfter. dag under det hon tåligt och ihärdigt ortsatte sitt arbete; glansen å hennes hår försvann och färgen bleknade, de smärta formerna blefvo kantiga och den höga barmen sjönk: Men intet öga fanns så skarpt och ingen kärlek. så liflig, att de märkte för: indringen, ingen som uppmuntrade med ett vänligt ord, ingen som understödde med sympati och deltagande, ingen ått stiga fram och rädda henne: Utan att blifva beklagad, utan att: ens någon märkte det, offrade hon sitt ovärderliga lif åt dem, som hvarken älskade henne eller brydde sig. om att akta och vårda henne. Den bördan, som blifvit henne pålagd, var alltför tung, men hon bar den modigt till det yttersta, och med qvinnans trofasthet och sinnesstyrka ansåg hon den icke grym eller anropade om hjelp. Om hon blott hade sagt ett ord! Om blott Percy hade brytt sig om att vinna hennes förtroende! En. dag dukade hon ändtligen under. Hon hade -stått och strukit några timmar; då uppgaf hon helt stilla en djup suck, svimnade och. föll. . Den rödarmade pigan skrek och sprang: sin väg och skyndade ned. Percy fann henne ligga som död på köksgolfvet, tog henne på sina armar och bar henne ömt till hennes rum. Ty hah höll dock af henne så mycket som.-han: skulle kunnat hålla af någon hustru, och förskräckelsen väckte nu upp hans naturliga väsende och:hans eftertanka. En läkare efterskickades, fastän fru Clarke med förtret sökte få i vädret hvarje tanka på någon fara och på behofvet att göra något allarm för en så vanlig sak som en svimning. Men när dok