Aftonbladet – 30 december 1858, sida 2

va fallit Svenska Tidningen som Times in. Ar Bright yttrade sjelf i Edinburgh: Det ges ingen tänkbar förevändning eller misstydning, som icke blifvit begagnad inför landet i afseende på mina opinioner och mina syften i denna stora fråga. Och skälet härtill är ingalunda, att tidningsutgifvare icke veta bättre. De äro ej sådana personer, som tillfälligtvis uppträda på platformer, och som, äfven om de äro parlamentsledamöter, icke synas begripa hvad deras medbröder sagt. Tidningsskrifvare äro deremot män af tillräckligt mycket förstånd och skarpsinnighet för att fullkomligt kunna begripa det. Och jag anser derföre folket ha rätt att beklaga sig öfver dem, då de med berådt mod, med vett och vilja misstyda mig. För att ännu tydligare söka visa huru föga träffande bilden af samtidens politiska personligheter ofta utfaller för den vetgiriga allmänheten, då den nödgas betrakta dem genom vissa svenska tidningars underliga synglas, vilja vi ytterligare anföra ett prof på huru Times ifrågavarande artikel blifvit eciterad af vår värde kollega. Times yttrar nemligen i slutet af-sin artikel följande ord: Om han (hr Bright) någonsin lägger fram en bill, så kommer den att sammontattas vida mer entigt de i Edinburgh utvecklade grundsatser, in enligt dem som uttalades i hans första tal i Birmingham. Denna period återgifves af Svenska Tidningen på följande sätt: Om han någonsin lägger fram en bill, så skall. den stå mycket säkrare på de grundsatser han utvecklat i Edinburgh, än på dem han uttalade i Birmingham,. Hvar och en finner lätt den väsentliga olikhet, som här eger rum emellan len ena och den andra af dessa ordställninzar; och då Westmanlands Läns Tidning i sitt afgifna testimonium om Svenska Tidningen bland annat yttrar, att man icke genom någon annan tidning kan erhålla så fullstänliga öfversigter af ställningen i utlandet som Svenska Tidningen, så lärer detta vackra betyg. såväl i allmänhet, som särskilt med afseende på den engelska valreformen, vittna derom, att Westmanlandstidningen icke har stora anspråk i fråga om ett opartiskt redogörande för den, politiska ställningen i utlandet eller också, att hon: till följd af sin vidunderliga, från en s. k.-demokratisk och liberal. ståndpunkt utgående fientlighet mot lika rösträttens tillämpning i de svenska valordningarne funnit en viss tillfredsställelse deri, att se äfven de liberala reformsträfvandena i utlandet karrikeras, hånas och förvrängas. Då vidare Times talar om de äfven af hr Bright insedda skäl, som. förbjuda att gifva hvarje valman precist lika rösträtt, så synes tydligt af sammanhanget och af det föregående, att här ej är fråga om någonting annat än anordningen af valmansdistrikterna;: Men då just. detta sammanhang och detta föregående blifvit af Svenska Tidningen i dess referat öfverhoppadt, så kunde läsaren lätt komma eller ledas till den slutsatsen; att här fråga vore: om någonting tämligen lika ljudande men i sjelfva verket mycket olika, nemligen bvad man-vanligen -kallar -likarösträtt, och sålunda föreställa sig, att Englands mest lästa tidning skulle ha dragit i härnad emot den ene valmannens likställighet med den andre inom samma valkollegium; en kamp, som väl hädanefter likasom hittills lärer få blifva vår värde kollega och dess sköldhållare inom svenska pressen uteslutande förbehållen. Senare ankomna tidningar meddela nu redogörelse för det af hr Bright i Glasgow den 21 dennes hållna tal. Han visar der bland annat såsom ett prof på den vidunderliga ojemheten i valmansdistrikternas fördelning, att under det 101 köpingar i Stora Britannien och Irland med ett sammanräknadt skattlagdt egendomsvärde af 7,434,000 sända till parlamentet 126 ledamöter, så ha Edinburgh och Glasgow, med ett egendomsvärde som uppgår till. 7,800,000 , ej rätt att sända mer än 4! Talaren var öfvertygad, att, i fall man nu förändrade representationssättet, så att man behandlade den stora massan af folket med en ädel billighet, om ock ej detta kunde ske på annat sätt än att man förut gjorde sig af med en eller två ministerer, den 1859-följda politiken skulle innan 20 år gått tillända, befinnas. ha varit -en åtgärd af verklig statsmannaklokhet. Hr Bright försvarade sig vid samma tillfälle emot sina motståndares och deribland synnerligast Times påståenden, enligt hvilka han förmenades hafva oupphörligt jemkat och nedstämt sina anspråk. Independance Belge gör härvid den ganska riktiga anmärkningen, att det icke är hr Bright som förändrat-sina åsigter, uten de, hvilka till en början sökte kämpa emot honom, men som nu nödgats efterhand ge vika för den väldiga allmänna opinion med hvilken han öfverflyglat dem. Detta utgör ett af de mest slående bevisen för den växande styrkan i den af honom organiserade agitationen, som hittills nästan ensamt af honom -uppburits. E—210croa Kronprinsen-regenten har i dag hållit kon