Aftonbladet – 30 december 1858, sida 2

läger, det stora Citybladet funne för godt att i en tvär vändning, under betäckning af några skickligt sagda sofismer, en och annan med komisk effekt anlagd grekisk myth, gå öfver tll det liberala lägret. Knappast väntade, vi, då dessa ord nedskrefvos, att vår förutsägelse skulle så snart gå i fullbordan, som händelsen verkligen blifvit. Times har under de senare dagarne i afseende på sin ställning till reformrörelsens hufvudman, Bright, gjort en af dessa plötsliga omkastningar; som karakterisera nämde blad och på hvilka vi häntydde då vi förätsade möjligheten deraf, att Times äfven ireformfrågan kunde i en tvär vändning gå öfver till det liberala lägret. Ifrån att ha sökt på allt sätt förhåna och förlöjliga hr Bright och framställa denne reformens förkämpe sår som föga annat än en fantast, en dåre, medgifver Times nu, med anledning af hans tal i Edinburgh, att han är ganska resonlig, och att hans grundsatser och förslag dock icke äro så helt och hållet opraktiska. Man må dock ej föreställa sig, att Times nu medgifver sig förut ha haftorätt och kommit på andra tankar. Visserligen icke. Det är Bright som skall ha förändrat åsigter, det är han, som intagit en ny ståndpunkt, så att Times numera icke har anledning att behandla honom så som tillförene.. Förändringen är så plötsligo — heter det i Times — att man väl må betvifla dess varaktighet, men stor är den för visso. Abstrakta principer af oändlig storhet krympa ihop till grundsatser af vanligt praktiskt mått och ingenting tyckes numera ligga vår talare så mycket om hjertat, som att utplåna det intryck, hvilket han med så mycken kraft och skicklighet arbetat på att frambringa. Detta Times. Saken är dock i verkligheten den, att Times börjat finna, att Brights ord vunnit en sådan genklang hos folket, att det icke längre går an att förhåna och förlöjliga honom samt karrikera hans yttranden och afsigter. Vidare har Bright sjelf tagit sig för att i sina senare tal ådagalägga, att Times beljugit honom, förvrängt hans yttranden och lagt honom i munnen saker, som han aldrig sagt. Och då det således icke längre gick an att fortsätta förvrängningarne och osanningarne, då heter det, att hos Bright inträdt en plötslig förändring och att han numera endast förfäktar grundsatser af vanligt praktiskt mått, hvaraf följer, att Times nu, om reformrörelsen fortfar att vinna terräng och Brights anseende fortfar att stiga, kan hvilken dag som helst ställa sig på hans sida och börja att af alla krafter understödja honom. Å Den ifrågavarande Timesartikel, hvaruti Brights Edinburghstal kommenterades, har emellertid beredt Svenska Tidningen ett med synbar belåtenhet omfattadt tillfälle att medelst citationer ur det stora engelska bladet söka ådagalägga huru ringa afseende bör fästas på den ryktbare reformvännen och den stora sak, för hvilken han börjat agitera. Skada blott, attlikasom vid en närmare granskning Times citationer och den belysning, i hvilken bladet vill framställa hr Bright, torde komma att-befinnas mindre tillförlitliga, så äfven vår värde kollegas uppfattning och framställning af Times orakelspråk lärer befinnas vara föga exakt. Så yttrar t. ex. den engelska tidningen: Han (hr Bright) — — är till och med rädd att vi skulle ge landsbygden för mycket makt, och derigenom rubba beståndet af den vördnadsvärda institutionen, öfverhuset.. : Någonting dylikt ha.vi ej kunnat upptäcka i det tal, som i Edinburgh hölls-af hr Bright, hvilken visserligen klandrade hr Newdegate för dennes förordande af en utsträckt valrätt för grefskapen, men af det tydligt uttalade skäl, ätt aristokratiens inflytande härigenom skulle ökas. Om den vördnadsvärda institutionen visar han, att den egentligen icke representerar någonting annat än sina egna personer och familjer. ; I afseende på den motsägelse Times trott sig finna emellan talarens yttrande i Birmingham i fråga om lika valmänsdistrikter och hans i Edinburgh uttryckta oppinion om samma fråga, medgifver väl Times, att de här betecknade orden icke förekomma i det ur Birminghamtalet anförda stället, men att då talaren, efter att i allmänhet ha utlåtit sig om olämpligheten af valmänsdistriktens vidunderliga ojemnhet, yttrat: Här skall man väl invända, att jag icke får vända mig till Förenta Staterna i Nordamerika, så kunde, enär just der likhet i valmansdistrikter förefinnes, intet tvifvel om meningen ega rum. Detta af Times gjorda medgifvande förbigås icke blott af Svenska Tidningen, utan den yttrar om denna del af Timesartikeln följande: Efter att vidare genom nya utdrag ur talet i Birmingham hafva vederlagt hr Brights påstående 1 Edinburgh, att han aldrig skulle hafva. sagt det som hans motståndare lagt honom i munnen, fortsätter Times c. Brights yttrande härom: har följande lydelse: Alltsedan jag började skrifva eller tala i :reformfrågan, har jag aldrig yttrat en enda -stafvelse om hvad man kallar lika valmansdistrikter, icke derföre, att om vi.nu hade till uppgift att i Australien organisera en ny representation, eller i Förenta Staterna lägga grunden för en republik, jag skulle vilja förneka rättvisan och klokheten af en dylik åtgärd, men jag är en af dem, som icke förorda någon förändring för blotta förändringens skull ; Att man i fråga om ett sedan sekler inrotadt och af mäktiga intressen omgärdadt missbruk, kan i allmänhet ogilla och beklaga detsamma, utan att derföre Vilja påyrka dess ögonblickliga: afskaffande; synes lika litet hafna sn oso åkkstkisneännnötnonn vetet skulle han icke velat göra något mera. EE ENE SAG AT