Aftonbladet – 29 december 1858, sida 3

emedan jag hitills endast sett få af dem. Ehuru Enaglands inflytande på amerikanska vestern är ingenting mindre än obetydligt och det visserligen äfven här har många representanter, så inverkar det dock vida mer inlirekt och på afstånd genom sina kapitaler än direkt och personligt. genom sina koloniister. och jordbrukare. :Jag talar här ej om skottar och irländare, utan om de egentliga engelsmännen. Afskiljer man ytterligare från dem Welshmen, och Cornishmens ( olk från Wales och Cornwallis), såsom icke fullblodiga engelsmän, och dem man träffar öfverallt, i synnerhet vid bergverken i: de nordvestra delarne af landet, så är den egentlige anglosachsiske kolonisten från England här i Förenta Staterna, om ej en sällsynthet, dock oändligt mycket sällsyntare än nästan alla de öfriga, jag tror till och med äsnu -sällsyntare än den skandinaviske, som i de nordvestra staterna redan räknar en liten kolonistarme af mer än 60.000 själar. Men de engelska kapitalerna deremot, de ligga och arbeta här i alla jernbansföretag och alla andra storartade spekulationer. Dyersville är visserligen ingen stor och berömd stad och skall ej beller någonsin bli det. Men det är en af dessa små orter, som här i landet flocktals uppväxa, och betraktändet af en sådan liten stad, som kan tjena till typ för en hel klass, är just derföre nära nog lika intressant, som undersökningen af ett Cincinnati eller ettS:t Louis. : Det är Makoquetas lilla flodsystem, som utgrenar sig på prairierna bakom Dubuque och samlar befolkningen i sina dalar. En gren af denna Makoqueta eller Björnflod har i midten af sitt lopp ett något hastigare strömfaäll och bildar ett slags katarakt, hvarmed tillika en liten sammanträngning af flodbädden är förbunden; Detta förträffliga läge utspejades snart af det kritiska ögat hos en af dessa pionietrer, som genomströ:va landet för att söka sig en bostad, och han dröjde ej att sätta sig i besittning af denna position, som ännu saknade egare. Han Hade ej stort kapitål; men han kunde fälla träd och slå en bro öfver strömpasset. Han gjorde det för det allmänna bästa, utan att någon betalade . honom en vitten derför. Den naturliga följden var att alla, som drogo mot vestern och måste passera Makoqueta, kommo till nybyggarens bro. Han affordrade dem ingen bro-: afgift; men han bygde bredvid sin bro ett hus och packade det fullt med alla möjliga nyttiga varor, som han utbjöd åt sina bropassagerare.. Då de alltid behöfde än ett än ett atinat och han höll resonnabla priser, så betalade sig hans bro ganska bra. Från flera håll banade sig vägar fram till bron, och man vet, huru fast en sak slår rot när den en gång blifvit en vana. Liksom i andra fall, så beror äfven vid-utbildningen af ett vägnät ofantligt mycket på den allra första riktningen. det fått. Den första gamla bron af ohuggna trästammar är redan ersatt genom en något bättre. När man en gång beslutar sig för att anlägga en allmän farväg genom grefskapet, så blir det utan tvifvel en nödvändighet att lägga den i riktningen af denna bro, och måhända skall, då äfven sedermera en större landsväg nödgas följa den i denna riktning gifna impulsen. Min brobyggare var äfven snart i stånd att draga nytta af det lilla vattenfallet i grannskapet. Han bygde för sina hopsamlade penningar en vattenqvarn, och liksom han genom bron gjort de resande beroende af sig, så lät han nu äfven genom qvarnen jordbrukarne i trakten skatta till sig. Den som här en gång vunnit en sådan fast punkt, han förmår lyfta verlden af sina hasar. Det uppstår strax ett tillopp af folk, och len i rörelse satta. bollen växer af sig sjelt som en lavin. Uppbyggaren af en spång och njölnaren tänka genast på inrättandet af en torgplats och blifva städers grundläggare samt sifva dessa städer sina namn. En sådan liten stads nästa och mest gyllene tröm är alltid strax en jernväg för att derisenom sammanväxa med den öfriga amerixanska verldens jättekropp, och huru såiana drömmar här förverkligas, visade oss i närvarande fall den omständigheten, att vi på vår utfärd mötte en af staten Illinois förnämste ingeniörer, som var stadd. på återresa från. Dyersville och med kännareblick tagit hela ängen i skärskådande. Vi bade ett litet samtal med. honom, och han berättade oss. ut-ban funnit terrängen mycket fördelakti och skulle. förorda anläggandet af en jernpanaci denna riktning. Jag anser det ej osanolikt att denna bana, i det ögonblick jag skrifver detta, redan är färdig. Vi framkommo. mot aftonen till vår stad, 1. v. s. till de i skogen kringströdda trähus, som redan grupperat sig omkring bron och ivarnen: Belägetiheten var ganska täck; öfverallt ekdungar; floddalen hade ett vänligt och leende utseende samt var på sina ställen till och med af en. pittoresk skönhet. Till höger om köpingen låg em-liten sjö och: på anilra sidan om floden sträckte sig en sto och jemn prairie, i bakgrunden omsluten at vackra ekdungar, och då man sade mig, att det i Iowa funnes en mängd sådana och ännu vackrare belägenheter, så stegrades ännu mer min beundran för detta land. å Vi gjorde dagen derpå en utfart till prairien i vester och besökte der en engelsk farmer, som bygt sig ett litet inbjudande hem i en skogsdunge vid. randen: af prairien:. Vi funno i-honom en: mycket bildad och tänkahde man. I hans hus fattades hvarken ja komfort eller elegans, ej Heller ett utsökt bi-tk bliotek af engelska klassiker och de bästa !fi naturhistoriska arbeten. Hans trädgård var ite len förträffligaste ordning. och rikt försedd med: allehanda växter, hvilka till en del en-!h dast på försök blifvit af honom der plantei! rade. Det var tydligen en man af smak, si kunskaper och god uppfostran, och för mig! var det något helt öfverraskande, att en man tl af sådana egenskaper kunde lefva här midt i IM let ännu mycket unga Iowa och omgifven af i g så mycken komfort, som till och med hos; tt våra landtbrukare af herrskapsklassen är säl (d vnt. ( 2 Ur re bn de an 3 Så