Aftonbladet – 27 december 1858, sida 2

Magistraten ooh valordningsfrågan. Vid det yttrande, som Stockholms magistrat vidfogat sitt till öfverståthållareembetet insända förslag till valordning, medföljde såsom bilaga ett transumt af magistratens den 4 dennes hållna protokoll, utvisande den meningsskiljaktighet, som vid valordningsförslagets behandling ibland magistratens ledamöter egt rum. Vi ha tagit kännedom om denna bandling och funnit den del deraf, som angår frågan, huruvida magistraten skulle medsända något eget utlåtande i ämnet eller ej, vara af det allmänna intresse, att vi här meddela -ett detta ämne särskilt angående Transumt af magistratens protokoll, hållet å Stoekholms rådhus den 4 December 1858. S. D. I följd af den 27 sistlidne November fattadt beslut, förekommo till behandling hos magistraten de af dess herrar komiterade ingifna förslag till 1:o Valordning för Stockholms stad, om hvilket förslags särskilta punkter här nedan vidare förmäles, och 2:0 Magistratens utlåtande i detta ärende till öfverståthållareembetet. Hr justitieborgmästaren yttrade: Först böra herrar komiterades afgifna förslag blifva föremål för magistratens behandling, men jag beder derjemte att, vid Mfverläggningens början, få fästa magistratens uppmärksamhet på en omständighet, som jag anser vara af synnerlig vigt. För min del finner jag nemligen det vara lämpligt, att magistraten, såsom vaikorporation, jemväl uttalar sin åsigt, hurudan, efter dess uppfattning valordningen för Stockholms stad bör vara. I detta ändamål har jag skrifteligen uppsatt min mening, som jag beder att få uppläsa. Det beror af magistratens herrar ledamöter, huruvida denna äsigt af dem delas. Om detta ej inträffar, är det dock mig obetaget, såsom en af de valberättigade, att yttra mig, och min mening gäller då, såsom reservation. Hr justitieborgmästaren uppläste ett skriftligt anförande af denna lydelse: Jag hade önskat, att magistraten, sedan den nu ogillat, hvad den, såsom valordning framställt, skulle sätta något annat i stället, ller, med andra ord, framkomma med något, som magistraten kunde gilla. Då nu detta icke sker, ber jag att få uttrycka min enskilta åsigt i frågan, såsom röstberättigad. Förslaget till valordning passar för hvilka grunder som helst, och jag gillar den således med nedannämda förändringar: 1:o Att, i stället för personlighetsprineipen, den srundsats bort göra sig gällande och uttalas, att en hvar, i mån af hvad han i permanenta skatter erlägger till staden, bör ega röst sålunda, att en röst eger rum för skattebidrag till och med 20 rdr, två röster 5r skattebidrag till och med 40 rdr, tre röster för skattebidrag till och med 60 rdr, fyra röster till och med 80 rdr ochkfem till cch med 100 rdr, eller derntöfver, och är detta det högsta röstetalet. Villman gå högre i röstetal, till exempel till 10, så kan samma grund följas för beräkningen uppåt. Allgraderad skala blir alltid ett foster af godtycket, huru den än må uppgöras. Min mening är emellertid, att förekomma, det icke allt för mycken öfvervigt skall tillarkännas någon, de minst beskattade eller de förmögnare klasserna. Jag anser mig hafva genom detta förslag gått personlighetsprincipen, hvilken obestridligen är den mest naturliga och enkla, så nära, som möjligt och tidsförhållanderna medgifva. 2:0 Den indelning af valkretsar, som komiterade föreslagit. eller siu, efter stadens uppbördsdistrikter.