kretsmåttstocken. Den föreställer en kretsfot, delad i 10 kretstum och hvar kretstum i 10 kretslinier. Behöfver man nu veta omkretsen när diametern är gifven, så mäter man diametern med en vanlig decimaltumstock; och lika många fot, tum och linie: som diametern då har, lika många kretsfot, kretstunoch kretslinier har periferien, mäten med kretsmått stocken. Behöfver man veta diametern, när man i rakt mått känner den längd som omkretsen utgör, s mäter man denna längd med kretsmåttstocken; och lika många kretsfot, kretstum och kretslinier, son kretsmåttstocken visar, lika många fot, decimaltun och decimallinier, på den vanliga tumstocken, håller diametern. Naturligtvis kan man förfärdiga en dubbel elle: sexdubbel kretsmåttstock, motsvarande en i decimaltum eller decimallinier indelad aln eller famn, när man har oftare behof af så stora mått. Vid kretsformig ihopböjning af tjockare ämnen, t ex. stångjern, svart bleck, jerntenar, papp m. m.. måste man ihågkomma att rätta kretsmåttet efter cirkelns midtlinie, och tillägga ytterligare hvad som kan behöfvas för omvikna fogar. — Äkta grönt på ylle och siiko, med krom oxid. Af Franvillon. (Brevet dInvention XXVII. Dt genom blandning af indigoblått, berlinerblått och bresiljblått, med krongult, quersitron, vau, m. m. åstadkomna gröna färger äro icke äkta, utan förändras lätt under den grönfärgade varans brukning man har derföre begynt använda kromoxid till färg ving och tryckning på bomull och linne, enligt en bekant uppfinning af Camille Köchlin i Mihlhausen men för ylle och silke har uppfinningen icke kunnat användas hittills. Franvillon har nu löst detta problem. Han betar godset med en i köld mättad lösning a! tvåfaldt kromsyradt kali (det i drogisthandeln vanli gaste kromsaltet), och för vissa slags varor med ev kromsyrehaltig blandning, som fås genom lösning af 24 vigter tvåfaldt kromsyradt kali i 120 vigter vatten, hvartill ytterligare sättes 250 vigter koncentre rad svafvelsyra. Betsningen sker vid vanlig luft värma; för vissa varor fordras likväl 30? till 509 OC. högre värma. Det betade godset upphänges några timmar i mörkt rum, eller så att kromsaltet är skyddadt emot ljuset fotografiska verkan derpå, hvarefter det, ännu fuktigt, behandlas med svafvelsyrlighet; antingen medelst vanlig svafling allenast, eller med vatten som innehåller svafvelsyrlighetsgas. Svafvelsyrlighetsgaser reducerar kromsyran i ögonblicket, och godsets ef betsningen brungula färg blir grön. Vid godsets ur köljning fastnar färgen outplånligt. — Genom till sats af mer eller mindre arseniksyrlighet eller arseniksyra till betan, fås en mängd gröngrå skiftningar, alla äkta; och då kromoxid är ett lika kraftigt bets ningsmedel som lerjord och jernoxid, så fås äfven e mängd andra skiftningar, vid utfärgning eller tr ning med krapp, konsjonell och andra färgämnen. — Eldslåokningsdesornas innehåll. (Eftet Schweiz polyt. Zätschrift. 1858.) Man har i Zöri polytekniska laboratorium undersökt dessa så my u!puffade eldsläckningsdösors innehåll och funnit det vestå endast af ett slags fyrverkerisats, sammansatt af 58,53 plet salpeter, 36.33 svafvel, 3,14 kol, 0,15 sand och 1,25 jernoxid. Den sistnämda beståndsdelen tycks icke hafva annat ändamål, än att genom sin röda färg dölja de öfriga. Tänds dezna blandning, så förbrinner den stilla och utvecklär svafvel syrlighetsgas, hvilken, som bekant är, släcker eld, nemligen i täppta rum. Den -qväfver äfven menniskor och djur. Medlets qväfvande egenskap och dess brukbarhet blott i täppta rum göra dess användning ganska inskränkt, i jemförelse med bruket af vatten Mah bean dont