Aftonbladet – 20 december 1858, sida 2

Article Image
ders poptdära institutioner, då angifves man genest inför ötverhuset såsom dålig patriot. Del tal, som jag höll i Birmingham, har blifvit klandradt, emedan jag vågade säga, att familjetrefnaden vore större i Amerika än öfverallt annorstädes; men har icke lord J. Russell följande dagen, vid vetenskapsocietetens sammankomst, sagt i fråga om Newyork och Lonisiana, att dessa länders lag. samlingar äro på så enkelt sätt ordnade, att det icke åtgår mer än några dagars studium för att förstå dem? Välan, är detta icke att gilla de amerikanska inrättningarne? Grefve Carlisle har på samma sätt, för ätta år sedan, uti ett offentligt föredrag gjort rättvisa åt dessa institutioner. Jag kan försäkra, att jag ingalunda önskar här införa de amerikanska institutionerna, men jag bör dhålla det pästående, att engelska folket Dekinner g under vilkor, som utgöra tillräcklig grund för det att ega fullkomlig valfrihet. Nu frågar jag er, om vi kunna verkställa ett sådant förslag eller göra något för att bringa oss närmare dess verkställande En fara väntar oss visserligen. Det är möjligt och till och med ganska sannolikt, att om den nuva rande styrelsen framlägger en bill, som icke mot svarar hvad vi hafva rätt att vänta, skall en kombination uppstå mellan en del af whigs samt regeringen, i ändamål att understödja denna bill. Om detta skulle inträffa, vore det en stor olycka, men denna olycka skulle endast komma att räcka för en tid. Detta vore ett olyckligt steg från whigs sida: deraf skulle blott det resultat uppstå, att aristokra tien, som är emot fria parlamenter, skulle ställa sig på den ena sidan, och vi, som anse oss mera demo. kratiska i våra åsigter och böjelser, på den andra jag tror mig kunna säga, att om en sådan förän dring egde rum, skulle hvarje nytt val gifva tillväx åt det demokratiska partiet (hör, hör!), och der opposition, som blifvit gjord emet de populära åsig terna, skulle gifva upphof åt en ovilja mot de hö. gre klasserna, hvilken blefve svår att tillbakahålla (Bifall. Jag slutar. I hvad som mig sjelf rörer skall jag blott tillägga några ord. De, som tro mig repre sentera en betydande fraktion af den allmänna me ningen, hafva bedt mig till nästa session uppsätta er bill för att framläggas för underhuset; jag har gjor allt hvad som på mig berott för att afböja en så dan ära, utan att utsätta mig för anklagelsen at vilja vika från hvad jag anser såsom en hög pligt om jag har besegrat min tvekan, är det icke af få fänga, ty kärlek till ryktbarhet har aldrig utgjor driffjedern i mitt politiska lif. (Bifall.) Från höjden af denna plattform vänder jag mig icke ensamt till er, mina herrar, utan till alla min: medborgare; om de önska reform, om de tro på mir öfvertygelse och min heder, om de hafva förtroende till de män, som dela mina åsigter och understödj: mig, må de då förena sig uti sina städer, sina kö pingar, sina byar; må de öfverallt i sina församlin gar, hvarest ordet är fritt, sammankomma och tala må de fatta beslut och ingifva petitioner! (Bifall. Och om de göra detta, tror jag mig kunna lofv: dem, att de icke skola behöfva vänta länge innar de äro i full besittning och full utöfuing af de poli tiska rättigheter, som äro nödvändiga icke mindre för det nationella intresset än för befästandet a konstitutionens grundsatser..

20 december 1858, sida 2

Thumbnail