Aftonbladet – 13 december 1858, sida 3

tillgå som ofvan är föreslaget, samt lönen til skolverkets nytta användas. En särskilt upp bördsman af hemmansröntor och arrenden c Hvidtfeldska gymnasieoch skolgodsen i Göte borgs och Bohus län lärer ock finnas, hvar med troligen på samma sätt kan förfaras. 19:o Så länge nuvarande, med fullmakte: försedda regementsoch mönsterskrifvare sam skolgodsuppbördsmän finnas, borde de full göra de göromål de hittills haft eller lämpligen kunde dem i stället åläggas, undanta: gandes de göromål, som vid förändringen fö! dem tpphörde. I saknad af alla nödiga upplysningar i äm: net, är möjligt, att något härvid blifvit förbi gånget, som bordt upptagas, eller misstag i någon del af de anförda närvarande förhållanden egt rum, utan att det dock synes kunna verka mot förslagets verkställbarhet. Hvad krigskollegium i sitt und. utlåtande i frågan anfört och icke genom det ofvannämda är att anse som vederlagdt, erfordras icke att till granskning upptagas, såsom så underhaltigt och blottadt på giltiga skäl sam i viss mån äfven sårande för militären, att det till och med synes mindre värdigt för et rikskollegium att dermed framkomma. I tidningen Aftonbladet har det ock blifvit bemöt såsom det förtjent. Att de af indelta armåns befäl, som taga fullständig kännedom af förslaget, sådant det ofvan blifvit framstäldt. skulle vara emot detsamma, kan man icke föreställa sig. Det kan aldrig leda till annat än förmån för denna kår, aldrig till någon förlust hvarken nu eller i framtiden. Ma skall verkligen vara bra rotfast i gamla fördomar och ha bra klent omdöme, för att piåstå, att, såsom krigskollegium anfört, det för landets försvar vigtiga indelningsverket förryckes och med äfver:yr för dess bestånd rubbas deraf, att befälet icke sjelft skulle uppbära dess anslagna hemmansräntor och kronotionde, utan i stället få dem. i penningar af kronan qvartaliter fullt ut restfritt erlagde: att hästhemmansräntor vid de afsutna kavalleriregementerna, som i stället blifvit fotfolk, samt ett mindre antal boställen för en personal, som dels ej mera finnes, dels ej lämpligen borde med sådana förses, blifvit till kronan indragne. Hvad skall befälet vid den stora del af armån och vid flottan, som med kontant aflönas, tänka härom? Ty ingen rubbning har någonsin satts i fråga hvad den indelta soldatens eller ryttarens lönevilkor ansår, och hvilken inrättning, såsom 80 8 regeringsformen, emot hvad krigskollegium uppser, också tydligen utmärker, innefattar den egentliga och för landets försvar vigtiga del af indelningsverket; utan hvad i nämde del af kollegium anföres, måste endast gälla befälet, hvars stora, och öfver det penningelönagande befälet upphöjda, förmåga att försvara landet skulle bero derpå, att det hade nemmansräntor och kronotionde sig upplåtna och sjelft finge genom egna, af kronan dock mufvudsakligen aflönta, uppbördsmän uppbära lem. För öfrigt, då tjenstemannakåren med skäl lagar öfver ringa löner, är första vilkoret för öneförbättring, att tillse, om icke besparing san vinnas genom en förbättrad organisation vf tjensterna eller indragning af dem, som iro umbärliga och onödiga. Så länge man j vidtar denna åtgärd, utan låter allt bli i itt sekelgamla skick, kan man ej med skäl ränta att lönerna förhöjas.