Aftonbladet – 13 december 1858, sida 2

STOCEHOLM den 13 Dec. Den af hufvudstadens magistrat beslutade kallelse till nyt. sammanträde i valordningsfrågan instundande fredag den 17. dennes kl. 11 f. m. har i dag blifvit synlig i Stockholms Dagblad. Att sluta af ordalydelsen i denna -kallelse blir ändamålet med sammanträdet endast att gifva de valberättigade del af det förslag till valordning för staden, hvilket magistraten numera upprätrat. Den rol, som tilldelas de valberättigade sjelfva, blir således den af passiva åhörare. Magistratens kallelse ger icke med ett enda ord den aflögsnaste häntydning derom, att någon den ringaste åtgärd från de valberättigades sida vid detta tillfälle bör eller får ifrågakomma. Uti magistratens beslut af den 16 Oktober hette det visserligen, att det blifvande valordningsförslaget skulle vid särskilt utlyst sammanträde delgifvas stadens röstberättigade in nevånare, på det att hvar och en som kan finna sig befogad at deremot afgifva påminnelse, må lemnas tillfälle att sin talan i sådant afseende iokttaga och bevala; men den utfärdade kallelsen tyckes gifva vid handen, att åtminstone vid nu ifrågavarande sammanträde några sådana, påminnelser icke få afgifvas. . De valberättigade skola också svårligen kunna vara derpå beredda, då förslaget icke kungöres vara på förhand tilgängligt till granskning. Skulle magistraten hålla sig strängt till ordalagen i sin egen kungörelse, som uttryckligen begränsar föremålet för fredagens sammanträde till delgifvandet af förslaget, så skulle hon icke ens kunna vid detta tillfälle lemna föreskrift om sättet och formen för påminnelsernas afgifvande. Huru magistraten sjelf uppfattar betydelsen af sin kallelse och hvad hon anser konna på grund af densamma företagas och åtgöras, känna vi likväl icke, och vi äro långt ifrån att vilja med stöd af de i kallelsen begagnade ordalagen äfventyra en förutsägelse om hvad denna vällofliga korporation ämnar göra eller icke göra. Det tjenar till ingenting att nu anställa några betraktelser rörande de formella besynnerligheter, som härvid förete sig. Vi ha redan tillförene uttalat vår öfvertygelse om olagligheten af frågans hänskjutande till klasserna och hela det förfaringssätt, som i sammanhang dermed föreskrefs genom det bekanta magistratsbeslutet af den 16 Oktober; Hvad som nu sker är endast ett fortgående på den då beträdda vägen, och om, såsom vi tro, hela denna väg är oriktig och lagstridig, måste förhållandet vara enahanda med hvarje särskilt steg, som på denna väg tages. Något underligt ter det sig dock i alla händelser, att se de valberättigade — dessa valberättigade åt hvilka grundlagen tillförsäkrat rättigheten att om ändring i valsättet öfverenskomma — sammankallas för att få del af den valordning, som magistraten utarbetat. Men det är icke oss, det är regeringen som det tillkommer att afgöra, om en på sådant sätt tillkommen ändring i valordningen kan anses ha tillkommit, såsom grundlagen säger: genom de valberättigades öfverenskommelse. De valberättigade lära tillsvidare icke ha något annat att vid den saken åtgöra, än att afbida regeringens yttrande äfven i afseende på det formella af frågans behandling, hvilken utan tvifvel kommer att i besvärsväg underställas K. M:ts bepröfvande. : Medan valordningsfrågan åter är på tal, kunna vi icke underlåta att göra. några af våra medbröder inom pressen uppmärksamma på ett missförstånd, som egt rum i afseende på Aftonbladets yttrande om hvad som bör vidgöras af de valberättigade i de städer, som få sina valordningsförslag af regeringen ogillade, och särskildt hvad hufvudstadens valberättigade böra företaga, om äfven de, såsom antagligt är, få sitt valordningsförslag ogilladt. å i) Några tidningar påstå, att Aftonbladet yrkat, att de städer, som antagit lika rösträtten, skola vidblifva sina beslut och icke öfverenskomma om något annat valsätt. Detta är icke förhållandet. Aftonbladet har vid ett tillfälle omförmält det faktum, att vi hört en mängd af hufvudstadens valberättigade uttala en sådan åsigt; men Aftonbladet tillade för egen del, att det ansåg denna fråga böra blifva föremål för öfvervägande först sedan sanktion verkligen vägrats. Aftonbladets yttrande, som förekom i n:o 275 för den 26 November, var för öfrigt helt kort och vi omtrycka det sålunda här till förekommande af alla vidare misstydningar. Vi yttrade den 26 November: Vi ha hört en mängd valberättigade uttala den åsigt, att en vägrad sanktion icke kan anses utgöra ringaste skäl för de valberättigade att ej förnya sin öfverenskommelse om den lika rösträttens och de samfälda valens antågande, hvartill de å sin sida äro lagligen berättigade, och att risken, att hufvudstaden skulle, genom ett sådant vidhållande af de valberättigades åsigt, råka att blifva vid en riksdag alldeles orepresenterad, torde vara vida större för regeringen än för hufvudstaden. Då wvi emellertid för vår del gilla den åsigten att denna fråga bör blifva föremål för öfvervägande först sedan det visat sig att sanktion verkligen vägras, så onse vi oss icke behöfva i denna punkt nu uttala oss.n Engelska pressen har öfver Montalemberts benådning och! den dömdes protest deremot yttrat sig på olika sitt, alltefter de olika politiska skiftningar, som representeras af denna press särskilda organer. Times yttrar sig i en skarp . artikel med vanlig bitterhet emot ön Väse BONE SN, Ke lt VE JR EG. INR I VA SSE, SNORRES AA 3 På ATL