XVI . I Köpenhamn ooh på Amager. Innan vi gå vidare i krigshändelserna, torde vi få återkalla i läsarens minne de begge ynglingarne, som vi lemnat i den förvisning Louise Gonzaga funnit för godt att föreskrifva dem, och der de, undanskymda för verlden, utvecklat egenskaper som berättiga dem till större . fordringar på dess ynnest, då de en gång skulle återvända dit. Utom att det mödosamma gränskriget mot halfvilda stammar utbildat deras gestalter till mera kraft och härdighet, hade frånvaron af det konstlade lifvets inflytelser och det thy: åtföljande behofvet att ännu närmare hålla sig sammanträngda till hvarandra bibehållit deras karak-. terer i ungdomsfrisk renhet och gifvit den spänstighet och nerv åt hvarje känsla för det ädla och rätta, som lyckans och medgångens tider så ofta förslappa. Sedan drottningen, med alla de medel hennes rika uppfinningsgåfvor stälde heme till buds, satt bjulen i gång till genomdrifvandet af tronföljdens erkännande åt Condeås son, och Johan Kasimir insett icke allenast fåfängligheten af sina sangviniska förhoppningar till förmån för sin ömhets föremål, utan också den dom af förvisning och glömska som der