Aftonbladet – 9 december 1858, sida 3

men uttaladt med manlig stämma: Ynglingar! Riden sakta öfver bryggan! Detta är svenska språkets ära, endast i dess ljud! Ränteoch Tiondeuppbörden. Till Redaktionen af Aftonblade. I tidningen Aftonbladet n:r 99 för sistlidet får. har kännedom blifvit meddelad om såväl . kammarkollegii och statskontorets, som krigskollegii på regeringens befallning afgifna utlåtanden i den af regeringen till dem framställda fråga, om och med hvilka 1ärmare bestämmelser uppbörden af räntor och tionde, scm läro åt ombetsoch tjenst-män, allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser indelta, eller såsom ersättning för vissa hemman och lägenheter åtföljande besvär anvisade, eller vissa stater tillerkärda, må lämpligen så kunna anordnas, att alla sådana räntor ooh tiondesparmål, äfvensom lösen för de senare, när den icke blifvit till leverering in natura uppsagd, inginge till kronan genom dess uppbördsmän, och v derbörande räntetagare i ersättning derföre. af kronan erhölle, jemte forsellönen, motsvarande belopp, vare sig i spanmål eller penningar, efter de i kgl. kungörelsen den 11 Maj 1855, angående sättet för grundräntas och kronotiondes utgörande, stadgade beräkningsgrunder; hvarvid äfven borde utredas, huruvida sådan ersättning för hvarje års räntor och tionde må räntetagare, som på förhand afstå från rätligheten att mottaga in natura afradsoch tiondespanmål, tillgodokomma qvartalsvis, under samma år, med beräkning under årets första qvartaler efter det medelpris, som för näs:föregående året varit bestämd, men med iakttagande vid 4:de qvartalets liqvid af den höjning eler sänkning i belopp, söm kan bli en följd deraf, att förändring i medelpris under året inträffar.? Att förenämde förslag, hvilket af kammarkollegium och statskontoret blifvit tillstyrkt, men af krigskollegium -afstyrkt, och hvarom äfven vid sista riksdag varit fråga, är i allmänhet ur alla synpunkter klokt och nyttigt, synes obestridligt, och måste ock, såsom för landtstaten redan utredt, förr eller senare blifva antaget; men det synes af förstnämde kollegier blifvit mindre lämpligt och fullständigt utveckladt; och man vill derföre, utan att likväl ha egt tillgång till alla nödiga uppgifter i ämnet, för frågans närmare utredande härmed yttra några tankar deri, för att såmedelst ge anledning till dess vidare framtida behandling, och äfven begrundande af dem, som densamma närmast rörer, och hvilka synes motarbeta framgången deraf, utan att ha gjort sig riktigt reda för saken. Ändamålet med ifrågavarande förslag synes hufvudsakligen böra vara: 1:o Att, såsom för embetsoch tjenstemän vid landtstaten till hufvudsaklig del redan är förordnadt och verkstäldt, åt dem vid andra stater, som ännu till största delen aflönas af hemmansräntor och kronotionde, och derföre först i början af året efter det de tjenat utbekomma dessa sina löneförmåner för tjenståret, den rättvisa och billiga förmån må beredas, att, i likhet med statens penningelöntagande tjenstemän, för sina lefnadsbehof hufvudsakligen och i hvad sig lämpligen göra låter, undfå Yönerna qvartalsvis å tjenståret. 2:0o Att i följd deraf lönebeloppen bli närmare kända och bestämda, och kunna af löntagarne sjelfva lättare och säkrare kontrolleras, samt lönernas utbekommande bli oberoende af uppbördsmännens ofta försenade redovisningar och äfven inträffade obestånd och tillgrepp, deraf förluster. för tjenstemarnen förorsakas. ; 3:0 Att ytterligare, förenkla uppbördsverket, och derigenom kunna indraga de särskilta uppbördsmän, som nu finnas och kunna utan olägenlHet undvaras, derigenom besparing äfven vunnes, att till tjenstemannens aflöning och i öfrigt åt behofven användas. Enligt dessa grunder synes förslaget, åtminstone icke för närvarande, böra, såsom regeringens remiss upptager, lämpligen omfatta alla de stater, tjenstemän och inrättningar m. fl., som ha hemmansräntor och kronotionde sig anslagna, isynnerhet som en del ha derjemte statsanslag i kontant att qvartaliter utgå; utan borde en del nu lämpligen derifrån undantagas, derigenom ock vunnes, att det förskott kronan måste för förändringen tillskjuta, äfvensom de något tillökade göromål, kronofogdar och häradsskrifvare ålades, blefve minskade. Hemmansräntorna borde dock för alla, som det fordrade, af hemmansegarne utbetalas till hälften å halfåret, såsom nedanföre närmare föreslås, derigenom betalning af omkring hälften af dessa räntor erhölles 14, år tidigare. De, som nu lämpligen synas från förändringen böra undantagas, äro följande: A) Akademierna. De ha egna tjenstemän, som måste för andra göromål bibehål:as och tillika uppbära en del af denna stats löneinkomster; det öfriga uppbära löntagarne sjelfva; : en del utgöres af statsanslag i penningar och kan utgå qvartaliter, om det ej redan sker. B) Kyrkor. Afgifterna uppbäras genom pastor och kyrkovärdar, vanligen af närbelägna hemman. Domkyrkornas genom deras sysslomän, hvilka för deras egentliga befattning lära böra bibehållas. C) Presterskapet uppbär sjelft sina anslag till hufvudsaklig del af dess boställen närbelägna hemman. Anslagen kunna ej anses behöfliga qvartalsvis, såsom för de flesta af mindre betydenhet. De utgöras hufvudsakligen af SEI SEE RNE ERE EEE ar FTR TE SRReSE LE. BENEEG KPSAEE VIRRO ST I FRA DES a RR Si