Aftonbladet – 7 december 1858, sida 2

ög Rad grund. KONGL. TEATERN. På Kongl. teatern gafs i lördags Advokaten Pathelin i form af buffa-operett, hvartill som bekant är framlidne kapellmästaren Foroni satt musiken... Hufvudsakliga och nästan enda skilnaden emellan anordningarne uti Brueys och Palaprats lustspel och operetten, med undantag naturligtvis af de nödvändiga omstöpningarne för den musikaliska behandlingens skull, är, att då lustspelet är afdeladt i trenne akter, man deremot i operetten; sammanslagit de tre akterna till en e:7a, hvilket på sätt och vis kan anses något vågadt, då det dramatiska innehållet, som tillbörer den gamla groft burleska genren, derigenom lätt kan förefalla tröttande. Hvad buffamusiken i allmänhet beträftar, så hafva utan tvifvel Italiens tonsättare företrädesvis excellerat deruti. Huru mycken sprittande qvickhet. och huru mycket smekande behag har icke Rossini. i en senare tid utvecklat i sina arbeten inom detta konstslag, och hvem har väl, för att gå ännu längre tillbaka, bättre förstått att adla denna musik än Domenico Cimarosa, som jemte nyssnämda egenskaper äfven ingöt deri en kraftig humor och en gedigen skönhet. af klassisk art, hvilket allt vi emellertid alltför sällan varit i tillfälle att njuta af, då uppförandet af denne store tonsättares yppersta mästerverk Det hemliga giftermålet,, oaktadt förnyade uppmaningar, alltjemt uteblifvit och dess partitur fått lugnt hvila i teaterns arkiv, vid betraktande af hvilket förhållande man kunde ifrågasätta, huruvida det icke vore hardt när en pligt af styrelsen för den konstanstalt, som mest är i tillfälle att inverka på den musikaliskå smakens utveckling och förädling, att. i konstens eget intresse, en eller ett par gånger om året låta uppföra sådana verk, som det nyssnämda. Uti musiken till Advokaten Pathelin mötas vi af en grundlig kännedom af orkesterns ressurser, med smak och urskilning begagnad, utan, något begär att genom mer eller minrdre konstmässigt anbragta effekter vilja göra sig bemärkt för sin egen skull; ty de lätta och lekande, stundom dansanta melodierna åtföljas af en väl afpassad och ledig instrumentering, hvari frånvaron af alla skärande dissonanser och opåkalladt larm, som i den ayare musiken annars icke äro några sällsyntbeter, måste erkännas såsom något särdeles berömvärdt. Om icke musiken öfverallt sluter sig fullkomligt till den dramatiska handlingen, så torde detta i ett stycke sådant som det: ifrågavarande oftare vara en förtjenst. än ett fel. Ibland saker, som utgöra undan tag ifrån denna kategori, kan nämnas herden Aignelets visa; hvilken helt visst är mera karakteristisk .än behaglig att höras Hvad åter beträffar de flera melodiskt vackra ställen, som här: förekomma, torde -deriblandi,första rummet böra. uppmärksammas trion. ; emellan Pathelin (hr Arlberg),. Guillemette,:-hans hustru, (mll Michal) och Josseaume (hr Uddman), hvilken,:trio. torde kunna kallas operet-. tens glanspunkt. Utförandet vittnade om en noggrann inöfs ning. Uti Guillemettes. parti, som af kompositören blifvit skrifvet enkom för mll Michal, hade sångerskan många tillfällen att. på ett ledigt och behagligt sätt ådagalägga sin lysande färdighet i koloratursången. Om : br Arlberg icke alltid förmådde. att åt sin framställning af Pathelin gifva den komiska färg, som vederborde, så förtjenar han dock i mer än ett afseende: erkännande: för sina ofta lyc-. kade bemödanden. Hr Dahlgren ropade, såsom herden Aignelet, sitt bääh och.spelade rollen äfven i öfrigt. med. en verkligen så att säga bräkande naturlighet, hvilket utan tvi vel ingalunda -hafver sig så lätt, men hvaremot vi icke destomindre måste protestera, då en krass, naturhärmning, utan ringaste förfining eller förädling, aldrig haft och aldrig kan få något berättigånde. inom den sköna konstens. område, :som just utgör den arena, der striderna emot. det råa och osmakliga med thy åtföljande vidriga intryck böra företrädesvis utkämpas. Gerna må medgifvas, att bufvudfelet ligger i rollens beskaffenhet, men det blir då en uppgift för skådespelaren: eller för. dem, som. skola gå. honom. tillhanda med goda råd, att så mycket möjligt är söka afbjelpa det bristfälliga och fula. Hr Uddman hade såsom klädesbandlaren Josseaume flera tillfällen att sätta publikens skrattmuskler i rörelse, hvilka ej heller af honom försummades. Hr Torsslow d. y. gaf i Charlots korta parti prof på en vacker sångröst, som dock ännu är föga utbildad.